Frihetens pris – ett gränslöst arbete En tematisk ... - Högskoleverket

Frihetens pris – ett gränslöst arbete En tematisk ... - Högskoleverket Frihetens pris – ett gränslöst arbete En tematisk ... - Högskoleverket

01.09.2013 Views

Avgränsningar I studien görs inga försök att jämföra de universitetsanställdas arbetssituation med andra yrkesgruppers. Här diskuteras lärarnas och ledarnas arbete som sådant, utan referenser till arbetslivet i övrigt. Undersökningen fokuserar institutionsnivån. I och med att lärarnas och ledarnas arbetssituation kopplas till frågan om utbildningskvalitet har vi valt att inkludera de lärar- och ledarkategorier som är mest involverade i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå på institutionerna, de som kan antas ha det mest direkta inflytandet över utbildningens kvalitet. Det betyder att studien omfattar undervisningsaktiva adjunkter, lektorer och professorer, och personer med formella ledningsuppdrag på institutionsnivå. Doktorander och administrativ personal har inte inkluderats, och inte heller akademiska ledare utanför institutionerna. Det innebär att när lärosätenas administrativa rutiner och fakulteternas och lärosätesledningarnas agerande beskrivs, så är denna beskrivning färgad av ett lärar- och institutionsperspektiv. I rapporten talar vi om ledarskap på institutionsnivå och skiljer i allmänhet inte mellan olika typer av institutionsledare, t.ex. mellan prefekter, studierektorer och programansvariga. Vi menar att många av de villkor som gäller för institutionsledningarna är desamma, oavsett vilken typ av ledningsuppdrag man har. Där vi finner det relevant skiljer vi dock mellan prefekter och andra ledare. Datainsamlingen genomfördes under hösten 2007 och svarspersonerna ombads att diskutera sin arbetssituation under denna hösttermin specifikt. Datainsamling, metoder och urval Tre typer av data har samlats in. Dessa relaterar på olika sätt till studiens frågeställningar. Litteraturgenomgång som grund för analysen En litteraturgenomgång har sammanställts, som omfattar forskningsresultat och resultat från andra undersökningar om akademins organisation och kultur, akademiskt ledarskap samt om de akademiska lärarnas arbetssituation. För de inledande två avsnitten svarar de båda externa forskare som medverkat i projektet. Litteraturgenomgången belyser samtliga frågeställningar ovan. 16

Tidsstudie för beskrivning av arbetssituationen Dagbokens utformning En tidsstudie genomfördes under hösten 2007, i form av en dagbok som de medverkande fyllde i under en vecka, från måndag till och med söndag. 6 I dagboken listades 29 olika aktiviteter, grupperade under fem mer omfattande aktivitetskategorier: • Undervisning inklusive förberedelser • Forskning, kompetensutveckling, uppdragsverksamhet • Administration, övrigt • Ledningsuppdrag • Privata aktiviteter, sjukdom, ledighet, bisysslor Dagboken innehöll sju uppslag, ett för varje veckodag, och varje dag var uppdelad i 15-minuters intervall. 7 Svarspersonerna ombads markera vilken av de listade aktiviteterna som de ägnade sig åt under varje intervall under dygnet. Syftet var att få en så konkret och verklighetsnära beskrivning som möjligt av deras arbetssituation. Dessutom ingick ett antal frågor om bakgrundsfaktorer och om hur dagboken fungerat att arbeta med. Dagboken testades i två omgångar innan den skickades ut. I första omgången fick en grupp lärare ta ställning till de aktiviteter som skulle ingå och i nästa steg fick lärare och ledare prova på att fylla i den färdiga dagboken under två dygn. Urval och genomförande Dagboken skickades till 200 lärare och institutionsledare vid elva olika institutioner, fördelade på sex lärosäten tre universitet och tre högskolor. De utvalda institutionerna kom alltså från olika typer av lärosäten, var av olika storlek, hade olika ämnesinriktning, samt hade sinsemellan olika lednings- och organisationsstrukturer. Avsikten med denna heterogenitet var att få en uppfattning av de olika villkor som man som lärare och institutionsledare kan verka under inom akademin. Varje institution skickade en lista på 30 0 undervisningsaktiva lärare och institutionsledare till Högskoleverket. Bland dessa valdes 1618 svarspersoner per institution ut. I urvalet efterstävades • blandning av undervisningsaktiva adjunkter, lektorer och professorer 6. Se bilaga : Tidsstudien/dagboken. 7. På kvällar och nätter, mellan klockan 9.00 och 07.00, angavs tiden i 30-minutersintervall. 17

Avgränsningar<br />

I studien görs inga försök att jämföra de universitetsanställdas arbetssituation<br />

med andra yrkesgruppers. Här diskuteras lärarnas och ledarnas <strong>arbete</strong><br />

som sådant, utan referenser till arbetslivet i övrigt.<br />

Undersökningen fokuserar institutionsnivån. I och med att lärarnas och<br />

ledarnas arbetssituation kopplas till frågan om utbildningskvalitet har vi<br />

valt att inkludera de lärar- och ledarkategorier som är mest involverade i<br />

utbildningen på grundnivå och avancerad nivå på institutionerna, de som<br />

kan antas ha det mest direkta inflytandet över utbildningens kvalitet. Det<br />

betyder att studien omfattar undervisningsaktiva adjunkter, lektorer och<br />

professorer, och personer med formella ledningsuppdrag på institutionsnivå.<br />

Doktorander och administrativ personal har inte inkluderats, och<br />

inte heller akademiska ledare utanför institutionerna.<br />

Det innebär att när lärosätenas administrativa rutiner och fakulteternas<br />

och lärosätesledningarnas agerande beskrivs, så är denna beskrivning<br />

färgad av <strong>ett</strong> lärar- och institutionsperspektiv.<br />

I rapporten talar vi om ledarskap på institutionsnivå och skiljer i allmänhet<br />

inte mellan olika typer av institutionsledare, t.ex. mellan prefekter,<br />

studierektorer och programansvariga. Vi menar att många av de villkor<br />

som gäller för institutionsledningarna är desamma, oavs<strong>ett</strong> vilken typ av<br />

ledningsuppdrag man har. Där vi finner det relevant skiljer vi dock mellan<br />

prefekter och andra ledare.<br />

Datainsamlingen genomfördes under hösten 2007 och svarspersonerna<br />

ombads att diskutera sin arbetssituation under denna hösttermin specifikt.<br />

Datainsamling, metoder och urval<br />

Tre typer av data har samlats in. Dessa relaterar på olika sätt till studiens<br />

frågeställningar.<br />

Litteraturgenomgång som grund för analysen<br />

<strong>En</strong> litteraturgenomgång har sammanställts, som omfattar forskningsresultat<br />

och resultat från andra undersökningar om akademins organisation<br />

och kultur, akademiskt ledarskap samt om de akademiska lärarnas arbetssituation.<br />

För de inledande två avsnitten svarar de båda externa forskare<br />

som medverkat i projektet.<br />

Litteraturgenomgången belyser samtliga frågeställningar ovan.<br />

16

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!