Tusentals gymnasister träffar universitetet Entusiaster spelar ...

TEMA Rektorsskifte Sid 4–8 

UNIVERSEN 

# 1 • februari -12 • årg 43 • En tidning för Uppsala universitets medarbetare 

Eva tar 

över 

Festligt avslut 

på forskarslitet 

Sid 3 

t 

t 

t 

Prefekter vill ha 

bättre stöd 

Sid 10 

t 

t 

t 

Tusentals gymnasister 

träffar universitetet 

Sid 14 

t 

t 

t 

Fler nyheter och nyttiga länkar hittar du på www.uu.se/insidan 

Entusiaster spelar 

rinkbandy i ottan 

Sid 16 

t 

t 

t

INNEhåll 

TEMA REkToRSSkIFTE 

4 Nya rektorn vill öppna fler dörrar 

5 Farväl till Anders och Kerstin 

6 Rektorsskiftet genom tiderna 

7 Krönika: Jag var ny samtidigt som Anders Hallberg 

8 Prorektor med stort Uppsalahjärta 

AkTUEllT 

10 Ny rapport om stöd till prefekter 

11 ”Ökad administration tar tid från forskningen” 

13 Nya rutiner för trycksaker 

14 Universitetet möter tusentals gymnasister 

FRISkVåRd 

16 De spelar rinkbandy i ottan 

17 Vårens träningsprogram har satt igång 

TIll SIST 

6 8 

18 Nybliven 65-åring överraskades på BMC 

18 Nominera till pedagogiska priset 

19 Dags för brandskyddsutbildning 

19 University News 

”I rollspelen får jag 

träna på min förmåga 

att hantera olika 

situationer. Att interagera, 

argumentera 

och inte minst att 

förhandla.” 

Kirsi Höglund, projektkoordinator 

vid UU Innovation och facklig 

samordnare för Saco-S-rådet. 20 

16 

lEdARE 

En spännande 

och otålig början 

EN fÖRSTA TIDEN är extra viktig – när vi är nya på jobbet eller när vi, 

som våra nya studenter, kommer till universitetet för första gången. Det 

vet vi alla, för vi har alla varit nya. Det är spännande men också lite otåligt 

så här i början. Som nytillträdd rektor kan jag känna en lust att snabbt komma 

igång med nya projekt, men samtidigt måste jag ge mig tid att sätta mig in 

i olika frågor och förhållanden vid universitetet. Det kan bli heltokigt ifall jag 

rusar iväg för snabbt. Samtidigt ska jag inte vänta för länge – jag vet att många 

av er har stora förväntningar på mig. 

Rektorsskiftet i mitten av december var en fin och högtidlig upplevelse för 

mig. Det var också ett tillfälle för universitet och dess omvärld att tacka Anders 

Hallberg för hans insatser som rektor. Anders Hallberg har framgångsrikt lett 

universitetet under fem och ett halvt år, en period med flera stora reformer och 

förändringar inom svenskt universitetsväsende. 

JAG äR mYCKET GLAD för mina medarbetare. Det känns som att jag och prorektor 

Anders Malmberg kommer att bli ett riktigt bra team. I början kommer vi 

att jobba ihop med många frågor, 

men med tiden kommer tydligare 

profiler att utkristalliseras. 

Det är viktigt med 

diskussion och dialog, och 

det är viktigt att vi som 

jobbar i universitetets 

ledning kan låta våra 

skilda erfarenheter bidra. 

Vi jobbar tätt tillsammans med 

universitetsdirektören och med 

rektors ledningsråd där vicerektorerna 

och studenter ingår. Det 

är viktigt med diskussion och dialog, 

och det är viktigt att vi som 

jobbar i universitetets ledning 

kan låta våra skilda erfarenheter 

bidra. Vi ska lyssna på varandra 

och värdera framförda argument 

innan vi tar ställning. Men det 

måste också vara så att när vi har 

bestämt en inriktning eller ett beslut väl är fattat, så arbetar vi längs den linjen. 

JAG VILL TACKA fÖR det fina välkomnandet jag har fått av er alla! Just nu är det 

många ansikten på kort tid och jag hoppas ni har överseende om jag blandar 

ihop namn eller inte kommer ihåg i vilket sammanhang 

vi har träffats. Snart ska det falla på plats. 

Det är en fantastisk utmaning för mig att leda 

Uppsala universitet mot framtiden på bästa sätt. 

Vi är ett forskningsintensivt universitet som 

tar utbildning på stort allvar. Vi jobbar för 

ständig kvalitetsutveckling och internationalisering 

är en integrerad del av all vår 

verksamhet. Vi visar varandra respekt på 

arbetsplatsen, även när vi har olika uppfattning 

i sakfrågor. Vi är ett ansvarsfullt universitet 

som är inkluderande för våra anställda 

och studenter, oavsett bakgrund! Tillsammans 

bidrar vi till en bättre värld. 

PS. Följ mig gärna på rektorsbloggen 

och via twitter! 

Eva Åkesson, rektor 

REdAkTIoN 

REDAKTÖR: Helena Edström E-POST: universen@uadm.uu.se 

ADRESS: Universen, Uppsala universitet, Box 256, 751 05, Uppsala 

BESÖKSADRESS: S:t Olofsgatan 10b 

TEL: 018-471 19 86 ANSVARIG UTGIVARE: Urban Lindberg 

LAYOUT: Mikael Mannberg, Redaktörerna AB, www.redaktorerna.se 

TRYCK: V-tab UPPLAGA: 7 300 ex 

PAPPER: Munken Plus 70 gram. V-tab är certifierat enligt ISO 14001:2004 

respektive ISO 9001:2000 samt Svanenmärkt. 

ADRESSäNDRING: meddela din personalhandläggare, övriga 

prenumeranter gör skriftlig anmälan till redaktionen. 

Texter lagras elektroniskt hos Universen. En del textmaterial publiceras också på 

Internet. Den som sänder material till Universen anses medge elektronisk lagring/ 

publicering. För obeställt material ansvaras ej. ISSN 0346-3664. 

VÄRT ATT FIRA. För elva år sedan skrev hon in sig på utbildningen. Nu är Emma Jørum färdig forskare. 

Festligt avslut på forskarslitet 

mitt i kalla vintern är det dags 

att smycka universitetsaulan 

och öppna dörrarna för en 

lång rad festklädda besökare. 

