Frihetens pris – ett gränslöst arbete En tematisk ... - Högskoleverket

De undersökta lärarna visade sig arbeta i genomsnitt 9 timmar per
vecka, och de ägnade ungefär 5 procent av sin arbetstid åt undervisning,
23 procent åt forskning och 17 procent åt administration. Övriga 15 procent
gick åt till kursutveckling, kompetensutveckling och ”annat”. En tredjedel
av lärarna hade inget forskningsutrymme alls, och två tredjedelar
hade inget kompetensutvecklingsutrymme. 61 procent av samtliga lärare
upplevde sin situation som psykiskt ansträngande, och mest tyngda var
befordrade professorer och adjunkter. Bland kvinnorna ansåg 7 procent
att arbetet var påfrestande, jämfört med männens 5 procent.
Drygt hälften av samtliga ansåg att förutsättningarna för undervisningen
försämrats under senare år, i första hand eftersom studenterna blivit
fler och mer krävande och för att antalet undervisningstimmar ökat.
När lärarna skulle förklara sin arbetssituation och föreslå hur den kunde
förbättras, handlade de flesta idéerna om arbetsuppgifternas organisering.
På andra plats kom önskemål om mer pengar och fler anställda. 96
Lunds universitet – förutsättningarna inom grundutbildningen har
försämrats
Två år efter Uppsala universitet, år 200 , undersökte Lunds universitets
internrevision hur universitetets lärare upplevde sin arbetssituation, och
hur planering och uppföljning av arbetet fungerade. Studien initierades
efter att antalet sjukskrivningar ökat, framför allt bland kvinnorna, och
efter att flera lärare rapporterat hög arbetsbelastning och oroande mycket
övertid. Framför allt undervisningen beskrevs som tidskrävande.
Undersökningen bekräftade den höga arbetsbelastningen. En majoritet
av lärarna ansåg att de hade alltför mycket att göra De arbetade övertid
och kände sig stressade. För en dryg femtedel hade arbetet lett till hälsoproblem.
Nästan lika många var dessutom oroade över sin osäkra anställningssituation.
Många ville ha mindre undervisning inom grundutbildningen,
som de ansåg hade blivit mer arbetskrävande under senare år i
och med att studentgrupperna blivit större och nya undervisningsmetoder
introducerats.
Ungefär hälften av lärarna var nöjda med sina möjligheter att påverka
arbetstider och mängden arbete, dvs. när de skulle arbeta och hur mycket.
Tre fjärdedelar tyckte att de hade goda möjligheter att själva bestämma
utformningen av undervisningen. Särskilt professorer och lektorer var tillfreds
och därmed, i och med att männen var fler än kvinnorna inom dessa
96. Uppsala universitet ( 00 ).
36