Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket

More documents

Recommendations

Info

utvecklingsperspektivet snarast kännetecknas av en relativistisk kunskapssyn. Det förefaller även som att några i denna grupp har uppnått den sista nivån, det personliga ställningstagandet. Men i linje med Bäckströms (1992) resultat, verkar inte alla studenter uppnå den sista nivån, det personliga ställningstagandet. Det kan i sammanhanget också vara intressant att jämföra studenternas syn på examination med lärares uppfattningar. Trowald (1996) konstaterar att lärares uppfattningar grovt kan indelas i två huvudperspektiv. I det första perspektivet är det lärarens eller samhällets krav på kompetensbedömning som främst betonas, medan det snarare är studenternas kompetensuppbyggnad som står i fokus i det andra perspektivet. Motsvarande indelning tycks kunna skönjas i resultatet från denna undersökning. I kontrollperspektivet är det kravet på kompetensbedömning som framhålls, medan det i utvecklingsperspektivet är studenternas kompetensutveckling som är av centralt intresse. En liknande dikotomisering – examination som produkt respektive process – diskuteras för övrigt också av Lindberg-Sand & Askling (1991). Hur vanligt förekommande är då olika examinationsformer? Enligt enkätresultaten är salskrivningar – inte oväntat – den i särklass vanligaste examinationsformen. Men även individuella PM, seminarier och grupparbeten förekommer relativt frekvent. De examinationsformer som var minst frekventa är muntlig examination och hemtentamen. Enkätresultaten ger också en relativt entydig bild av vilka examinationsformer som de före detta studerande har lagt ner mest respektive minst arbetstid inför eller i samband med. Uppsatsarbeten och salskrivningar är de examinationsformer som de svarande generellt uppger att de lade ner mest tid på. Det är också dessa examinationsformer som anses vara förknippade med de högsta kraven. Grupparbeten och seminarier är de examinationsformer som studenterna menar att de lade ner minst arbetstid på och som också bedöms vara minst krävande. Av resultaten att döma anpassade sig således studenterna till de krav som de upplevde att examinationsformen ställde. Resultaten är i linje med bland annat Laurillards (1986) iakttagelser att studenter är rationella och gör prioriteringar i enlighet med de krav som ställs på dem. Flera kommentarer i enkäten hänvisar även till att salskrivningar och uppsatsarbeten normalt har varit betygsgrundande, medan seminarier och grupparbeten vanligtvis endast ingick som delmoment i kursen. 70
Hur ser då de svarandes preferenser ut i fråga om examinationsform? Om valet vore fritt, skulle en dryg tredjedel välja salskrivning. Valet motiveras bland annat med att examinationsformen anses rättvis, att man är oberoende av andra samt att kraven anses relativt höga. Dessutom finns det tid att formulera sig, något som inte alltid upplevs finnas vid en muntlig tentamen i samma utsträckning. Uppsatsarbete hamnar på en andra plats i fråga om preferens, bland annat genom att arbetet är roligt och lärorikt, samt att det ger möjlighet till analys och egen reflektion. Vid en omräkning 48 , där hänsyn tas till hur många som haft examinationsformen i fråga, hamnar hemtentamen på andra plats. De svarande som föredrar hemtentamen menar att examinationsformen ”kräver mer” och att den resulterar i väl genomarbetade och utvecklade svar. Dessutom anses även själva examinationen fungera som ett inlärningstillfälle. De kategorier – kontroll respektive utveckling – som de kvalitativa analyserna resulterade i, belyser på ett intressant sätt de motiv som angetts ovan. Det förefaller troligt att det är två kvalitativt skilda uppfattningar om vad som karakteriserar en bra examination som återspeglas i dessa resultat. Den grupp som föredrar en objektiv och rättvis examinationsform kan tänkas förorda salskrivningar, medan de som framför allt vill ha en examination, där man också kan utvecklas och lära sig något vid själva examinationstillfället, i stället kan förväntas föredra examinationsformer som hemtentamen och uppsatsarbeten. Skillnaderna i preferenser är dock inte så tydliga som förväntat. 