Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket
Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket
Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
I en studie som var utformad som en förnyad tentamen ett och ett halvt år<br />
efter det ursprungliga examinationstillfället kunde man konstatera att<br />
behållningen efter så pass lång tid var relativt måttlig. Den totala behållningen<br />
– mätt som proportionen mellan de båda gruppmedeltalen –<br />
uppgick till 29 %. Det innebär att endast en <strong>av</strong> de 28 studerande skulle ha<br />
klarat sig över godkändgränsen. Deltagarna fick även fem nya frågor som<br />
inte var med i den ursprungliga tentamen. Dessa syftade till att mäta<br />
förståelsen <strong>av</strong> ett antal grundläggande begrepp. Resultatet pekade på att<br />
förståelse inte tycks ha varit en nödvändig förutsättning för att klara<br />
tentamen. Däremot visade det sig även i denna undersökning att förståelse<br />
är en bra prediktor <strong>av</strong> den långsiktiga behållningen (Trowald & Dahlgren<br />
1993).<br />
2.6 Examinationens funktioner<br />
I en UHÄ-rapport sammanfattas <strong>examinationen</strong>s funktioner enligt följande:<br />
”...dels för att kunna utfärda en garanti till olika <strong>av</strong>nämare då högskoleutbildningen<br />
är meriterande, dels för att stärka den inre verksamheten och därmed<br />
faktiskt ge garantin en mening.<br />
22<br />
En viktigt funktion som <strong>examinationen</strong> bör fylla är att ge kontinuerlig information<br />
om läget både till de studerande och till läraren. För detta krävs att lärarna<br />
verkligen använder sig <strong>av</strong> <strong>examinationen</strong>s pedagogiska funktion i positiv bemärkelse,<br />
nämligen att underlätta och styra de studerandes inlärning” (Bessman<br />
m.fl. 1985, s 17). 12<br />
Ett delvis likartat resonemang förs <strong>av</strong> Rowntree (1980) som skiljer mellan en<br />
formativ och en summativ funktion, även om gränsen mellan dessa inte<br />
alltid är helt klar. Den formativa funktionen innebär att läraren använder<br />
informationen om studenten i ett diagnostiskt syfte, dvs. för att hjälpa<br />
studenten i dennes utveckling. Den summativa funktionen innebär däremot<br />
att lärarens syfte är att skaffa information om den studerandes nuvarande<br />
utvecklingsstadium för att rapportera till någon <strong>av</strong>nämare, t.ex. en annan<br />
utbildning eller en potentiell arbetsgivare. Lindberg-Sand & Askling (1991)<br />
gör en liknande dikotomisering genom att de diskuterar examination som<br />
process respektive produkt.<br />
12 Våra fetstilsmarkeringar.
Change language