Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket

Sammanfattning
Syftet med den empiriska studie som beskrivs i föreliggande rapport är att
belysa examination ur ett studerandeperspektiv, eller mer korrekt före detta
studerandes perspektiv. Rapporten är en bearbetning av en D-uppsats i
pedagogik av Towe Andersson. Uppsatsen är en av delstudierna i Högskoleverkets
rikstäckande projekt ”Nationell utvärdering av examination i högskolan”.
Fokus i undersökningen har legat på de före detta studerandes
upplevelse av olika examinationsformer, samt hur dessa varit relaterade till
studenternas studiestrategier. Datainsamling har skett med två metoder;
enkäter och intervjuer. Sammanlagt har 184 före detta studerande från
jurist-, psykolog-, religionsvetenskapliga- och systemvetenskapliga linjen
vid Uppsala universitet ingått i enkätundersökningen. Svarsfrekvensen kom
att uppgå till 83 %, vilket innebär ett externt bortfall på 17 %. Dessutom har
nio före detta studerande från olika utbildningar vid Uppsala universitet
intervjuats.
Intervjuanalysen resulterade i två skilda sätt att se på den ideala examinationen.
Det visade sig att examination antingen kan ses ur ett kontrollperspektiv
där faktorer som rättvis och objektiv bedömning är av centralt
intresse eller ur ett utvecklingsperspektiv där det viktiga istället är att
examinationen blir ett tillfälle för studenten att lära sig något. Vidare
framkom det att det är främst två olika studiestrategier som används inför
salskrivningar. Den första strategin – memoreringsstrategin – går främst ut
på att med hjälp av kompendier, mindmaps, ramsor etc försöka att memorera
detaljer, medan den andra strategin går ut på att i huvudsak försöka att
förstå sammanhangen. Gemensamt för i stort sett alla intervjupersoner var
dock att de kännetecknades av anpassning. Resultatet stöds av enkätstudien
– 85 % av de som besvarat enkäten anser att deras studiestrategi påverkades
mer eller mindre av examinationsformen.
Resultatet från enkätundersökningen visade att en klar majoritet är positivt
inställda till användandet av gamla skrivningar vid tentamensläsning. Det
framkom även att salskrivningen är den examinationsform som i störst
utsträckning anses ha mätt faktakunskaper medan uppsatsen är den
examinationsform som i högst utsträckning anses ha mätt förståelse. Båda