Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket

More documents

Recommendations

Info

14 2 Bakgrund Sedan 1970-talet har en omfattande forskning bedrivits kring studenters lärprocesser och kunskapsutveckling både internationellt och i Sverige. Flera ledande forskare i Sverige – bl.a. Martongruppen 6 – har genom dessa studier inom det högskolepedagogiska området bidragit till en ökad insikt om att vad studenter lär påverkas av hur de lär. I detta kapitel kommer delar av resultaten från denna forskning att sammanfattas översiktligt för att ge en bakgrund till de resultat som presenteras i kapitel 4 och 5. 7 Kapitlet inleds med några resonemang om kunskapsutveckling och lärande. Vidare redovisas några nyckelbegrepp – bl.a. yt- och djupinriktning – inom forskningsområdet. Därefter beskrivs några studier där man på olika sätt har försökt att påverka studenter mot ett mer meningsfullt lärande. Kapitlet avslutas med några avsnitt där examinationsproblematiken mer explicit berörs. I dessa avsnitt kommer bl.a. examinationens funktioner, olika examinationsformer och examinationens innehåll att diskuteras. 2.1 Kunskapsutveckling och lärande hos studenter Före 70-talet har merparten av de studier som genomförts inom högskoleområdet fokuserat lärarnas uppfattningar av undervisnings- och inlärningsprocessen. Studenternas upplevelser och erfarenheter var fram till dess i hög grad outforskade (Hounsell 1986). Martongruppen har emellertid sedan början av 70-talet studerat inlärning ur de studerandes perspektiv. En huvudtes i denna forskning är att studenters inriktning vid studiearbetet – hur de lär – påverkar vad de lär. 6 Vid pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet påbörjades inom den s.k. Martongruppen – ledd av Ference Marton – en omfattande forskning kring studenters kunskapsutveckling och lärande under 1970-talet. Till gruppen hörde då bl.a. Lars-Owe Dahlgren, Lennart Svensson och Roger Säljö. 7 Underlaget för kapitel 2 är framför allt svensk högskolepedagogisk forskning. En stor del av framställningen utgörs av Martongruppens studier. Vissa forskningsresultat från internationella studier är hämtade från Marton m.fl. (1977) och Marton m.fl. (1986).
I två av de mest lättillgängliga arbetena från denna forskningsgrupp beskrivs inlärning på följande sätt: ”Vi ser inlärning i första hand som en aktivitet hos oss själva varigenom våra uppfattningar av företeelser och händelser i vår omvärld förändras” (Marton m.fl. 1977, s 12). ”... inlärning skall kunna ses som en förändring mellan kvalitativt skilda uppfattningar av samma fenomen eller mellan kvalitativt skilda sätt att genomföra samma uppgift” (Marton m.fl. 1986, s. 9). Många studenters uppfattning om vad kunskap är och vad det innebär att lära förändras när de genomgår en universitetsutbildning. Marton m.fl. (1977) refererar en longitudinell studie av en grupp universitetsstuderande, där William Perry fann att många utvecklas från en kvantitativ kunskapssyn mot ett mer relativistiskt tänkande. Beskrivningen kan grovt grupperas i tre huvudstadier. Många har en dualistisk kunskapsuppfattning när de påbörjar sina universitetsstudier. Det innebär att de har en kvantitativ syn på kunskap, där kunskap ses som en mängd ”rätta” svar som studenten har till uppgift att lära sig, dvs. memorera. En önksvärd utveckling – i linje med högskolans mål – är att studenterna förändras mot vad Perry kallar kunskapsrelativism. Den kännetecknas av att