49 Det är tänkbart att det delvis är två olika saker det handlar om. Å ena sidan vad man bedömer vara en ideal examination och å andra sidan den examination som av olika anledningar är att föredra, eller som en kvinna uttryckte sig om varför hon föredrar salskrivningen ”tyvärr: bekvämast...har gett bred men flyktig kunskap”. Hon hade tidigare i enkäten givit uttryck för en ”utvecklingssyn” på examinationen. Dessutom bör hänsyn tas till att många – framför allt jurister och systemvetare – uppger att de i stort sett inte har haft några andra examinationsformer att välja på, varför angivna preferenser i fråga om 48 Mot bakgrund av att många menar att de i stort sett inte har haft några andra examinationsformer än salskrivningar att välja på. 49 Av de 45 personer som uppgett att de föredrar salskrivningar om de får välja är det 49 % som kan sägas tillhöra kategorin examination som kontroll, medan 33 % kan sägas tillhöra kategorin examination som utveckling. Resterande 18 % har inte besvarat de två aktuella öppna frågorna och kan således inte placeras in i någon av kategorierna. 71
Page 1 and 2:
Studenters upplevelser av examinati
Page 3 and 4:
Sammanfattning Syftet med den empir
Page 5 and 6:
Summary Tests are a factor that gre
Page 7 and 8:
Innehållsförteckning Förord 9 F
Page 9 and 10:
Förord Examinationens betydelse f
Page 11 and 12:
1 Inledning Examinationen utgör en
Page 13 and 14:
1.1 Studiens syfte Syftet med denna
Page 15 and 16:
I två av de mest lättillgängliga
Page 17 and 18:
grupp benämns ”cue-seekers” (l
Page 19 and 20: den. En viktig insikt är enligt S
Page 21 and 22: Svensson (1986) anser att den omfat
Page 23 and 24: Även Trowald (1996) sammanfattar e
Page 25 and 26: • Fokus bör ligga på validitete
Page 27 and 28: Resultatet från undersökningen vi
Page 29 and 30: 3 Studiens uppläggning och genomf
Page 31 and 32: innebär att fyra utbildningar av d
Page 33 and 34: och att de därför upplevt att de
Page 35 and 36: ”Uppfattningen står ofta för de
Page 37 and 38: Män Kvinnor Totalt antal Religions
Page 39 and 40: En bra examination utmärks sålede
Page 41 and 42: 5 4 3 2 1 medelvärde Uppsats Semin
Page 43 and 44: 50 % 40 30 20 10 Mkt negativ Negati
Page 45 and 46: ”Dock ej den kvalitativt mest vä
Page 47 and 48: Seminarium: ”Då kan man ofta bar
Page 49 and 50: ”Vid en ‘munta’ tillför sjä
Page 51 and 52: ”Naturligtvis är uppsatsarbetet
Page 53 and 54: ödmjukhet, förmåga att sovra i o
Page 55 and 56: 60 % 50 40 30 20 10 Ja, mycket Ja,
Page 57 and 58: Ju mer en salskrivning uppfattades
Page 59 and 60: till lärare som ger ledtrådar om
Page 61 and 62: 5.1.1 Examination som kontroll Den
Page 63 and 64: Interaktionen finns som ett genomg
Page 65 and 66: 5.2.2 Inriktning mot att förstå s
Page 67 and 68: inte så mycket efter detaljer i oc
Page 69: 6 Sammanfattande diskussion Många
Page 73 and 74: en hemtentamen, anser att de kom ih
Page 75 and 76: visar vilken typ av frågor som kom
Page 77 and 78: troligtvis bedömt salskrivningen r
Page 79 and 80: Resultaten antyder vidare att männ
Page 81 and 82: 7 Referenser Bessman, M., Eklundh,
Page 83 and 84: Åhrström, M. 1996: Vad speglar ex
Page 92 and 93: 92 Bilaga 2 Intervjufrågor Dessa i
Page 94 and 95: Fråga (variabel) m s B N Spets 3.4
Page 96 and 97: Tabell 4: Deskriptiv statistik för
show all

Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?