Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket
Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket
Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
även mer inriktade på att lära sig detaljer inför en salskrivning, än vad de som<br />
ej anser att deras studiestrategi påverkades var. Den majoritetsgrupp som<br />
anser att deras studiestrategi påverkades <strong>av</strong> examinationsformen läste däremot<br />
inte mer detaljinriktat än övriga inför en hemtentamen eller en muntlig<br />
tentamen. Då inriktades läsandet istället i högre grad mot förståelse, vilket<br />
illustrerar hur den aktuella majoritetsgruppen anpassade sitt läsande till<br />
examinationsformen.<br />
Att döma <strong>av</strong> resultatet har den resterande lilla gruppen (15 %) valt en annan<br />
strategi; de läste i stort sett alltid för att förstå, o<strong>av</strong>sett om de läste inför en<br />
salskrivning, en hemtentamen eller en muntlig tentamen.<br />
Det finns vidare ett samband mellan hur examinationsformen upplevdes (med<br />
<strong>av</strong>seende på i vilken grad den upplevdes mäta fakta/förståelse) och de före<br />
detta studerandes studiestrategi. De som t.ex. upplevde sig ha salskrivningar<br />
som var inriktade på i huvudsak förståelse, läste också mer för att förstå än<br />
för att lära sig detaljer. Samma sak fast det omvända kan sägas gälla för<br />
exempelvis hemtentamen, dvs. de som upplevde att frågorna i huvudsak var<br />
inriktade på fakta, anpassade sin läsning efter detta. Det innebär inte bara att<br />
läsningen i högre grad inriktades på detaljer, utan även att studenterna också<br />
<strong>av</strong>vaktade med läsningen, för att i stället ”leta på” svaren när de fick skrivningsfrågorna.<br />
Det förefaller därför högst sannolikt att det inte enbart är<br />
valet <strong>av</strong> examinationsform som är <strong>av</strong> vikt för studenternas studiestrategi.<br />
Minst lika viktigt är hur <strong>examinationen</strong> i fråga är utformad, dvs. <strong>examinationen</strong>s<br />
innehåll.<br />
Utifrån Trowalds och Dahlgrens (1996) resonemang om att graderade betyg<br />
styr studenter mot ett mer ytinriktat lärande, borde man kunna förvänta sig<br />
att juristerna med sitt flergradiga betygssystem skulle ha läst mer för att lära<br />
sig detaljer inför en salskrivning, och att psykologerna borde ha läst mer för<br />
att förstå inför en salskrivning. Det visar sig istället vara tvärt om. Juristerna<br />
upplever att salskrivningen i huvudsak har mätt förståelse, medan psykologerna<br />
i stället anser att den framför allt har mätt faktakunskaper. Psykologerna<br />
är också den grupp som skiljer sig från de övriga vid läsandet inför en<br />
salskrivning. De var då inriktade på att memorera detaljer i en större<br />
utsträckning än de övriga. Detta behöver givetvis inte innebära att psykologerna<br />
läste mer för att lära sig detaljer, än vad juristerna gjorde. Var och en<br />
har ju besvarat frågorna utifrån sina egna erfarenheter. Psykologerna har<br />
generellt haft fler examinationsformer än juristerna att jämföra med och har<br />
76
Change language