Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket
Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket
Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Även Trowald (1996) sammanfattar <strong>examinationen</strong>s funktioner på ett liknande<br />
sätt utifrån en intervjustudie med universitetslärare. Här identifierades<br />
sex kvalitativt skilda sätt att se på <strong>examinationen</strong>s funktion, nämligen: 13<br />
• kontroll<br />
• styrinstrument<br />
• motivation<br />
• inlärning<br />
• feedback<br />
• självinsikt.<br />
Dessa uppfattningar indelas i två skilda huvudperspektiv; <strong>examinationen</strong><br />
som kontroll och styrinstrument respektive som feedback, inlärnings- och<br />
medvetandeskapande funktion. Å ena sidan ses således <strong>examinationen</strong> enligt<br />
Trowald ur ett perspektiv där kontrollen och lärarens/samhällets kr<strong>av</strong> på<br />
kompetensbedömning står i fokus. Å andra sidan ses <strong>examinationen</strong> ur ett<br />
motivations- och inlärningsperspektiv där fokus ligger på studenternas<br />
kompetensuppbyggnad.<br />
Trowald menar att det är ett stort problem att dessa perspektiv står i ett motsatsförhållande<br />
till varandra. De lärare som representerar det första synsättet<br />
kommer med stor sannolikhet att konstruera prov som är möjliga att rätta<br />
med god precision. Därmed kommer studenterna att styras mot en atomistisk<br />
inriktning, där memorerandet <strong>av</strong> lättkontrollerade detaljer belönas. Den<br />
andra gruppen lärare kommer däremot sannolikt att konstruera examinationer<br />
som befinner sig på en mer holistisk nivå, vilket samtidigt medför<br />
svårigheter att oklanderligt och objektivt bedöma studenternas prestationer.<br />
2.7 Om <strong>examinationen</strong>s innehåll<br />
Examinationens innehåll rör dels vad man frågar om i samband med<br />
<strong>examinationen</strong>, dels hur frågorna är utformade. Mägi (1983) skiljer mellan<br />
två huvudtyper <strong>av</strong> frågor. Den ena inriktas på reproduktion – återskapande<br />
– <strong>av</strong> innehållet i kurslitteratur och föreläsningar. Den andra typen <strong>av</strong> frågor<br />
kräver att studenten relaterar kursinnehållet både till sina tidigare kunskaper<br />
och till andra sammanhang.<br />
13 Det är dock inte omöjligt att ytterligare någon kategori skulle kunna identifieras om<br />
fler universitetslärare intervjuades, eftersom antalet intervjuade lärare var relativt<br />
begränsat.<br />
23
Change language