Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket

More documents

Recommendations

Info

sett jämnstora. Dessutom visade undersökningen att färre studenter än väntat uppnådde den sista nivån, det personliga ställningstagandet. Bäckström fann snarare att kunskapsutvecklingen hade fört studenterna till nivå två – det kunskapsrelativistiska stadiet – under utbildningstiden. Han ställer sig därför tveksam till huruvida högskoleutbildningen förmår att nå mycket längre än så. Av visst intresse i sammanhanget är resultaten från en intervjustudie där Säljö lät en grupp vuxna – icke-studenter – beskriva vad inlärning innebar för dem. 8 Analysen resulterade i fem kvalitativt skilda uppfattningar, nämligen: • En kvantitativ ökning av kunskap • Ett memorerande • Inskaffande och användande av fakta • Abstraherande av mening/innebörd • Förståelse av verkligheten. Dessa kategorier eller uppfattningar kan i princip sammanföras till två huvudkategorier, där skiljelinjen går mellan den tredje och fjärde uppfattningen. Den tredje uppfattningen tycks dock vara något av en mellanform. Liknande resultat har erhållits även i en studie av studenter. Deras svar uppvisade en klar överensstämmelse med kategorierna ovan. Det visade sig även att det finns ett mycket nära samband mellan uppfattningar av inlärning och inriktning vid studier. Den avgörande skillnaden tycks alltså ligga mellan att se inlärning som en utökning av kunskap eller memorering å ena sidan och att se inlärning som att abstrahera mening eller förstå verkligheten å andra sidan (Marton & Säljö 1986). Det första av dessa uppfattningspar är nära förknippat med det som i avsnitt 2.3 benämns ytinriktning, medan det andra paret är förknippat med vad som där rubriceras som djupinriktning. 2.2 Studenters sökande efter ledtrådar I en numera klassisk studie fann Miller och Parlett 9 i början av 70-talet att en del studenter utmärks av att de aktivt försöker att ta reda på vad som kommer att komma på skrivningen. De studerar t.ex. gamla skrivningar och försöker att lära känna lärarna och deras speciella sätt att ställa frågor. Denna 8 Studien beskrivs av Marton & Säljö (1986). 9 Studien beskrivs i Marton m.fl. (1977). 16
grupp benämns ”cue-seekers” (ledtrådssökare). En annan grupp är snarare ”cue-conscious”. I denna grupp är studenterna medvetna om att det går att skaffa sig kunskaper om hur proven kommer att se ut, men de är inte lika aktivt sökande efter ledtrådar som den första gruppen. De lyssnar dock på signalerna och anpassar lärandet därefter. Den sista kategorin studenter kännetecknas av att de inte är det minsta inriktade mot att ta reda på vad som ”lönar sig”. Denna grupp kallar Miller och Parlett ”cue-deaf. 10 De som aktivt sökte efter ledtrådar om vad som kommer att tenteras var också de som fick de högsta betygen, jämfört med de två andra grupperna. De hade också mycket få studieavbrott bakom sig. Andelen studiemisslyckanden och studieavbrott var däremot oroväckande hög bland de studerande som var döva för ledtrådar. Även om dataunderlaget i studien var relativt begränsat, tyder resultatet på att det inte i första hand är ämnesinnehållet i kursen som är det viktiga. Det är minst lika viktigt att lära sig ”spela spelet” (Marton m.fl. 1977). Det positiva med att leta ledtrådar är enligt Bessman m.fl. (1985) att studenterna lär sig sovra i mycket omfattande material. Det negativa inträffar när denna teknik blir ett självändamål, när det blir ett sätt att hitta