Frihetens pris – ett gränslöst arbete En tematisk ... - Högskoleverket
Frihetens pris – ett gränslöst arbete En tematisk ... - Högskoleverket
Frihetens pris – ett gränslöst arbete En tematisk ... - Högskoleverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
en nedgång de senaste åren. Under åren 2005 och 2006 minskade den totala<br />
utbildningsvolymen med fem procent. 1<br />
Under de senaste decennierna är det främst yrkesutbildningarna som<br />
har ökat. <strong>En</strong> hypotes är att de många nya yrkeskulturer som högskolan nu<br />
utbildar inför, även har påverkat högskolan och ledarskapet inom denna.<br />
Det är till exempel <strong>ett</strong> rimligt antagande att inom de tekniska utbildningarna<br />
med kopplingen till industrin, och inom ekonomiutbildningarna<br />
med anknytning till näringsliv och managementtänkande, har det akademiska<br />
ledarskapet präglats av respektive bransch och yrkessektor.<br />
Organisatoriska reformer inom den svenska högre<br />
utbildningen<br />
Den svenska högre utbildningen har genomgått många reformer sedan<br />
50-talet. I och med 1977 års högskolereform skapades en sammanhållen<br />
utbildningsorganisation för alla eftergymnasiala utbildningar. Reformen<br />
innebar en tudelning av grundläggande högskoleutbildningar och forskarutbildningar.<br />
De grundläggande utbildningarna organiserades i allmänna<br />
utbildningslinjer och anknöts till arbetsmarknaden och olika yrkesutbildningssektorer.<br />
De enstaka kurserna och inriktningen mot <strong>ett</strong> bildningsideal<br />
ersattes härmed av en mer teknisk-rationell utbildningstanke. 15<br />
Under 1990-talet skedde sedan omfattande systemförändringar som<br />
bl.a. innebar en avveckling av den statliga detaljregleringen. I och med<br />
högskolereformen 1993 blev universiteten mer fria i förhållande till staten,<br />
och en successiv övergång från anslags- och dimensioneringsstyrning till<br />
mål- och resultatstyrning genomfördes. Det nya resurstilldelningssystemet<br />
gjorde att universitet och högskolor fick konkurrera om resurser, i och<br />
med att det till varje student och dennes studietakt och poänganskaffande<br />
knöts en viss summa pengar. Reformen innebar även en decentralisering<br />
av beslut, ansvar och befogenheter. 16<br />
Denna reform förändrade många av akademins grundförutsättningar,<br />
t.ex. innebar den en möjlighet för varje universitet och högskola att påverka<br />
sin interna organisation och sitt utbud av utbildningar. 17 Förändringen<br />
anses ha g<strong>ett</strong> <strong>ett</strong> mer flexibelt och dynamiskt system som, i stället<br />
för det statiska och statligt finansierade systemet, byggde på diversifierade<br />
. <strong>Högskoleverket</strong> ( 007b).<br />
. SFS 977: .<br />
6. Ds 99 : , prop. 99 /93: och SFS 99 : 3 .<br />
7. För att sätta sig in i grunderna för reformen kan bl.a. rekommenderas: SOU<br />
99 : , SOU 99 : , SOU 993: 6, samt regeringens proposition 99 /93: .<br />
22
Change language