Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket

”Uppfattningen står ofta för det som är underförstått, det som inte behöver sägas
eller som inte kan sägas, eftersom det aldrig varit föremål för reflektion. De utgör
den referensram inom vilken vi samlat våra kunskaper eller den grund, på vilken
vi bygger våra resonemang” (Larson 1986, s. 21).
Kännetecknande för det fenomenografiska arbetet är enligt Larsson att det
inte finns någon teori eller några hypoteser om det fenomen som studeras.
Det är dessutom angeläget att finna intervjupersoner som kan tänkas
representera så många och skilda uppfattningar som möjligt. För att vara
något så när säker på att ha ”fångat in” samtliga uppfattningar, krävs det
normalt mellan 20 och 50 personer, beroende på problemställning. Syftet är
ju att finna nya och okända mönster, inte att bekräfta det som sedan tidigare
är känt.
Det är speciellt två krav som är viktiga vid utformningen av kategorisystemet.
För det första menar Larsson att det är viktigt att systemet är väl
förankrat i det empiriska materialet, dvs. i intervjuerna. För det andra är det
viktigt att kategorierna inte överlappar varandra, dvs. att de verkligen är
kvalitativt åtskilda. Resultatet av en fenomenografisk analys är av preliminär
karaktär eller som Staffan Larsson uttrycker det; ”det är inte frågan om att
fastslå sanningen utan att närma oss sanningen” (Larsson 1986, s. 36). 33
33 En mer utförlig diskussion av fenomenografin som metod förs i den D-uppsats som
utgör underlaget för denna rapport.
35