Vid vinterpromotionen firades 

63 nya doktorer, 17 hedersdoktorer 

och nio pristagare. 

EN AV DE NYA doktorerna heter Emma 

Jørum. När hon skyndar uppför universitetstrappan 

får hon hålla upp den 

vida himmelsblåa långklänningen kring 

benen, för att skydda den från snön. 

Inne i trapphallen har folk börjat 

samlas och förväntan ligger i luften. För 

Emma Jørum, som antogs till forskarutbildningen 

redan år 2000, finns verkligen 

anledning att fira idag. 

– Det är fantastiskt skönt att ha avslutat 

det här. Jag har hållit på i elva år, 

men så har jag också varit barnledig i 

tre omgångar. 

Avhandlingen i statskunskap handlar 

om Syrien, ett ämne som är mer 

aktuellt än någonsin. 

Notera nytt namn: 

Studentavdelningen 

SEDAN åRSSKIfTET är beteckningen 

Studerandebyrån ett minne blott. 

Avdelningen, som bland annat innefattar 

antagning, examen och stipendier 

och dagligen ger service till Uppsala 

universitets studenter, heter numera 

Studentavdelningen. 

Namnbytet är i första hand en 

modernisering. Vid årsskiftet fick 

Studentavdelningen dessutom en ny 

chef. Karin Apelgren, som varit chef för 

avdelningen för universitetspedagogisk 

utveckling, efterträder Einar Lauritzen. 

Läs mer om studentavdelningen 

och dess sex enheter: 

http://uadm.uu.se/studentavdelningen 

– Jag satte gränsen vid december 2010 

så att jag fick med den senaste utvecklingen. 

På sätt och vis var det bra att jag 

inte blev klar tidigare. Det har hänt 

mycket som jag inte hade förväntat mig. 

En bit därifrån står språkvetaren 

Erik Falk, också han med stora förväntningar 

på dagen. För honom var det en 

självklarhet att promoveras. 

– Som språkhistoriker har jag ju studerat 

universitetets historia. Det är en 

fin tradition som man vårdar och håller 

vid liv. Jag har köpt frack och det är fest 

på slottet efteråt. Det är ett skönt avslut 

på en lång tids forskning! 

Frackar och långklänningar 

Vinterpromotionen var också hedersdoktorerna 

och pristagarnas fest. Även 

de var festklädda – det var de svarta 

frackarna och färgglada långklänningarnas 

dag. 

I processionen syntes många kända 

ansikten, som meteorologen Pär Holmgren, 

operaregissören Wilhelm Carlsson 

UPPSALA UNIVERSITETS nya studenter, 

recentiorerna*, välkomnades för andra 

terminen i rad av musikern Petter Askergren 

i universitetshusets aula. I egenskap av 

konferencier bjöd han med en stor portion 

humor på sina personliga erfarenheter och 

tankar om studier och studentliv. Samtidigt 

fanns där ett allvar som glimrade till och 

berörde. 

Petter påpekade bland annat att de nya 

studenterna har den bästa tiden i livet framför 

sig. Hans egen framgångsrika karriär är 

inom musik men sina år i Uppsala, då han 

studerade konstvetenskap, värderar han 

högt och kommer därför att inom en snar 

framtid att plocka de poäng han hoppade 

över då. 

Ingela Kvarnström vid enheten för studie- 

och karriärvägledning, som är projektledare 

för arrangemanget känner sig nöjd med 

mottagningen. 

och författaren Maja Hagerman. Bland 

pristagarna kan nämnas professor Ulf 

Landegren, som fick Björkénska priset 

för sin upptäckt av nya redskap inom 

biotekniken. 

Sammanlagt var det fem pristagare 

och fyra medaljörer som uppmärksammades 

i aulan, men i centrum stod förstås 

de nya doktorerna. Rektor Eva 

Åkesson vände sig först till dem i sitt tal: 

– Ni har tillägnat er ett forskande och 

kritiskt förhållningssätt och det kommer 

ni alltid att ha med er. Se till att det kritiska 

sinnet förblir konstruktivt! 

Efter rektor tog en av promotorerna, 

professor Ulla Riis till orda och höll en 

intressant föreläsning på temat Har 

universitetslärare glädje av pedagogik? 

Sedan var det dags för de nyblivna doktorerna 

att en efter en ledas över parnassen 

av sin promotor, till ljudet av 

mullrande kanoner och musik av Akademiska 

kapellet. 

2 

UNIVERSEN # 1 -12 

UNIVERSEN # 1 -12 3 

annica hulth 

Underhållande välkomstmottagning 

– Det blev en fin ceremoni med en bra 

balans mellan de högtidliga inslagen och den 

lite mer lättsamma underhållningen. Jag hoppas 

och tror att studenterna nu känner sig 

riktigt välkomna till Uppsala universitet och 

Uppsala stad. 

På programmet fanns också tal av rektor 

Eva Åkesson, kommunfullmäktiges 1:e vice 

ordförande Agneta Simonsson (fp), Uppsala 

studentkårs ordförande Karin Nordlund 

samt Curator curatorum Erik Erlandsson. 

Mellan talen underhölls de nya studenterna 

av Kungliga Akademiska kapellet, 

Värmlands nations kör och Norrlands 

nations orkester Attraktionsorkestern med 

dansgruppen Attrapperna och skönsjungande 

Camilla Bergman-Widell i spetsen. 

mia hellström 

*Recentior är latin för nybörjare vid universitetet. 

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT 

UNIVERSEllT 

ArbEtSordNiNg oCh 

ANStäLLNiNgSordNiNg 

FAStStäLLdA 

• Konsistoriet har fastställt arbetsordning och 

anställningsordning för Uppsala universitet. 

Arbetsordningen rör bland annat universitetets 

övergripande organisation, arbetsfördelning 

mellan konsistorium och rektor, delegering av 

beslutanderätt och handläggningen av vissa 

ärenden och har arbetats fram med anledning 

av nya bestämmelser i högskolelagen och högskoleförordningen 

som trädde i kraft den 1 januari 

2011. Den nya anställningsordningen, som 

gäller läraranställningar, innebär bland annat att 

en tydlig karriärväg utarbetats med en progression 

av kompetens mellan olika lärarkategorier 

samt att anställningsprocessen förenklats. 

Ladda ner dokumenten på webbsidan http:// 

regler.uu.se 

tidigArELäggNiNg 

Av vP oCh budgEt 

• Konsistoriet har beslutat att verksamhetsplanering 

och budgetering ska tidigareläggas. 

