Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket

5.3.3 Användandet av gamla skrivningar
Ett uttryck för anpassning är det utbredda användandet av gamla skrivningar
vid tentamensläsningen. Den tonvikt som läggs på dem varierar avsevärt
mellan studenter och mellan utbildningar. Det är dock ett fenomen som
förekommer såväl hos dem som är inriktade mot memorering som hos dem
som är inriktade mot förståelse. Sven 49 år säger:
”Det är klart att om jag fick en gammal tenta ... det är klart att jag tittade på den
... annars är man ju dum då ... jag tittade på frågorna, på vilket sätt dom ställde
frågorna ... vilken typ av frågor det var ... om det var detaljer eller stora drag eller
hur det var ... jag försökte komma ihåg mer detaljer om det var en sån där typisk
lärare som ville ha detaljer ...”
5.4 Sammanfattning
Intervjuanalysen resulterade i två kvalitativt skilda sätt att se på examination.
I det första synsättet – examination som kontroll – betonas vikten av en
rättvis och objektiv bedömning, medan det andra synsättet – examination
som utveckling – snarare fokuserar studenternas möjligheter till lärande och
utveckling genom examinationen.
Ytterligare ett utfall av intervjuanalysen var två olika studiestrategier i samband
med salskrivningar. Den första strategin går ut på att i huvudsak memorera
detaljer, vilket vanligtvis skedde med hjälp av kompendier, mindmaps,
ramsor etc. Den andra strategin går istället främst ut på att försöka förstå
sammanhangen, vanligtvis utan någon form av utvecklad teknik (eventuellt
med undantag av systematiskt användande av gamla skrivningar).
Båda dessa strategier inför salskrivningar förefaller ha varit framgångsrika.
Det är dock intressant att konstatera att i stort sett samtliga intervjupersoner
kännetecknas av anpassning, dvs. de anpassade sin studiestrategi efter de
krav de upplevde att examinationen ställde. Det innebär att de som normalt
använde memoreringsstrategin inför en salskrivning, ändrade strategi inför
t.ex. en muntlig tentamen och läste då istället för att förstå huvuddragen i
texten. En liknande anpassning fast omvänd, kunde skönjas hos de intervjupersoner
som normalt läste för att förstå sammanhangen (även inför salskrivningar),
när de stod inför en tentamen som tycktes vara extremt inriktad på
återgivande av detaljerade faktakunskaper. De flesta studenterna anpassade
således sin studiestrategi efter examinationsformen och de krav de upplevde
att den ställde, även om de utgick från någon form av grundläggande preferens
med avseende på memorering alternativt förståelse av sammanhangen.
68