Frihetens pris – ett gränslöst arbete En tematisk ... - Högskoleverket
Frihetens pris – ett gränslöst arbete En tematisk ... - Högskoleverket
Frihetens pris – ett gränslöst arbete En tematisk ... - Högskoleverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Lokala undersökningar i urval<br />
Flera universitet och högskolor har genomfört lokala undersökningar av de<br />
anställdas arbetssituation. Dessa nyanserar och bekräftar i det stora hela<br />
resultaten från nationella studier och forskning.<br />
Nedan refereras lokala undersökningar från fem lärosäten.<br />
Umeå universitet <strong>–</strong> mer tid för forskning efterfrågas<br />
Arbetsförhållandena vid Umeå universitets samhällsvetenskapliga, teknisk-naturvetenskapliga<br />
respektive humanistiska fakultet analyserades i<br />
tre studier under perioden 2001<strong>–</strong>2005.<br />
Undersökningarna visade att undervisning och forskning upptog 75<strong>–</strong>80<br />
procent av arbetstiden för lärare/forskare vid fakulteterna. Resten av tiden<br />
ägnades åt den tredje uppgiften, d.v.s. samverkan med det omgivande<br />
samhället, och åt ”annat”. Adjunkterna undervisade i allmänhet mest, forskarassistenter<br />
och doktorander forskade mest, och professorer och lektorer<br />
återfanns däremellan. De flesta lärarna, doktoranderna undantagna, ville<br />
dra ner på undervisningen för att i stället kunna forska mer. Adjunkterna<br />
var den grupp som generellt upplevde den största obalansen mellan forskning<br />
och undervisning, medan doktoranderna var mest tillfreds.<br />
De kvinnliga lärarna var mer missnöjda med sin arbetssituation än<br />
männen, och de uppvisade fler symtom på ohälsa. Skillnaderna lät sig bara<br />
delvis förklaras av att män och kvinnor är ojämnt fördelade med avseende<br />
på ålder, befattning, ämne och institution. I övrigt var äldre lärare oftare<br />
belåtna än yngre, och ju högre akademiska kvalifikationer svarspersonerna<br />
hade desto mer nöjda var de. De som hade undervisning som huvudsyssla<br />
var oftare missbelåtna än andra, och de hade även högre ”sjuknärvaro”.<br />
Undersökningarna visade på skillnader mellan de olika ämnesområdena<br />
när det gällde arbetstillfredsställelse.<br />
Trots de redovisade problemen trivdes många lärare med sitt <strong>arbete</strong>. 9<br />
Uppsala universitet <strong>–</strong> många arbetstimmar, lite forskning, psykiskt<br />
ansträngande<br />
År 2002 undersökte Uppsala universitets internrevision de egna lärarnas<br />
arbetsbelastning. Granskningen motiverades av att antalet sjukskrivningar<br />
ökat och av <strong>ett</strong> förestående generationsskifte inom universitetet. Även ökad<br />
konkurrens och hårdare ekonomiska villkor angavs som skäl.<br />
9 . Eriksson ( 00 ), Eriksson & Lindberg ( 00 ) och Eriksson ( 00 ).<br />
35