Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket

detta studenter som fortfarande bor i Uppsala intervjuats. 31 Ambitionen var
att få en variation med avseende på kriterier som utbildning, kön och ålder.
Även faktorer som ”ambition” och studiemotivation har tagits i beaktande
i den utsträckning det varit möjligt.
Det finns flera fördelar med denna typ av urval. För det första erhålls på detta
sätt en större spridning av utbildningar. Genom intervjuerna har även den
humanistiska, den farmaceutiska och den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten
kommit att representeras. En annan fördel är att det för några av de
intervjuade inte hunnit gå lika lång tid sedan de avslutat utbildningen. På
så sätt har de inte hunnit glömma lika mycket. Flera personer påpekade i
enkäten att två år utanför den akademiska världen kan upplevas som en
mycket lång tid.
Intervjuerna varade mellan sextio och nittio minuter. Intervjuerna har varit
halvstrukturerade, dvs. utgått från ett antal förutbestämda frågeområden,
där varje område har haft någon form av central huvudfråga (se bilaga 2).
Denna fråga har sedan följts upp med ett antal följdfrågor med intentionen
att komma så nära intervjupersonens ”verkliga” uppfattning som möjligt.
Intervjuerna bandinspelades och de inspelade intervjuerna skrevs sedan ut
ordagrant. Analysarbetet har därefter delvis skett utifrån en fenomenografisk
ansats.
Inom fenomenografin är man enligt Larsson (1986) intresserad av att
beskriva hur människor uppfattar sin omvärld. 32 Det finns en grundläggande
distinktion mellan hur något ”är” och hur det ”uppfattas” vara.
Fenomenografin fokuserar människors uppfattningar om olika företeelser.
Målet med bearbetningen är att identifiera kvalitativt skilda kategorier, vilka
representerar fundamentalt skilda sätt att uppfatta något. Larsson hänvisar
till Marton och Svensson (1978), vilka definierar uppfattning på följande
sätt:
31 Intervjuerna genomfördes – liksom övrig datainsamling – av Towe Andersson.
Urvalet av intervjuer gjordes på basis av personliga kontakter och rekommendationer
utifrån bedömningar för att så väl som möjligt få en spridning i fråga om de kriterier
som anges i texten, nämligen utbildning, kön, ålder, ”ambitionsnivå” och studiemotivation.
32 Larssons beskrivning av den fenomenografiska ansatsen bygger på den s.k. Inomgruppens
arbete, dvs. Marton, Dahlgren, Svensson och Säljö. Beteckningen ”Inom”
kommer från INlärning och OMvärldsuppfattning, vilket är titeln på den bok
gruppen gav ut 1977. Se även not 6.
34