vägar för att reducera studieinsatserna och bara välja ut det som troligtvis kommer på tentamen, utan att på något sätt förstå de bakomliggande resonemangen. I det fallet kommer studierna inte att inriktas mot ett helhetsperspektiv, utan mot att memorera en mängd detaljer. Det är relativt vanligt att kurskrav och examinationsförväntningar inte är klart uttalade, på grund av en rädsla från lärarnas sida att leda studenterna till att ägna för mycket tid åt just det som kommer att examineras. En sådan brist på öppenhet kan få precis motsatt effekt mot den avsedda – som ett resultat av osäkerhet och ängslan hos de studerande – nämligen mekaniska eller reproducerande strategier (Hounsell 1986). Sökandet efter ledtrådar förekommer inte enbart inför vanliga skrivningar, utan även vid t.ex. problemlösning. Även vid denna typ av studiearbete kan studenters uppmärksamhet inriktas på vad de tror att lärare förväntar sig, snarare än på själva problemet och dess innehåll. Denna strategi innebär att 10 Miller och Parletts indelning motsvarar inte indelningen i yt/djupinriktning. Det är således fullt möjligt att vara yt- eller djupinriktad och tillhöra vilken som helst av kategorierna (Marton m.fl. 1977). 17
Page 1 and 2: Studenters upplevelser av examinati
Page 3 and 4: Sammanfattning Syftet med den empir
Page 5 and 6: Summary Tests are a factor that gre
Page 7 and 8: Innehållsförteckning Förord 9 F
Page 9 and 10: Förord Examinationens betydelse f
Page 11 and 12: 1 Inledning Examinationen utgör en
Page 13 and 14: 1.1 Studiens syfte Syftet med denna
Page 15: I två av de mest lättillgängliga
Page 19 and 20: den. En viktig insikt är enligt S
Page 21 and 22: Svensson (1986) anser att den omfat
Page 23 and 24: Även Trowald (1996) sammanfattar e
Page 25 and 26: • Fokus bör ligga på validitete
Page 27 and 28: Resultatet från undersökningen vi
Page 29 and 30: 3 Studiens uppläggning och genomf
Page 31 and 32: innebär att fyra utbildningar av d
Page 33 and 34: och att de därför upplevt att de
Page 35 and 36: ”Uppfattningen står ofta för de
Page 37 and 38: Män Kvinnor Totalt antal Religions
Page 39 and 40: En bra examination utmärks sålede
Page 41 and 42: 5 4 3 2 1 medelvärde Uppsats Semin
Page 43 and 44: 50 % 40 30 20 10 Mkt negativ Negati
Page 45 and 46: ”Dock ej den kvalitativt mest vä
Page 47 and 48: Seminarium: ”Då kan man ofta bar
Page 49 and 50: ”Vid en ‘munta’ tillför sjä
Page 51 and 52: ”Naturligtvis är uppsatsarbetet
Page 53 and 54: ödmjukhet, förmåga att sovra i o
Page 55 and 56: 60 % 50 40 30 20 10 Ja, mycket Ja,
Page 57 and 58: Ju mer en salskrivning uppfattades
Page 59 and 60: till lärare som ger ledtrådar om
Page 61 and 62: 5.1.1 Examination som kontroll Den
Page 63 and 64: Interaktionen finns som ett genomg
Page 65 and 66: 5.2.2 Inriktning mot att förstå s
Page 67 and 68:
inte så mycket efter detaljer i oc
Page 69 and 70:
6 Sammanfattande diskussion Många
Page 71 and 72:
Hur ser då de svarandes preferense
Page 73 and 74:
en hemtentamen, anser att de kom ih
Page 75 and 76:
visar vilken typ av frågor som kom
Page 77 and 78:
troligtvis bedömt salskrivningen r
Page 79 and 80:
Resultaten antyder vidare att männ
Page 81 and 82:
7 Referenser Bessman, M., Eklundh,
Page 83 and 84:
Åhrström, M. 1996: Vad speglar ex
Page 92 and 93:
92 Bilaga 2 Intervjufrågor Dessa i
Page 94 and 95:
Fråga (variabel) m s B N Spets 3.4
Page 96 and 97:
Tabell 4: Deskriptiv statistik för
show all

Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?