Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket

troligtvis bedömt salskrivningen relativt dessa examinationsformer (t.ex.
hemtentamen, muntlig tentamen). Det finns troligen ytterligare förklaringar
till detta utfall, men det är trots allt intressant att resultatet inte blev
det omvända.
En tänkbar slutsats är att det inte nödvändigtvis är betygssystemet i sig som
främst styr vilken studiestrategi (inriktning på detaljer eller förståelse) som
studenter kommer att använda. Enligt enkätsvaren påverkade examinationsformen
de före detta studerandes studiestrategi i hög grad. Minst lika
avgörande kan emellertid examinationens innehåll vara, dvs. huruvida frågorna
eller uppgifterna uppmuntrar ett fakta- eller förståelseinriktat förhållningssätt.
Som nämnts ovan, ger gamla skrivningar inte enbart ledtrådar om
vad som eventuellt kommer att efterfrågas på skrivningen, utan de fungerar
även som ett tillförlitligt redskap för att fastställa hur frågorna är utformade.
Gamla skrivningar ger således ”signaler” med avseende på om frågorna
kommer att vara inriktade på framför allt detaljer, eller om de kommer att
kräva en mer övergripande förståelse.
Det förefaller dessutom rimligt att ett graderat betygssystem – allra helst där
betygen är avgörande för studenternas möjligheter att få ett arbete – genererar
en viss typ av examination, där kriterier som objektiv och rättvis bedömning
värderas mycket högt. Lärarna måste ju kunna stå för och motivera de
så viktiga och avgörande betygen som sätts. Vid ett betygssystem utan graderade
betyg (t.ex. inom psykologlinjen) skulle däremot examinationsformer
som uppfattas mer ”subjektiva” – t.ex. hemtentamen – i högre grad kunna
förekomma. Studeras förekomsten av olika examinationsformer på de olika
utbildningarna, visar det sig också att salskrivningar var vanligast förekommande
på juristlinjen, medan de förekom i lägst utsträckning på psykologlinjen.
Det omvända gällde för hemtentamen. I det avseendet kan betygssystemet
indirekt sägas ha påverkat de före detta studerandes studiestrategi.
Naturligtvis påverkas valet av examinationsform även av ämnets karaktär,
antalet studenter, etc. Det är ur denna aspekt intressant att studera religionsvetarna.
De har ”trots” eller ”tack vare” ett graderat betygssystem upplevt betygen
som mest rättvisa och av minst betydelse för att få ett bra arbete. De har
även haft en relativt flitig förekomst av andra examinationsformer än salskrivningar.
En tänkbar tolkning är därför att lärare ”vågar” använda andra
alternativa examinationsformer i större utsträckning, när betygen inte är av
avgörande betydelse för studenternas framtid och möjligheter att få ett arbete.
77