Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket
Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket
Studenters upplevelser av examinationen - Högskoleverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1 Inledning<br />
Examinationen utgör en viktig form <strong>av</strong> påverkan på studenters sätt att lära.<br />
Detta innebär dock inte nödvändigtvis att <strong>examinationen</strong> används medvetet<br />
i detta syfte. Det är snarare så att lärare och provkonstruktörer kan ha svårt<br />
att inse vilket enormt inflytande <strong>examinationen</strong>s innehåll och utformning<br />
har på studenters sätt att studera (Marton m.fl. 1977; Ramsden 1992).<br />
Först under de senaste decennierna har <strong>examinationen</strong>s styrande effekt på<br />
studenters inlärning uppmärksammats på allvar. I början <strong>av</strong> 70-talet påvisade<br />
Snyder existensen <strong>av</strong> två olika och till viss del motstridiga läroplaner i<br />
skolan. Dels finns det en officiell läroplan såsom den uttrycks i styr- och<br />
måldokument. Dels finns det en dold läroplan som påverkar studenterna.<br />
Den dolda läroplanen innebär att de studerande själva försöker komma<br />
underfund med de ”verkliga kr<strong>av</strong>en” på kursen. 1<br />
I högskolesammanhang kan den officiella läroplanen sägas komma till<br />
uttryck i bland annat högskolelagen 9 §: 2<br />
”Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter,<br />
ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att<br />
självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom<br />
det område som utbildningen <strong>av</strong>ser. Utbildningen bör också utveckla studenternas<br />
förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå” (Högskolelagen 1992:1434,<br />
9 §).<br />
Marton m.fl. (1977) menar att medan den officiella läroplanen och lärare<br />
talar om t.ex. kreativt tänkande, kritiskt förhållningssätt och analytisk<br />
förmåga som några <strong>av</strong> huvudmålen för den högre utbildningen, visar istället<br />
examination och undervisning på en helt annan verklighet, nämligen att det<br />
är hårt ”faktaplugg” som lönar sig bäst. Det är således studenternas <strong>upplevelser</strong><br />
om de verkliga kr<strong>av</strong>en, såsom de uttrycks i proven, som sätter normen<br />
för vilka aspekter som är viktigast att lära och vilken standard och mängd<br />
arbete som krävs <strong>av</strong> studenten (Ramsden 1992).<br />
1 Studien beskrivs bl a i Marton m.fl. (1977).<br />
2 Detta är de övergripande målen för den grundläggande högskoleutbildningen.<br />
11