Motivet är bland annat att ge institutionerna 

möjlighet att fastställa sin budget innan årsskiftet. 

Förändringen genomförs i två steg då den 

universitetsövergripande verksamhetsplanen 

för 2013 fastställs av konsistoriet i juni 2012. 

I september/oktober 2012 fattar vetenskapsområden 

och fakulteter beslut om respektive 

verksamhetsplaner. 

För att bland annat ge institutionerna mer tid 

att anpassa sig till förändringen tidigareläggs 

inte budgeten för 2013. Den görs som tidigare 

i februari-mars 2013. Tidigareläggningen av 

institutionernas budgetarbete sker i stället inför 

budgeten för 2014 som genomförs i november/december 

2013. 

Mer information, kontakta: Anna.Wennergrund@uadm.uu.se 

NyA tELEFoNNummEr 

För 135 ANStäLLdA 

• Alla anknytningar i serien 1100 – 1199 

kommer att ändras till 5100 – 5199 från klockan 

18:00 onsdag den 29 februari. Ändringen 

berör ungefär 135 personer vid universitetet. 

Orsaken till ändringen är att numren kolliderar 

med Post- och telestyrelsens samhällsnyttiga 

nummer, som exempelvis 112 (SOS Alarm), 

när universitetet inför ny teknik i växeln. Teleservice 

ansvarar för att ändringarna görs både 

i växeln och i den gemensamma katalogen, 

AKKA. Den som har anknytning i spannet mellan 

1100 – 1199 bör dock se till att själv informera 

sina kontakter och uppdatera hemsidor 

på nätet. 

Frågor? Kontakta teleservice@uadm.uu.se 

PENgAr tiLL PEdAgogik 

• Den som sitter och klurar på ett pedagogiskt 

utvecklingsprojekt kan nu ansöka om projektmedel 

från avdelningen för universitetspedagogisk 

utveckling, PU. 500 000 kronor ska under verksamhetsåret 

2013 fördelas mellan flera projekt 

som max kan tilldelas 100 000 kronor vardera. 

Projekten ska medfinansieras av berörda institutioner 

och om de ska räknas in i större pedagogiska 

utvecklingsprojekt med finansiering från 

annat håll ska det anges i ansökan. 

Syftet med projektmedlen är att stimulera och 

underlätta för lärare, lärarlag och institutioner 

att bedriva pedagogiskt utvecklingsarbete i linje 

med det pedagogiska programmets mål och 

intentioner. Ansök senast den 18 mars via 

PU:s webbsida: http://uadm.uu.se/pu

4 


Twittrande rektor 

öppnar dörrar 

flyttkartongerna i hörnet och välkomstbuketten med tulpaner på skrivbordet 

skvallrar om att hon är ny på jobbet. Men det är ingen rookie som tagit över som rektor 

vid universitetet. Eva Åkesson har nio års erfarenhet av ledningsarbete vid 

Lunds universitet bakom sig. 

TExT: Helena Edström fOTO: Mikael Wallerstedt 

DECEmBER SLUTADE Eva Åkesson som prorektor 

vid Lunds universitet och styrde kosan mot Uppsala, 

lundensarnas viktigaste konkurrent på nationell 

nivå. 

− Min bakgrund innebär vissa uppenbara fördelar. 

Jag är van vid ett stort och komplext universitet. Och 

min stora erfarenhet av ledningsarbete 

gör att jag är väl insatt i de 

förändringsfrågor som just nu påverkar 

den högre utbildningen i 

Sverige, säger Eva Åkesson som 

också är professor i kemisk fysik. 

Hon tillägger att hon möjligen 

ibland gör saker på ett lite annorlunda 

sätt än vad vi är vana vid i 

Uppsala. Kommentarer som ”sådär 

brukar vi inte göra här” har redan 

nått henne och när Universen ber 

henne ge ett exempel skrattar 

hon. 

− Ja, till exempel visste jag inte riktigt vad jag gjorde 

när jag öppnade dörren! 

Twittrar och bloggar 

Dörren i fråga är den till rektors arbetsrum på universitetsförvaltningens 

plan fem. Morgonpigga Eva Åkesson 

börjar jobba redan vid sjusnåret och har då en 

timme eller två för sig själv innan dagens möten drar 

igång. 

− Att ha dörren öppen är ett sätt att se och höra 

kollegorna komma till jobbet. Se dem sticka in huvudet 

och säga hej. Så enkelt är det – jag vill kunna se 

och prata med folk. Det är ett sätt att komma närmare 

organisationen. 

Kan man inte komma förbi arbetsrummet finns det 

fler sätt att följa nya rektorn. Sedan i januari skriver 

hon i universitetets första rektorsblogg på nätet och 

på mikrobloggen Twitter lämnar hon nästan dagligen 

små rapporter om vad som är på gång. 

− Jag vill stå för en öppen och kommunikativ ledarstil 

som kan bidra till att fler dörrar på det mycket 

ämnesbreda universitetet öppnas. Om jag kan bidra 

till möten mellan olika ämnesdiscipliner så är det en 

roll jag gärna axlar. 

Hon drivs också av viljan att motverka klyftor, såväl 

mellan forskningen och utbildningen som mellan 

den akademiska verksamheten och stödverksamheten. 

− Alla delar behövs för att ett universitet ska fungera. 

Inom forskning och utbildning är det viktigt att 

vi har meriteringssystem som belönar både och. Vi 

ska lika ofta prata om utbildningsbaserad forskning 

som om forskningsbaserad utbildning. Jag vill göra 

Jag är inte en 

person som sitter 

och drömmer om de 

gamla goda tiderna. 

Jag tittar framåt. 

Uppsala känt som ett universitet där utbildning och 

forskning går hand i hand, säger Eva Åkesson. 

En viktig poäng med undervisning är ju förstås att 

lärare träffar studenter. Just studenterna ser Eva Åkesson 

som garanter både för universitetets kvalitetsutveckling 

och framtida förnyelse. 

− Varje ny kull av studenter 

som kommer hit har med sig per- 

spektiv och kunskaper som vi 

måste ta till oss. Vi ska använda 

våra studenter som förändringsagenter 

och främja deras engagemang 

och inflytande i utbildningen. 

Eva Åkesson börjar som rektor 

vid universitetet i en tid då 

högskolelandskapet i Sverige förändras. 

