Frihetens pris – ett gränslöst arbete En tematisk ... - Högskoleverket

från undervisningen med kort varsel – något som i sin tur ökar pressen på
de lärare som blir kvar.
I de flesta utvärderingsrapporterna presenteras inte lärarnas arbetssituation
som en ledningsfråga. Tidsbrist, stress och splittring förklaras oftare
av faktorer utanför lärosätet. I utvärderingarna av de medie- och kommunikationsvetenskapliga
utbildningarna, socialt arbete, geovetenskap,
agrara utbildningar vid Sveriges lantbruksuniversitet och de klassiska språken
menar dock bedömarna att lärarnas situation i mångt och mycket
beror på ledningens agerande. Det är ledningens ansvar att skapa stabila
och långsiktiga villkor för verksamheten, markerar man, i synnerhet i tider
med tunga sparkrav. Tydliga målsättningar och konkret planering inför
framtiden är nödvändiga, bland annat för att säkra lärarnas möjligheter
till forskning och annan kompetensutveckling.
I utvärderingen av pedagogik och relaterade ämnen beskrivs de många
omorganisationerna som en stressfaktor.
Vilka konsekvenser får lärarnas arbetssituation?
Med ökad tidspress förändras undervisningsmetoderna. Som lärare drar
man ner på den lärarledda undervisningen samt på individuell handledning
och återkoppling om det är nödvändigt, och blir på så sätt mindre
tillgänglig för studenterna. Det framgår av många utvärderingsrapporter.
De pedagogiska lösningarna blir att rationalisera undervisningen genom
att öka inslagen av självstudier och undervisningsgruppernas storlek, samt
genom att försöka göra examinationen mindre tidskrävande.
Utan tid för egen forskning är det lätt att lärarna tappar kontakten med
aktuell forskning inom sitt ämne. Därigenom försämras förutsättningarna
att bedriva undervisning på vetenskaplig grund, och utbildningens forskningsanknytning
hotas. Forskningsutrymme blir på så sätt en fråga om
utbildningskvalitet. Den här situationen beskrivs som särskilt allvarligt
inom ämnesområden där andelen disputerade lärare är låg.
Med sämre forskningsanknytning och stressade lärare som tyngs av en
splittrad vardag påverkas det utvecklingsarbete som pågår på institutionerna.
Tid och överblick saknas, lärarna orkar inte riktigt med kursutveckling
och långsiktig planering. Detta konstateras bland annat i utvärderingen
av slaviska språk/Öst- och Centraleuropakunskap.
Bristen på egen forskning uppges även hota lärarnas karriärmöjligheter.
Detta betonas t.ex. i utvärderingen av nationalekonomi, där bedömarna
menar att ”det i ett ämne av nationalekonomins karaktär är extremt mödosamt
att ta sig tillbaka till forskningsfronten efter en längre tids uppehåll
14