Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket
Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket
Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
utvecklingsperspektivet snarast kännetecknas <strong>av</strong> en relativistisk kunskapssyn.<br />
Det förefaller även som att några i denna grupp har uppnått den sista<br />
nivån, det personliga ställningstagandet. Men i linje med Bäckströms (1992)<br />
resultat, verkar inte alla studenter uppnå den sista nivån, det personliga<br />
ställningstagandet.<br />
Det kan i sammanhanget också vara intressant att jämföra studenternas syn<br />
på examination med lärares uppfattningar. Trowald (1996) konstaterar att<br />
lärares uppfattningar grovt kan indelas i två huvudperspektiv. I det första<br />
perspektivet är det lärarens eller samhällets kr<strong>av</strong> på kompetensbedömning<br />
som främst betonas, medan det snarare är studenternas kompetensuppbyggnad<br />
som står i fokus i det andra perspektivet. Motsvarande indelning<br />
tycks kunna skönjas i resultatet från denna undersökning. I kontrollperspektivet<br />
är det kr<strong>av</strong>et på kompetensbedömning som framhålls, medan<br />
det i utvecklingsperspektivet är studenternas kompetensutveckling som är<br />
<strong>av</strong> centralt intresse. En liknande dikotomisering – examination som produkt<br />
respektive process – diskuteras för övrigt också <strong>av</strong> Lindberg-Sand & Askling<br />
(1991).<br />
Hur vanligt förekommande är då olika examinationsformer? Enligt enkätresultaten<br />
är salskrivningar – inte oväntat – den i särklass vanligaste<br />
examinationsformen. Men även individuella PM, seminarier och grupparbeten<br />
förekommer relativt frekvent. De examinationsformer som var<br />
minst frekventa är muntlig examination och hemtentamen.<br />
Enkätresultaten ger också en relativt entydig bild <strong>av</strong> vilka examinationsformer<br />
som de före detta studerande har lagt ner mest respektive minst arbetstid<br />
inför eller i samband med. Uppsatsarbeten och salskrivningar är de<br />
examinationsformer som de svarande generellt uppger att de lade ner mest<br />
tid på. Det är också dessa examinationsformer som anses vara förknippade<br />
med de högsta kr<strong>av</strong>en. Grupparbeten och seminarier är de examinationsformer<br />
som studenterna menar att de lade ner minst arbetstid på och som också<br />
bedöms vara minst krävande. Av resultaten att döma anpassade sig således<br />
studenterna till de kr<strong>av</strong> som de upplevde att examinationsformen ställde.<br />
Resultaten är i linje med bland annat Laurillards (1986) iakttagelser att<br />
studenter är rationella och gör prioriteringar i enlighet med de kr<strong>av</strong> som ställs<br />
på dem. Flera kommentarer i enkäten hänvisar även till att salskrivningar och<br />
uppsatsarbeten normalt har varit betygsgrundande, medan seminarier och<br />
grupparbeten vanligtvis endast ingick som delmoment i kursen.<br />
70