Avregleringen av lärosätenas 

interna styrning och avgiftskravet 

på tredjelandsstudenter är 

två exempel som vållat debatt på universitetet det 

senaste året. 

− Vissa reformer gläds jag åt, andra hade jag gärna 

sluppit. Jag jublade exempelvis inte över avgifterna, 

men när de väl är på plats gör jag det bästa av situationen. 

Samtidigt är det spännande, man tvingas vara 

konstruktiv. Debatt hör hemma på ett universitet! 

Tittar framåt 

Hon konstaterar samtidigt att diskussioner är viktiga 

och välkomna när debattfönstret kring en fråga är öppet 

men att det är viktigt att jobba vidare när ett beslut 

väl tagits. 

− Jag är inte en person som sitter och drömmer om 

de gamla goda tiderna. Jag tittar framåt. 

Eva Åkesson är just nu ute på en turné på universitetet. 

Välkomstprogrammet omfattar hela verksamheten 

och kommer att ta sin lilla tid. Samtidigt har 

hon kommit igång med strategiska diskussioner i ledningsrådet 

som består av rektor, prorektor, vicerektorerna, 

universitetsdirektören och tre studenter. Ledningsrådet 

är en ny funktion vid universitetet och 

fyller en stödjande och rådgivande funktion i strategiska 

frågor. En nyckelperson vid hennes sida är nye 

prorektorn Anders Malmberg, med stor erfarenhet 

från Uppsala universitet. 

− Vi kompletterar varandra och kommer att ha ett 

kreativt samarbete. Framförallt hoppas jag att vi ofta 

tycker olika! Det är när man utbyter perspektiv som 

man når den bästa kvaliteten. Prorektor och ledningsrådet 

kommer att vara mycket viktiga för mig, jag är 

inte den ensamma ledaren. l 

Eva Åkessonbbb 

Titel: Rektor vid Uppsala universitet, 

professor i kemisk fysik. 

ålder: 50 år. 

familj: Gift, två barn, katt. 

Läser just nu: Del ett av Carl Frängsmyrs historiska 

verk om Uppsala universitet. 

favoritfilm: Diva. 

Blir upprörd av: Svek. 

Skrattar åt: Det mesta, det märker du väl! 

Dold talang: Kan göra en eskimåsväng med kajak. 

Antal följare på Twitter: 723 och ökar. 

Uppsalaslätt eller skånsk mylla: Uppsalaslätt. 

Ledarförebild: Göran Bexells (f d rektor vid Lunds 

universitet) värdegrundade ledarskap. 

NY. Eva Åkesson har jobbat sin första månad 

som ny rektor vid Uppsala universitet. 

Farväl till Anders 

och Kerstin 

Hundratals personer samlades till avtackningen 

av Anders Hallberg och Kerstin 

Sahlin i mitten av december. Vid lunchtid, 

några timmar före den högtidliga ceremonin 

i aulan, ringlade en lång kö till kanslersrummet 

i universitetshuset. 

AVGåENDE REKTOR OCH PROREKTOR skakade hand 

och bytte några ord med varje gäst. Längre in i våningen 

väntade mat och dryck. 

Bland gästerna fanns Lisa Sennerby Forsse, rektor 

vid SLU, som tillträdde samtidigt som Anders Hallberg 

2006. 

– Vi har haft väldigt mycket utbyte med varandra. 

Uppsala universitet och SLU har ett gott samarbete 

på många olika nivåer, såväl inom forskning och utbildning 

som i sociala sammanhang. Anders Hallberg 

har till exempel ofta varit med vid våra akademiska 

högtider. 

En mera nytillkommen samarbetspartner är Jörgen 

Tholin, som är rektor vid Högskolan på Gotland. 

Tidigare samma dag var han med och undertecknade 

en avsiktsförklaring om samgående mellan de två 

lärosätena. 

Positiv samverkan 

– Fördelen för oss är långsiktigheten och stabiliteten 

hos ett gammalt lärosäte som är svårt för oss att själva 

uppnå. Dessutom är ju Uppsala universitet det starkaste 

akademiska varumärket som finns i Sverige, sa 

Jörgen Tholin. 

I vimlet syntes också Gunnar Hedberg, ordförande 

i Uppsalas kommunstyrelse, som ville ta chansen att 

avtacka rektor och prorektor. 

– Vi har fått ett allt intensivare samarbete med universitetet 

under Anders Hallbergs tid som rektor. Det 

var till exempel den största fastighetsaffären i stadens 

historia när Uppsalahem tog över Studentstaden 2011 

för att kunna tillförsäkra studenterna bostäder. Vi har 

också varit med i diskussionerna kring nystartade Sci Life 

Lab. Anders Hallberg är en väldigt öppen person som 

har sett positivt på att samverka med omgivningen. 

4 UNIVERSEN # 1 -12 UNIVERSEN # 1 -12 5 


annica hulth


Jag var ny 

samtidigt som 

Anders Hallberg 

TT AV mINA STARKASTE minnen från tiden 

som Uppsalastudent var en solig höstdag 

2006, närmare bestämt den 16 september. 

Äntligen var det dags för nationernas mottagning i 

universitetsaulan innan reccegasken! Förväntningarna 

var skyhöga och nervositeten likaså. Universitetshuset 

tornade pampigt upp sig och på trappen 

stod viktiga personer inom Uppsalas universitetsvärld 

och hälsade oss nybakade recentiorer välkomna 

till nationerna och universitetet. 

Föga anade jag då att jag inte var den enda som 

var ny i situationen. Min första gask som recentior 

var nämligen även Anders Hallbergs första i rollen 

som Rector magnificus. Många år och många gasker 

senare var situationen ungefär densamma. En småkall 

vinterdag 2011, närmare bestämt den 16 december, 

var det dags att åter äntra universitetshuset 

för början på något nytt – men även för att ta avsked. 

Anders skulle lämna över rektorsämbetets insignier 

till sin efterträdare Eva Åkesson och jag skulle 

påföljande dag lämna mitt uppdrag som Curator 

curatorum. Rektorsskiftet hade föregåtts av minutiösa 

förberedelser, såväl från universitets- som studenthåll. 

Inte mindre än 60 studentrepresentanter 

i form av nationskuratorer, kårpresidier, fanbärare 

och marskalkar deltog i processionen och ceremonin. 

Detta är en mycket fin tradition och ett tydligt 

uttryck för det täta samarbetet mellan nationerna 

och universitetet. 

