01.09.2013 Views

Frihetens pris – ett gränslöst arbete En tematisk ... - Högskoleverket

Frihetens pris – ett gränslöst arbete En tematisk ... - Högskoleverket

Frihetens pris – ett gränslöst arbete En tematisk ... - Högskoleverket

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Lokala undersökningar i urval<br />

Flera universitet och högskolor har genomfört lokala undersökningar av de<br />

anställdas arbetssituation. Dessa nyanserar och bekräftar i det stora hela<br />

resultaten från nationella studier och forskning.<br />

Nedan refereras lokala undersökningar från fem lärosäten.<br />

Umeå universitet <strong>–</strong> mer tid för forskning efterfrågas<br />

Arbetsförhållandena vid Umeå universitets samhällsvetenskapliga, teknisk-naturvetenskapliga<br />

respektive humanistiska fakultet analyserades i<br />

tre studier under perioden 2001<strong>–</strong>2005.<br />

Undersökningarna visade att undervisning och forskning upptog 75<strong>–</strong>80<br />

procent av arbetstiden för lärare/forskare vid fakulteterna. Resten av tiden<br />

ägnades åt den tredje uppgiften, d.v.s. samverkan med det omgivande<br />

samhället, och åt ”annat”. Adjunkterna undervisade i allmänhet mest, forskarassistenter<br />

och doktorander forskade mest, och professorer och lektorer<br />

återfanns däremellan. De flesta lärarna, doktoranderna undantagna, ville<br />

dra ner på undervisningen för att i stället kunna forska mer. Adjunkterna<br />

var den grupp som generellt upplevde den största obalansen mellan forskning<br />

och undervisning, medan doktoranderna var mest tillfreds.<br />

De kvinnliga lärarna var mer missnöjda med sin arbetssituation än<br />

männen, och de uppvisade fler symtom på ohälsa. Skillnaderna lät sig bara<br />

delvis förklaras av att män och kvinnor är ojämnt fördelade med avseende<br />

på ålder, befattning, ämne och institution. I övrigt var äldre lärare oftare<br />

belåtna än yngre, och ju högre akademiska kvalifikationer svarspersonerna<br />

hade desto mer nöjda var de. De som hade undervisning som huvudsyssla<br />

var oftare missbelåtna än andra, och de hade även högre ”sjuknärvaro”.<br />

Undersökningarna visade på skillnader mellan de olika ämnesområdena<br />

när det gällde arbetstillfredsställelse.<br />

Trots de redovisade problemen trivdes många lärare med sitt <strong>arbete</strong>. 9<br />

Uppsala universitet <strong>–</strong> många arbetstimmar, lite forskning, psykiskt<br />

ansträngande<br />

År 2002 undersökte Uppsala universitets internrevision de egna lärarnas<br />

arbetsbelastning. Granskningen motiverades av att antalet sjukskrivningar<br />

ökat och av <strong>ett</strong> förestående generationsskifte inom universitetet. Även ökad<br />

konkurrens och hårdare ekonomiska villkor angavs som skäl.<br />

9 . Eriksson ( 00 ), Eriksson & Lindberg ( 00 ) och Eriksson ( 00 ).<br />

35

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!