Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket
Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket
Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Resultatet från undersökningen visar att de studenter som kunde erhålla<br />
spets oftare menade att deras studier styrdes <strong>av</strong> den kommande <strong>examinationen</strong><br />
och <strong>av</strong> gamla tentor, än vad de som enbart har betyget godkänd<br />
tyckte. De som inte hade graderade betyg upplevde i stället att det egna<br />
intresset och det kommande yrket var starkare styrfaktorer. De ansåg även<br />
att deras prov var inriktade på väsentligheter och såg <strong>examinationen</strong> som ett<br />
inlärningstillfälle i större utsträckning än vad de som kom från en utbildning<br />
med graderade betyg gjorde.<br />
Det framkom även att studenter från utbildningar utan graderade betyg,<br />
upplevde sig ha producerande examinationer i betydligt större utsträckning<br />
än studenter från utbildningar med graderade betyg. Trowald och Dahlgren<br />
ställer sig mot denna bakgrund skeptiska till graderade betyg, då de anser att<br />
graderade betyg styr studenterna mot en inlärning som delvis står i motsats<br />
till universitets mål.<br />
2.10 Sammanfattning<br />
Sedan början <strong>av</strong> 70-talet har det talats om en officiell läroplan och en dold<br />
läroplan. Det är den dolda läroplanen, såsom den kommer till uttryck bl.a.<br />
vid <strong>examinationen</strong>, som är <strong>av</strong> störst intresse för studenterna. Det är den<br />
dolda läroplanen som anger de verkliga kr<strong>av</strong>en på kursen. Det har visat sig<br />
att studenter i olika utsträckning försöker att komma underfund med dessa<br />
kr<strong>av</strong> genom att söka efter ledtrådar om vad som kommer att examineras.<br />
Man har vidare i många studier funnit att vissa studenter har ett ytinriktat<br />
förhållningssätt i inlärningssammanhang, vilket innebär att de i första hand<br />
inriktar sig på texten i sig, istället för på textens innehåll och budskap. Andra<br />
studenter utmärks <strong>av</strong> ett djupinriktat förhållningssätt, vilket innebär att de<br />
främst är inriktade på det centrala i textens innehåll, dvs. på författarens<br />
budskap. Det har framkommit att det är relativt enkelt att styra studenter<br />
mot ett ytinriktat förhållningssätt, med hjälp <strong>av</strong> bland annat examinationsformer<br />
som uppmuntrar memorering och återgivande <strong>av</strong> fakta. Däremot<br />
tycks det vara betydligt svårare att ”locka fram” ett djupinriktat förhållningssätt.<br />
Flera studier har också visat att de som använt ett djupinriktat<br />
förhållningssätt har en bättre långsiktig minnesbehållning, både vad gäller<br />
detaljer och centrala aspekter, än de som utnyttjat ett ytinriktat förhållningssätt.<br />
27