LIKSOm STUDENTERNA hade avgående och tillträdande 

rektor noga förberett sig för att ceremonin 

skulle flyta på så bra som den gjorde och hela aulan 

var stum av vördnad då insignierna överräcktes från 

Anders till Eva. I sitt installationstal riktade Eva särskild 

uppmärksamhet till studenterna och adresserade 

oss som universitetets framtid. Studentlivet 

och universitet lever dock i ett symbiotiskt förhållande 

och från studenthåll välkomnar vi Eva att 

upptäcka den rika kultur som nationerna och kårerna 

tillhandahåller Uppsalastudenterna. Om framtiden 

tillhör Eva och studenterna, tillhörde kvällens 

bankett onekligen Anders. Trots att jag övat i drygt 

fem år, gav jag till slut upp och gick hem från slottsbanketten 

några minuter innan Anders, som välförtjänt 

njöt av dagen in i det sista. 

Jag vill tacka Anders Hallberg och Kerstin Sahlin 

för allt de gjort för Uppsala universitet och dess 

studenter under sina år som rektor och prorektor, 

och välkomna Eva Åkesson och Anders Malmberg 

– den ljusnande framtid är er! 

KröniKör: anna Berntorp 

Curator curatorum (ordförande för 

Kuratorskonventet) höstterminen 2011 


Pampigt 

välkomnande 

av ny rektor 

Välregisserade riter, anrika symboler 

och personliga tal – det var pampigt värre 

när Eva Åkesson installerades som ny 

rektor vid Uppsala universitet. 

NIVERSITETSHUSETS AULA var välfylld vid 

den lika traditionsenliga som högtidliga ceremonin 

då avgående rektor Anders Hallberg 

lämnade över rektoratets befogenheter och ansvar till 

sin efterträdare Eva Åkesson. Publikens sammansättning 

vittnade om ceremonins öppenhet. En stor del 

av besökarna var högtidsklädda eftersom de senare på 

kvällen skulle ta del av supén på Slottet. Men uppslutningen 

var stor även av vardagsklädda anställda, 

studenter och andra intresserade som tog chansen att 

delta vid den stora universitetshögtiden. 

Till tonerna av Hugo Alfvéns Drottningens av Saba 

festmarsch, framförd av Kungliga Akademiska kapellet, 

tågade den akademiska processionen, bestående 

av bland andra representanter från Uppsalas studentkårer 

och nationer, nuvarande och kommande universitetsledning 

och hedersgäster in i aulan. Men innan 

det var dags för Eva Åkesson att stå i rampljuset höll 

ÖPPET. Alla var välkomna att ta del av ceremonin i universitetsaulan. 

avgående rektor Anders Hallberg, som traditionen 

bjuder, en föreläsning om sin forskning inom området 

läkemedelskemi. Föreläsningen kretsade kring den 

högaktuella frågan om antibiotikaresistens. 

”Studenter är vår framtid” 

Efter föreläsningen följde en välregisserad teaterlik 

akt där Anders Hallberg lämnade över de symboliska 

föremålen spirorna, sigillet, nycklarna, konstitutionerna, 

matrikeln och rektorskedjan. När det var dags 

för Eva Åkesson att i ett tal tacka för överlämningen 

och de anrika presenterna gjorde hon det med ögonkontakt, 

du-tilltal och god research som bas. Ödmjukt 

men bestämt tecknade hon Anders Hallbergs porträtt 

som rektor under nära sex år. 

Avslutningsvis, innan det var dags för den akademiska 

processionen att återigen tåga ut ur aulan, höll 

Eva Åkesson sitt programtal. 

– Jag har tre ledstjärnor som ska visa vägen framåt 

i vårt arbete. Dessa ledstjärnor är oavbruten kvalitetsutveckling, 

ständig strävan att utveckla vårt internationaliseringsarbete 

och ödmjuk medvetenhet om att 

det är våra studenter som är vår framtid. 

helena edström 

FOTO: STAFFAN CLAESSON 

Rektorsskiftet genom tiderna 

Ett rektorsskifte vid Uppsala universitet 

har sett ungefär likadant ut under århundraden. 

Fortfarande lämnas samma symboler 

över till den nya rektorn: rektorskedjan, 

nycklarna och böckerna. Men ceremonin 

har faktiskt blivit pampigare med åren. 

fORNA TIDER VAR DET riktiga nycklar som lämnades 

över till den nyblivna rektorn – till skattkammaren, 

arkivet och fängelset. Numera är det förgyllda 

nycklar från Gustaf III:s tid. 

Nya rektorn Eva Åkesson använder förstås passerkort 

– men symbolerna och ceremonin lever kvar, mer 

vid Uppsala universitet än vid något annat svenskt lärosäte. 

– Pompan och ståten ligger mycket i inramningen. 

När man talar om uråldriga traditioner ska man komma 

ihåg att på 1800-talet såg det helt annorlunda ut. 

Det var en enklare ceremoni, säger Carl Frängsmyr, 

docent i idé- och lärdomshistoria och författare till 

böckerna om Uppsala universitets historia. 

Länge var kopplingen till kyrkan stark och alla rektorsskiften 

ägde rum i domkyrkan. Ärkebiskopen var 

nämligen prokansler och tillhörde universitetsledningen 

ända fram till 1910. Förr i tiden var det rektorsskifte 

betydligt oftare. Fram till mitten av 1800-talet 

tillsattes en ny rektor varje termin. Det fanns bara runt 

25 professorer på den tiden, så nästan alla var rektor 

minst en gång. 

– Det avspeglar den kollegiala principen, som hade 

både fördelar och nackdelar. Alla var inte lämpade för 

arbetet och en del rektorer måste akademiräntmästaren 

hålla noga koll på, konstaterar Carl Frängsmyr. 

På 1800-talet spelade kanslern en större roll för uni- 

versitets ledning än rektorn. Kanslern utsågs av kungen 

och regeringen efter val vid universitetet. Fram till 

1857 brukade kronprinsen få uppdraget. Universitetet 

styrdes alltså av kronprinsen och ärkebiskopen, medan 

rektorns roll var att sköta praktiska sysslor, till exempel 

brevväxling. 

I slutet av 1800-talet fick kanslern en annan, rikstäckande 

roll. Rektor fick mera makt och tillsattes för 

längre perioder. 

Rektorsrollens förändring avspeglas också i ceremonin. 

