Frihetens pris – ett gränslöst arbete En tematisk ... - Högskoleverket

Vidare upplevs ledarskapet som diffust. Akademiska ledare har i allmänhet
dålig kännedomen om lärosätets policyer, regler och strukturer,
och nedskrivna policyer hör till undantagen även om de svenska universiteten
och högskolorna anses ha blivit bättre på att nedteckna ledarskapspolicyer
under senare år. 65
I ett flertal studier framkommer att prefekter får försaka tid till forskning,
skrivande och publiceringar och får mindre tid till undervisning,
fritid och familjeliv när de tar på sig sitt uppdrag. 66
Utveckling av det akademiska ledarskapet
I flera studier föreslås åtgärder som ökar det akademiska ledarskapets status,
t.ex. förstärkning av meritvärdet, bättre administrativt stöd, tydliggörande
av rekryteringsprinciper och kravprofiler vid tillsättning av chefer,
belöningssystem som ger bättre lön och arvoden, och att utrymme och
möjligheter för forskning efter avslutat uppdrag skapas, vilket dessutom
underlättar övergången från att vara akademisk ledare till att bli lärare och
forskare igen. 67 Ett annat förslag är att ledarskapet på institutionsnivån
delas, att ett parallellt ledarskap införs. Den som är akademisk ledare kan
då ägna tid åt frågor om undervisning, forskning, kompetensutveckling
och forskningsanknytning, medan en administrativ chef får ansvar för
resursfördelning, budget- och ekonomifrågor, personalfrågor, planering
och programutveckling. 68
Även ledarskapsutbildning rekommenderas, och att de akademiska ledarna
erbjuds mötespunkter, nätverk och mentorer för sina uppdrag. 69 I
Sverige har satsningarna på mellanchefer inom akademin, bland annat i
form av utbildning, ökat under senare tid. 70 Ledarskapsprogrammet vid
Göteborgs universitet beskriver t.ex. som sitt viktigaste resultat att programmet
har bidragit till att skapa en ny identitet för dem som deltar,
6 . Middlehurst & Elton ( 99 ), Byrne ( 99 ), Eriksson ( 997), Malm Ekegård
( 99 ), Fransson ( 00 ) och Hancock & Hellawell ( 003).
66. Se t.ex. Gmelch ( 99 ), Sletten & Kojedal ( 99 ), Eriksson ( 997) och Wolverton,
Gmelch, Wolverton & Sarros ( 999).
67. Sletten & Kojedal ( 99 ), SOU 996: , Eriksson ( 997), Malm Ekegård ( 99 ),
Haikola ( 000) och Nisser ( 006).
6 . Yielder & Codling ( 00 ), Haake ( 007).
69. Se t.ex. Pääjärvi ( 997), Sandstedt ( 00 ), Hoppe ( 003), Kekäle ( 003), Rossner,
Johnsrud & Heck ( 003), Speck ( 003), Thomas & Schuh ( 00 ), Wolverton,
Ackerman & Holt ( 00 ) och Lövkrona, Agrell & Widén ( 006).
70. Fransson ( 00 ).
30