Frihetens pris – ett gränslöst arbete En tematisk ... - Högskoleverket

Varför har det blivit på det här sättet?
Studenterna uppges vara en orsak till att lärarnas arbetsbörda är tung och
blivit tyngre under senare år. Enligt lärarna har ökningen av antalet studenter
under senare år inneburit att andelen undervisning i tjänstgöringen
ökat och utrymmet för andra arbetsuppgifter därigenom minskat.
Men det är inte bara det faktum att studenterna blivit fler som spelar
roll, utan även studentgruppernas sammansättning. Utbyggnaden av högskoleutbildningen
har inneburit att rekryteringen breddats och studentgrupperna
blivit mer heterogena. Spridningen i studenternas förkunskaper
har blivit större. I kurserna blandas studenter med mycket höga och
mycket låga betyg – högpresterande och lågpresterande studenter – på ett
annat sätt än tidigare. I en utvärdering uppges lärarkollektivet vara ”hårt
tyngt av mångfalden”. De heterogena studerandegrupperna leder till att
lärarna måste lägga ner mer arbetstid än tidigare på förberedelser, handledning
och uppföljning.
I nästan samtliga utvärderingsrapporter uppges ekonomin påverka lärarnas
arbetssituation på ett negativt sätt. När budgeten är ansträngd tvekar
man inom lärosätena att nyanställa, och på vissa håll har lärare sagts
upp. I utvärderingen av klassiska språk och nygrekiska talar bedömarna
om en ”extrem underbemanning”. De lärare som finns kvar ska svara för
en ökande undervisningsvolym, och arbetsbelastningen ökar. Det är inte
ovanligt att timlärare anställs som en kortsiktig lösning på bemanningsproblemen,
något som i sig ökar de tillsvidareanställdas administrativa
uppgifter och ansvar.
Med tidsbrist minskar även forskningsutrymmet, i och med att en större
andel av lärarnas arbetstid går åt till undervisning och administration.
Men bristande forskningsutrymme uppges också ha med de ekonomiska
förutsättningarna att göra mer direkt. På många håll finns i princip inga
fakultetsmedel till lärares forskning, utan för att lärarna ska kunna forska
måste de söka och få externa anslag. Och när beroendet av externa medel
ökar, både minskar forskningsutrymmet för den relativt stora grupp lärare
som inte får externa anslag och ökar arbetsbelastningen för de lärare som
lägger ner arbetstid på att formulera ansökningar om medel.
När det gäller forskningsmedel och forskningsaktivitet varierar villkoren
ofta dramatiskt mellan enskilda lärare eller grupper av lärare på en och
samma institution. De lärare som får stora forskningsanslag kan försvinna
. I utvärderingen av datavetenskapliga/datologiska utbildningar ansågs den goda
arbetsmarknaden för datavetare bidra till att lärare lämnade högskolan och
istället sökte sig till näringslivet.
13