Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket

den studerande tolkar lärarens beteende och försöker lista ut vad läraren
föredrar. Studenten handlar sedan för att framför allt tillfredsställa läraren
(Laurillard 1986; Ramsden 1992).
2.3 Ett yt- eller djupinriktat förhållningssätt
I flera av de tidiga studierna från Martongruppen har högskolestuderande
fått läsa en text och besvara frågor på innehållet, varefter de sedan intervjuats
(Marton m.fl. 1977 och Marton m.fl. 1986). Vid analysen har två kvalitativt
skilda studiestrategier eller förhållningssätt kunnat identifieras. Ett ytinriktat
förhållningssätt, vilket innebär att studenterna inriktar sig på texten i sig
snarare än på vad texten handlar om. Denna inriktning på delar av texten,
istället för på budskapet i sin helhet, som följer med ytinriktningen benämns
atomistisk. Studenterna försöker här att memorera så mycket som möjligt av
texten, så noggrant som möjligt, för att senare kunna återupprepa texten.
Ett djupinriktat förhållningssätt vid inlärningen innebär däremot en inriktning
mot vad texten handlar om och vad som uppfattas som viktigt. Med
detta förhållningssätt följer en inriktning mot budskapet i dess helhet, dvs.
mot vad författaren vill förmedla. Denna inriktning benämns holistisk. De
djupinriktade försöker att se sammanhang och relatera det som de läser till
sina egna kunskaper och erfarenheter. De ytinriktade försöker i stället att ”slå
in” fakta och detaljer genom återupprepning/memorering, och gör därför
inte motsvarande bearbetning av materialet ur ett helhetsperspektiv.
Begreppsparen djup-/ytinriktning och atomistisk/holistisk inriktning påminner
mycket om varandra och det finns ett nära empiriskt samband dem
emellan, även om de inte är identiska. 11 De observerade skillnaderna i vad
de studerande fick ut av texten, tycks ha ett nära samband med vad de försökte
att få ut av läsningen. Några försökte att memorera så många detaljer som
möjligt, medan andra strävade efter att förstå textens innehåll. De studerande
som ”inte förstod ‘poängen’ med texten misslyckades med det därför att de
helt enkelt inte var ute efter den” (Marton & Säljö 1986, s. 61). De ytinriktade
studenterna försökte med andra ord inte att förstå texten, de försökte minnas
11 Skillnaden består i att begreppen atomistisk/holistisk åsyftar den organisatoriska
aspekten, medan begreppen yt-/djupinriktning snarare åsyftar den inriktning eller
brist på inriktning mot betydelsen som studenten uppvisar (Marton & Säljö, 1986).
I denna rapport kommer begreppen – för enkelhetens skull – att användas med
synonym innebörd.
18