Numera brukar den nya rektorn hålla ett framåtblickande 

programtal medan det på 1800-talet var 

den avgående rektorn som talade om sin tid som rektor. 

– På den tiden var rektor en ämbetsman som inte 

uttryckte några personliga åsikter. Rektorns tal var en 

ganska torr redogörelse för vilka som hade tillträtt, 

vilka som hade dött och andra händelser under året. 

På sätt och vis är rektorsskiftet festligare i dag, tack 

vare tillgången till universitetsaulan och Rikssalen på 

slottet. 

Trots vänstervindar 

Uppsala universitet har hållit traditionen levande även 

när vänstervindarna blåste som starkast på 60-talet 

och många kritiserade gamla ceremonier. 

– Det har nog att göra med att Torgny Segerstedt 

var rektor så länge, mellan 1955 och 1978. Om det 

hade varit ett rektorsskifte runt 1970 hade det möjligen 

varit mer nedtonat, menar Carl Frängsmyr. 

På senare tid har traditionerna tvärtom ökat i popularitet 

och i dag har de sin självklara plats i universitetslivet. 

Nycklarna, rektorskedjan och spirorna fortsätter 

att spela sin viktiga roll varje gång en ny rektor 

ska tillträda. 


FOTO: STAFFAN CLAESSON 

ÖVERLÄMNING. Under ceremonin lämnade Anders Hallberg över rektorskedjan till sin efterträdare Eva Åkesson. 

annica hulth 

Rektorsbevisbbb 

Insignier är fysiska föremål, symboler eller emblem som 

är bevis på ett ämbete. Till rektorn vid Uppsala universitet 

överlämnas fem bevis: 

l Spirorna används även vid doktorspromotioner och 

professorsinstallationer. Rektorns ”värdighetstecken” som 

bärs av de två cursorer som går före rektor i processionen. 

Samma spiror används i dag som på 1600-talet. 

l Sigillet med inskriften ”Gratiae veritas naturae” 

(Sanning genom [Guds] nåd och naturen). Den stamp 

som överlämnas nu är från slutet av 1700-talet. 

l Nycklarna används bara i samband med rektorsskiften. 

Från början var det riktiga nycklar som gick till 

skattkammaren, arkivet och fängelset. På Gustaf III:s tid 

ersattes de med två förgyllda nycklar. 

l Böckerna symboliserar två centrala delar av universitetslivet, 

nämligen lagliga grundvalar och studenter. Än 

i dag överlämnas 

1655 års konstitutioner 

och en 

studentmatrikel 

från 1500-talets 

slut. 

l Den gamla 

rektorskedjan 

som är en gåva 

från kung Oscar 

II i samband 

med universitets 

400-årsjubileum 

1877. 

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT


Prorektor med 

ett stort Uppsalahjärta 

En sansad, sportintresserad Jussi Björlingfantast 

som har nära till skrattet och 

som är en ren Uppsala universitetsprodukt 

– så kan en kortfattad beskrivning 

av nye prorektorn Anders Malmberg se 

ut. Enligt honom ligger den nya ledarduons 

styrka i deras skilda erfarenhetsbakgrunder. 

TExT: Helena Edström fOTO: Mikael Wallerstedt 

ED UNDANTAG fÖR födelseorten Lidköping 

och pojkåren i Umeå är det Uppsala som varit 

staden i Anders Malmbergs liv. 

− Kom till Uppsala när jag var tio år gammal, utbildade 

mig här, disputerade 1988 och med undantag 

för fem år på andra ställen har jag jobbat här vid universitetet 

hela min karriär, säger han. 

Anders Malmberg blev professor i ekonomisk geografi 

1999, några år senare föreståndare för forskningscentrumet 

Cind, som fokuserar på innovationer och 

industriell dynamik. Nu har han just avslutat ett fyraårigt 

uppdrag som dekan för samhällsvetenskapliga 

fakulteten. När Universen träffar honom är han inne 

på sin andra vecka på nya jobbet som prorektor vid 

Uppsala universitet. Vilka fördelar innebär hans bakgrund 

inom universitetet? Anders Malmberg tror framförallt 

att styrkan ligger i den nya ledarduons olikheter. 

− Jag har stor erfarenhet av Uppsala universitet. 

Rektor Eva Åkesson kommer från Lund och ser på vår 

organisation med nya, friska ögon. Hon är naturvetare 

och jag är samhällsvetare. Den olikheten ger fler 

navigationsmöjligheter och innebär en styrka för universitetet. 

Tidigare ledarduors vid universitetet har ofta delat 

upp arbetsuppgifter mellan sig och haft olika ansvarsområden. 

Så vill inte Anders Malmberg och Eva Åkes- 

son lägga upp arbetet. De kommer till en början att 

jobba nära varandra utan en strikt uppdelning av arbetsuppgifter. 

− Om prorektor är insatt i stora delar av rektors arbete 

så innebär det förstås att ställföreträdarskapet blir 

starkare. Dessutom passar det nog både Eva och mig 

att jobba gemensamt, vi gillar att diskutera och att bjuda 

in flera perspektiv. Vi tror att universitetet har långsiktig 

nytta av flera synsätt på en och samma fråga. 

Under det senaste årets stundtals heta diskussioner 

om universitetets interna styrning har Anders Malmberg 

engagerat sig för ett säkerställt kollegialt styre, 

där fakulteterna har fortsatt stort mandat för utformningen 

av verksamheten. 

Det är därför inte helt oväntat att han kommer in 

på styrnings- och beslutsprocesser när Universen ber 

honom nämna några hjärtefrågor. Avregleringen av 

universiteten, den ökade friheten att själva bestämma 

över sina arbetsformer, ställer många viktiga frågor på 

sin spets, anser Anders Malmberg. 

dynamiska miljöer 

− Vad innebär det att vara ett universitet? Hur ska en 

sådan organisation styras? Universitetet behöver långsiktiga 

spelregler, det ska bli spännande att jobba med 

sådana frågor. För det är ett intrikat samspel vi har här, 

där en linjeorganisation med tydlig chefsstruktur ska 

fungera tillsammans med den kollegialt styrda utbildningen 

och forskningen. Jag har tidigare argumenterat 

för att universitetet behöver en konstitution, en stadga, 

som är principiellt formulerad och som definierar 

grundläggande akademiska värden och maktbalansen 

i systemet. 

