Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket

grupp benämns ”cue-seekers” (ledtrådssökare). En annan grupp är snarare
”cue-conscious”. I denna grupp är studenterna medvetna om att det går att
skaffa sig kunskaper om hur proven kommer att se ut, men de är inte lika
aktivt sökande efter ledtrådar som den första gruppen. De lyssnar dock på
signalerna och anpassar lärandet därefter. Den sista kategorin studenter
kännetecknas av att de inte är det minsta inriktade mot att ta reda på vad som
”lönar sig”. Denna grupp kallar Miller och Parlett ”cue-deaf. 10
De som aktivt sökte efter ledtrådar om vad som kommer att tenteras var
också de som fick de högsta betygen, jämfört med de två andra grupperna.
De hade också mycket få studieavbrott bakom sig. Andelen studiemisslyckanden
och studieavbrott var däremot oroväckande hög bland de
studerande som var döva för ledtrådar. Även om dataunderlaget i studien var
relativt begränsat, tyder resultatet på att det inte i första hand är ämnesinnehållet
i kursen som är det viktiga. Det är minst lika viktigt att lära sig
”spela spelet” (Marton m.fl. 1977).
Det positiva med att leta ledtrådar är enligt Bessman m.fl. (1985) att
studenterna lär sig sovra i mycket omfattande material. Det negativa
inträffar när denna teknik blir ett självändamål, när det blir ett sätt att hitta
vägar för att reducera studieinsatserna och bara välja ut det som troligtvis
kommer på tentamen, utan att på något sätt förstå de bakomliggande
resonemangen. I det fallet kommer studierna inte att inriktas mot ett helhetsperspektiv,
utan mot att memorera en mängd detaljer.
Det är relativt vanligt att kurskrav och examinationsförväntningar inte är
klart uttalade, på grund av en rädsla från lärarnas sida att leda studenterna
till att ägna för mycket tid åt just det som kommer att examineras. En sådan
brist på öppenhet kan få precis motsatt effekt mot den avsedda – som ett
resultat av osäkerhet och ängslan hos de studerande – nämligen mekaniska
eller reproducerande strategier (Hounsell 1986).
Sökandet efter ledtrådar förekommer inte enbart inför vanliga skrivningar,
utan även vid t.ex. problemlösning. Även vid denna typ av studiearbete kan
studenters uppmärksamhet inriktas på vad de tror att lärare förväntar sig,
snarare än på själva problemet och dess innehåll. Denna strategi innebär att
10 Miller och Parletts indelning motsvarar inte indelningen i yt/djupinriktning. Det är
således fullt möjligt att vara yt- eller djupinriktad och tillhöra vilken som helst av
kategorierna (Marton m.fl. 1977).
17