Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket
Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket
lika viktigt hur frågorna eller uppgifterna i examinationen är utformade. Det vilar således ett mycket stort ansvar på den person som utformar examinationen, oavsett vilken examinationsform det rör sig om. Vad gäller studenternas uppenbart positiva inställning till användandet av gamla skrivningar, skulle detta intresse snarast kunna ses som en möjlighet för läraren att uppmuntra ett förståelseinriktat förhållningssätt vid läsningen. Känner sig studenten säker på att det är förståelse som kommer att efterfrågas – och inte förmågan att memorera detaljer – så kommer också han/hon i högre grad att läsa för förståelse. En av de intervjuade kvinnorna i undersökningen säger: ”Detaljer lärde man sig framför allt till salskrivningarna ... för hur det än är så kommer ... det ska ju inte komma ... men det kommer i alla fall detaljer ...” Helt i linje med tidigare forskning om studerandes studiestrategier och lärande, pekar även resultaten i denna studie mot att en förändring mot mer av producerande examination – oavsett formen – är en nödvändighet, om man vill främja djupinriktning. Det är vidare rimligt att förorda en blandning av examinationsformer, då olika examinationsformer uppenbarligen stimulerar olika kunskaper eller förmågor hos studenten. Det faktum att en övervägande majoritet av de före detta studerande anser att deras studiestrategi påverkades av examinationsformen, understryker vilket starkt styrinstrument examinationen faktiskt utgör. Vi är väl medvetna om att de frågeställningar som varit utgångspunkt för studien är alltför omfattande för att kunna besvaras på ett uttömmande sätt utifrån det begränsade underlaget i den aktuella studien. Vår förhoppning är dock att resultaten från undersökningen bidragit till att ge debatten runt examination en ny infallsvinkel och att erfarenheterna skall kunna tillämpas på ett konstruktivt sätt i arbetet med att förbättra examinationen vid landets högskolor och universitet. 80
7 Referenser Bessman, M., Eklundh, M. & Mårtensson, D. 1985: Examination för kvalitet – exempel från högskolan. Stockholm: Universitets- och Högskoleämbetet, Forskning och utveckling för högskolan. Skriftserie 1985:3. Bäckström, A. 1992: Att förändras av utbildning? Om stabilitet och utveckling vid religionsvetenskaplig linje. Rapport nr 100, Pedagogiskt utvecklingsarbete, Uppsala universitet. Dahlgren, L-O. 1986: Inlärningens utfall. Ur: Marton m.fl. (1986). Den goda utbildningsmiljön. Rapport från en universitetspedagogisk konferens i Umeå den 17–18 februari 1993. Umeå: Personalutbildningsenheten, Umeå universitet. Hounsell, D. 1986: Inlärning och uppsatsskrivande. Ur: Marton m.fl. (1986). Jensen, J. 1995: Examination vid en sjukgymnastutbildning – belyst via läraruppfattningar och examinationsdokument. D-uppsats vid Institutionen för Medicinsk Rehabilitering, Umeå universitet. Larsson, S. 1986: Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Laurillard, D. 1986: Att lära genom problemlösning. Ur: Marton m.fl. (1986). Lindberg-Sand, Å. & Askling, B. 1991: Examination som kvalitetskontroll i högskolan. SOU 1991:44. Marton, F., Dahlgren, L-O., Svensson, L. & Säljö, R. (red) 1977: Inlärning och omvärldsuppfattning. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB. 81
- Page 29 and 30: 3 Studiens uppläggning och genomf
- Page 31 and 32: innebär att fyra utbildningar av d
- Page 33 and 34: och att de därför upplevt att de
- Page 35 and 36: ”Uppfattningen står ofta för de
- Page 37 and 38: Män Kvinnor Totalt antal Religions