Den nye prorektorn engageras också av karriär- och 

rekryteringsfrågor, som han ser som nyckelfrågor för universitetets 

långsiktiga utveckling, liksom frågan vad som 

gör att en miljö blir världsledande inom ett om visst fält. 

− Varför är Hollywood bäst på film och varför är 

man så stark inom IT i Silicon Valley? Mitt eget forsk- 

ningsområde handlar om vad som ligger bakom framgångsrika 

kluster. Det ligger nära frågor om hur man 

inom ett universitet skapar och upprätthåller kreativa 

och dynamisk miljöer där nya idéer uppstår och utvecklas. 

Det är uppenbart att nye prorektorn inte lider brist 

på idéer och engagemang. Men än så länge tillåter han 

sig själv också att vara ny på jobbet med allt vad det 

innebär – från att beställa ett högre skrivbord till att 

vänja sig vid nya mötesformer. 

− Om jag ska vara ärlig så är det fortfarande svårt 

att riktigt greppa hur ett universitet bäst styrs och leds 

från den här nivån. Här kan man ju inte jobba hands 

on på samma sätt som jag har gjort på fakultets- och 

institutionsnivå. Men det blir jag nog varse vad det lider, 

säger Anders Malmberg med ett skratt. l 

Anders Malmbergbbb 

VAN. Anders Malmberg har 

stor vana både av univeristetet 

och stadens promenadstråk, till 

hunden Alberts stora glädje. 

Titel: Prorektor vid Uppsala universitet, professor i 

ekonomisk geografi. 

ålder: 55 år. 

familj: Hustrun Anna, tre vuxna barn, tre barnbarn, 

hunden Albert. 

favoritfilm: Fever Pitch – romantisk komedi och fotbollsdrama 

på samma gång, kan det bli bättre? 

Boktips: Triumph of the City av ekonomen Ed Glaeser, 

och Zlatanboken, förstås – stor litteratur som rekommenderas 

till alla. 

Blir upprörd av: … Jag blir sällan upprörd, är nog 

ganska lugn. 

Skrattar åt: Ser lätt det komiska och dråpliga i situationer, 

så jag skrattar ofta. 

Dold talang: Jag är en jäkel på att putsa skor och slå 

knopar. 

Intressen: Sport! Följer Sirius, som är laget i mitt hjärta. 

Spelar gärna golf. Gillar musik och är Jussi Björling-frälst. 

Forskning slår högre 

än pedagogik vid befordran 

forskning väger tyngst, medan kvalitativt pedagogiskt 

arbete lönar sig dåligt. Det visar en analys av hur professorer 

befordras vid Uppsala universitet. Vilka meriter 

som krävs varierar också mellan fakulteterna. 

SYfTET mED undersökningen har varit 

att se om nivån på de meriter som krävs 

för att befordras till professor förändrats 

över tid och om dessa varierar inom universitetet. 

Rapporten ”Darr på ribban? 

– en uppföljning av 1999 års befordringsreform 

vid Uppsala universitet” är 

gjord på uppdrag av tidigare rektor Anders 

Hallberg. 

Undersökningen har gjorts av Ulla 

Riis, professor i pedagogik vid institutionen 

för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. 

Hon har djupgranskat 

ett representativt urval på 294 av de 

totalt 700 befordringsärenden sedan reformen 

1999. Hon har jämfört vetenskapsområden 

och fakulteter samt kön 

och undersökt vilka meriter som lönar 

sig bäst för befordran. 

Sämre utlåtanden 

Det allra första året krävdes relativt hög 

vetenskaplig meritering för befordran, 

något som dock bör hänföras till en sorts 

uppdämningseffekt, menar Ulla Riis. 

Därefter har nivån varit förhållandevis 

jämn, med en svagt sjunkande tendens. 

Hon ser en tänkbar förklaring. 

– Kvaliteten på sakkunnigutlåtande- 

na har sjunkit, vilket är allvarligt och 

behöver ses över, säger hon. 

Skillnader i vetenskapliga krav 

Det finns även skillnader mellan fakulteter 

när det gäller vetenskapliga krav. 

Fysiker och farmaceuter producerar flest 

vetenskapliga artiklar innan de befordras, 

medan utbildningsvetare och jurister 

behöver mindre meriter innan de 

befordras eller föreslås till befordran. 

Det förekommer då och då oenigheter 

om värderingen av meriter under olika 

stadier av befordringsprocessen. 

När det gäller vilka meriter som verkar 

löna sig bäst för befordran ser Ulla 

Riis några tydliga mönster. Vetenskapliga 

meriter väger tungt. Forskningsanslag 

förekommer inte hos alla men när 

de gör det så lönar de sig; ju högre desto 

större chans att befordras. Även ledaruppdrag 

och vetenskapliga förtroendeuppdrag 

är lönsamma investeringar, och 

här är kvinnor särskilt framgångsrika. 

Kvantitativa pedagogiska meriter är positivt, 

men här finns samtidigt något att 

reflektera över, menar Ulla Riis. 

– Det handlar om att bedömarna räknat 

antal handledda studenter och dok- 

Extra skickliga 

lärare kan få ny titel 

I december fattade rektor beslut 

om att Uppsala universitet 

som första kompletta lärosäte 

i landet inför ett universitetsgemensamt 

system för att premiera 

pedagogisk skicklighet. 

Särskilt pedagogiskt välmeriterade lärare 

kan från årsskiftet få titeln excellent 

lärare och ett lönelyft efter bedömning 

enligt beslutade riktlinjer. 

– Att skapa incitament för lärarna att 

satsa på pedagogisk utveckling är ett 

viktigt steg för att öka kvaliteten i undervisningen 

och för att Uppsala universitet 

ska kunna förbli det ledande 

universitet vi är, säger dåvarande rektor 

Anders Hallberg om beslutet. 

Den nya titeln som införs, excellent 

lärare, innebär att behörighetsprövning 

av den pedagogiska skickligheten inte 

behöver göras vid anställning eller befordran. 

Den medför också ett automa- 

tiskt lönelyft som extra incitament. 

De nya riktlinjerna innebär att en tillsvidareanställd 

lärare kan ansöka om att 

bli excellent lärare, en nivå som ska skilja 

sig tydligt från grundnivån på samma 

sätt som en docenttitel skiljer sig från 

doktorstitel. 

Utvärdering 2014 

Bedömningen ska göras av en arbetsgrupp 

med stöd av två pedagogiskt sakkunniga, 

varav en från annat lärosäte. 