studenten har övergivit tron på slutgiltiga och orubbliga sanningar till förmån för en mer osäker och relativistisk syn på kunskap. Det tredje och sista stadiet är det personliga ställningstagandet. Detta innebär att den studerande är medveten om att det finns olika sätt att uppfatta verkligheten, men att studenten trots detta tar ställning utifrån en egen tolkning grundad på ett relevant underlag. En slutsats som Marton m.fl. (1977) drar av Perrys studie är att studenters uppfattningar om vad kunskap är och vad det innebär att lära, måste få avgörande konsekvenser för studenternas studiestrategier. En annan slutsats utifrån resultaten från Perrys studie är att utbildningssystemets lägre nivåer (grundskolan och gymnasieskolan) antagligen bär ett betydande ansvar för den dualistiska kunskapsuppfattning som många studenter har när de påbörjar sina högskolestudier (Dahlgren 1986). Redan vid inträdet till universitetsutbildning kan studenternas kunskapssyn emellertid vara mycket olika. Bäckström (1992) redovisar i en studie av den religionsvetenskapliga linjen att samtliga tre kunskapsnivåer fanns representerade hos recentiorerna. Överraskande nog visade sig grupperna vara i stort 15
Page 1 and 2: Studenters upplevelser av examinati
Page 3 and 4: Sammanfattning Syftet med den empir
Page 5 and 6: Summary Tests are a factor that gre
Page 7 and 8: Innehållsförteckning Förord 9 F
Page 9 and 10: Förord Examinationens betydelse f
Page 11 and 12: 1 Inledning Examinationen utgör en
Page 13: 1.1 Studiens syfte Syftet med denna
Page 17 and 18: grupp benämns ”cue-seekers” (l
Page 19 and 20: den. En viktig insikt är enligt S
Page 21 and 22: Svensson (1986) anser att den omfat
Page 23 and 24: Även Trowald (1996) sammanfattar e
Page 25 and 26: • Fokus bör ligga på validitete
Page 27 and 28: Resultatet från undersökningen vi
Page 29 and 30: 3 Studiens uppläggning och genomf
Page 31 and 32: innebär att fyra utbildningar av d
Page 33 and 34: och att de därför upplevt att de
Page 35 and 36: ”Uppfattningen står ofta för de
Page 37 and 38: Män Kvinnor Totalt antal Religions
Page 39 and 40: En bra examination utmärks sålede
Page 41 and 42: 5 4 3 2 1 medelvärde Uppsats Semin
Page 43 and 44: 50 % 40 30 20 10 Mkt negativ Negati
Page 45 and 46: ”Dock ej den kvalitativt mest vä
Page 47 and 48: Seminarium: ”Då kan man ofta bar
Page 49 and 50: ”Vid en ‘munta’ tillför sjä
Page 51 and 52: ”Naturligtvis är uppsatsarbetet
Page 53 and 54: ödmjukhet, förmåga att sovra i o
Page 55 and 56: 60 % 50 40 30 20 10 Ja, mycket Ja,
Page 57 and 58: Ju mer en salskrivning uppfattades
Page 59 and 60: till lärare som ger ledtrådar om
Page 61 and 62: 5.1.1 Examination som kontroll Den
Page 63 and 64: Interaktionen finns som ett genomg
Page 65 and 66:
5.2.2 Inriktning mot att förstå s
Page 67 and 68:
inte så mycket efter detaljer i oc
Page 69 and 70:
6 Sammanfattande diskussion Många
Page 71 and 72:
Hur ser då de svarandes preferense
Page 73 and 74:
en hemtentamen, anser att de kom ih
Page 75 and 76:
visar vilken typ av frågor som kom
Page 77 and 78:
troligtvis bedömt salskrivningen r
Page 79 and 80:
Resultaten antyder vidare att männ
Page 81 and 82:
7 Referenser Bessman, M., Eklundh,
Page 83 and 84:
Åhrström, M. 1996: Vad speglar ex
Page 92 and 93:
92 Bilaga 2 Intervjufrågor Dessa i
Page 94 and 95:
Fråga (variabel) m s B N Spets 3.4
Page 96 and 97:
Tabell 4: Deskriptiv statistik för
show all

Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?