- Page 39 and 40: En bra examination utmärks sålede
- Page 41 and 42: 5 4 3 2 1 medelvärde Uppsats Semin
- Page 43 and 44: 50 % 40 30 20 10 Mkt negativ Negati
- Page 45 and 46: ”Dock ej den kvalitativt mest vä
- Page 47 and 48: Seminarium: ”Då kan man ofta bar
- Page 49 and 50: ”Vid en ‘munta’ tillför sjä
- Page 51 and 52: ”Naturligtvis är uppsatsarbetet
- Page 53 and 54: ödmjukhet, förmåga att sovra i o
- Page 55 and 56: 60 % 50 40 30 20 10 Ja, mycket Ja,
- Page 57 and 58: Ju mer en salskrivning uppfattades
- Page 59 and 60: till lärare som ger ledtrådar om
- Page 61 and 62: 5.1.1 Examination som kontroll Den
- Page 63 and 64: Interaktionen finns som ett genomg
- Page 65 and 66: 5.2.2 Inriktning mot att förstå s
- Page 67 and 68: inte så mycket efter detaljer i oc
- Page 69 and 70: 6 Sammanfattande diskussion Många
- Page 71 and 72: Hur ser då de svarandes preferense
- Page 73 and 74: en hemtentamen, anser att de kom ih
- Page 75 and 76: visar vilken typ av frågor som kom
- Page 77 and 78: troligtvis bedömt salskrivningen r
- Page 79: Resultaten antyder vidare att männ
- Page 83 and 84: Åhrström, M. 1996: Vad speglar ex
- Page 92 and 93: 92 Bilaga 2 Intervjufrågor Dessa i
- Page 94 and 95: Fråga (variabel) m s B N Spets 3.4
- Page 96 and 97: Tabell 4: Deskriptiv statistik för
lika viktigt hur frågorna eller uppgifterna i <strong>examinationen</strong> är utformade. Det<br />
vilar således ett mycket stort ansvar på den person som utformar <strong>examinationen</strong>,<br />
o<strong>av</strong>sett vilken examinationsform det rör sig om.<br />
Vad gäller studenternas uppenbart positiva inställning till användandet <strong>av</strong><br />
gamla skrivningar, skulle detta intresse snarast kunna ses som en möjlighet<br />
för läraren att uppmuntra ett förståelseinriktat förhållningssätt vid läsningen.<br />
Känner sig studenten säker på att det är förståelse som kommer att<br />
efterfrågas – och inte förmågan att memorera detaljer – så kommer också<br />
han/hon i högre grad att läsa för förståelse. En <strong>av</strong> de intervjuade kvinnorna<br />
i undersökningen säger:<br />
”Detaljer lärde man sig framför allt till salskrivningarna ... för hur det än är så<br />
kommer ... det ska ju inte komma ... men det kommer i alla fall detaljer ...”<br />
Helt i linje med tidigare forskning om studerandes studiestrategier och<br />
lärande, pekar även resultaten i denna studie mot att en förändring mot mer<br />
<strong>av</strong> producerande examination – o<strong>av</strong>sett formen – är en nödvändighet, om<br />
man vill främja djupinriktning.<br />
Det är vidare rimligt att förorda en blandning <strong>av</strong> examinationsformer, då olika<br />
examinationsformer uppenbarligen stimulerar olika kunskaper eller förmågor<br />
hos studenten. Det faktum att en övervägande majoritet <strong>av</strong> de före detta<br />
studerande anser att deras studiestrategi påverkades <strong>av</strong> examinationsformen,<br />
understryker vilket starkt styrinstrument <strong>examinationen</strong> faktiskt utgör.<br />
Vi är väl medvetna om att de frågeställningar som varit utgångspunkt för<br />
studien är alltför omfattande för att kunna besvaras på ett uttömmande sätt<br />
utifrån det begränsade underlaget i den aktuella studien. Vår förhoppning är<br />
dock att resultaten från undersökningen bidragit till att ge debatten runt<br />
examination en ny infallsvinkel och att erfarenheterna skall kunna tillämpas på<br />
ett konstruktivt sätt i arbetet med att förbättra <strong>examinationen</strong> vid landets<br />
högskolor och universitet.<br />
80
Change language