Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket

ödmjukhet, förmåga att sovra i omfattande material, insikt i etiska frågor och
bibelvetenskap.
Juristerna menar att skriftlig framställning är den kunskap eller förmåga som
de haft störst nytta av i sitt arbete, tätt följt av problemlösningsförmåga.
Därefter nämns muntlig framställning. Andra förmågor som nämns är bl.a.
omdöme, förmåga att söka information och att sovra i material, uthållighet
samt analytisk förmåga.
Psykologerna har värderat yrkesmässiga färdigheter högst, följt av problemlösningsförmåga.
Därefter kommer vetenskapligt och kritiskt tänkande på
delad tredje plats. Andra kunskaper och färdigheter som nämns är bl.a.
informationssökning och projekttänkande.
Systemvetarna anser att problemlösning är den förmåga som de har haft störst
nytta av i sina arbeten. Därefter följer samarbetsförmåga samt vetenskapligt
och kritiskt tänkande på delad tredje plats. Dessutom nämns bl.a. strukturskapande
och logiskt tänkande.
4.6 Relationen examinationsform – examinationens
innehåll
De före detta studerande fick också i en femgradig skala ta ställning till i
vilken utsträckning olika examinationsformer ”generellt har mätt faktakunskap
respektive förståelse” (1 = i huvudsak faktakunskaper; 5 = i huvudsak
förståelse). Det visar sig att salskrivning är den enda examinationsform
som till övervägande delen tycks ha mätt faktakunskaper (m=2.4). Uppsatsen
har enligt en mycket stor del av de svarande mätt förståelse (m=4.0).
Övriga examinationsformer återfinns däremellan (m=3.4–3.6).
Även i denna fråga finns skillnader mellan de olika utbildningarna genom
att psykologerna i större utsträckning än övriga anser att salskrivningen i
huvudsak mätt faktakunskaper. Juristerna, däremot, anser i större utsträckning
än övriga att salskrivningen mätt förståelse.
53