Minst en av dem ska ha sin vetenskapliga 

kompetens inom ämnesområdet. 

Riktlinjerna gäller lika över universitetet. 

Områdes- och fakultetsnämnderna 

har fått i uppdrag att utforma kompletterande 

riktlinjer där kraven preciseras 

ytterligare utifrån ämnesspecifika kriterier. 

Systemet ska utvärderas 2014. 

torander. Men att ha gått en högskolepedagogisk 

utbildning, fått pedagogiskt 

pris eller ha ägnat sig åt pedagogiska 

utvecklingsprojekt ger dålig utdelning i 

befordringssammanhang, säger hon. 

Pedagogiska meriter värderades dock 

olika inom olika delar av universitetet. 

AkTUEllT 

Och när det gäller samverkansuppgifter 

kunde meritvärdet inte utvärderas i undersökningen, 

eftersom de ofta inte ens 

rapporterades på ett mätbart sätt i ansökningarna. 

8 UNIVERSEN # 1 -12 


anneli waara 

Vågkraftteknik 

testas i stor skala 

Nu blir det möjligt att fullt ut 

prova vågkrafttekniken, en ny 

grön energiform som forskats 

fram i Uppsala. Avknoppningsföretaget 

Seabased ska tillsammans 

med fortum bygga en 

fullskalig demonstrationsanläggning 

i Lysekil på Västkusten. 

Satsningen finansieras med 139 miljoner 

kronor från Energimyndigheten och 

120 miljoner från Fortum. 

– Det kommer att bli världens största 

vågkraftanläggning och med hjälp av 

den kan vi demonstrera att tekniken 

fungerar i full skala, säger Billy Johansson, 

VD vid Seabased. 

Vågkraftstekniken utvecklades inom 

ramen för grundforskningen och utbildningen 

på Ångströmlaboratoriet. För 

några år sedan togs första steget mot 

kommersialisering inom avknoppningsföretaget 

Seabased. 

Pedagogiska färdigheter 

ger dålig utdelning. 

anneli waara 

Målet var att bygga en fullskalig demonstrationsanläggning 

på Sveriges 

västkust. För att kunna finansiera projektet 

gjordes en ansökan om statligt 

stöd och beskedet blev positivt från regeringen. 

Nu har även EU-kommissionens 

konkurrensverk gett klartecken. 

Anläggningen blir den första i sitt 

slag och kommer att följas av intresse 

även vid Uppsala universitet. 

– Det handlar om att bedriva grundläggande 

forskning, med omfattande beräkningar 

och fullskaliga experiment - 

det är precis så vi utbildar våra 

studenter, säger professor Mats Leijon, 

vars forskargrupp utvecklat tekniken. 

Utbyggnaden av demonstrationsanläggningen 

beräknas vara färdig om tre 

år och ska omfatta 420 vågkraftverk. I 

en första etapp byggs 42 vågkraftverk 

utanför hamnen i Lysekil. 

annica hulth 

ILLUSTRATION: ISTOCKPHOTO

AkTUEllT 

Ny rapport 

om stöd till 

prefekter 

Ökad administrativ börda, bristande stöd på ekonomiområdet och en ofta 

psykiskt ansträngande situation – så beskriver prefekterna sitt arbete. 

DET VAR fÖR ATT få en bild av prefekternas 

arbetssituation och deras upplevelse 

av administrativt stöd som internrevisionen 

under 2011 genomfört en 

attitydundersökning bland universitetets 

prefekter. 53 prefekter fick enkäten varav 

50 svarade, vilket ger en svarsfrekvens 

på 94 procent. 

I mitten av december presenterades 

resultatet i form av internrevisionen rapporten 

Prefekternas administrativa stöd 

som visar att prefekterna upplever att 

stödet från universitetsförvaltningen 

fungerar mindre bra idag jämfört med 

2002, då en liknande undersökningen 

gjordes senast. 

Nedgången förklaras främst av ett 

ökat missnöje med stödet från ekonomiavdelningen. 

Andelen prefekter som anser 

att förvaltningens stöd på ekonomiområdet 

är ganska eller mycket dåligt 

har ökat från fyra procent 2002 till 35 

procent 2011. 

Universitetsdirektör Ann Fust tar resultatet 

på största allvar. 

– Vi inom universitetsförvaltningen 

kommer att tillsammans med andra delar 

av organisationen göra allt för att 

samarbetet ska förbättras. Det är oerhört 

viktigt att vi alla har siktet inställt 

på att stödfunktionerna ska stärka och 

underlätta kärnverksamhetens arbete, 

säger hon. 

åtgärder redan tagna 

Ann Fust påpekar att en rad initiativ till 

förbättringar tagits redan innan internrevisionens 

rapport kom. Bland annat 

har det beslutats att inga nya centrala 

utvecklingsprojekt får sättas igång, om 

konsekvenserna av dem inte är klarlagda. 

Ett prefektråd har inrättats, där prefekter 

kan diskutera stödverksamheten 

och förvaltningens verksamhet direkt 

med universitetsdirektören. Två nätverk 

för administratörer inom ekonomi- och 

personalfrågor har också startats. 

Enligt rapporten anser prefekterna att 

det bästa stödet från förvaltningen kommer 

från fakultets- och områdeskans- 

lierna där 74 procent anser att stödet är 

ganska eller mycket bra. Allra bäst upplever 

prefekterna att stödet är lokalt på 

institutionerna. Runt 90 procent av prefekterna 

anser att stödet från studierektor, 

institutionens styrelse och institutionsadministratörerna 

fungerar i stort 

sett eller mycket bra. 

Hur ser du då på att den lokala administrationen 

får så pass mycket bättre 

omdöme än den centrala? 

– För mig är centralt eller lokalt inte 

den viktigaste frågan. Vi måste fråga oss 

var arbetet bedrivs mest effektivt och 

hur vi upprätthåller kvalitet och professionalitet. 

Vissa frågor sköts bäst gemensamt 

och andra vinner på att skötas i 

Vi måste tillsammans 

kartlägga arbetsflöden 

och uppgifter. 

Ett sådant gemensamt 

arbete kan leda till förbättringar, 

förenklingar 

och bättre stöd. 

Universitetsdirektör Ann Fust 

FOTO: TOMMy WESTBERG 

närmiljön. Gemensamma system är en 

förutsättning för att studenter och anställda 

lätt ska kunna röra sig i organisationen, 

men lika säkert är att systemen 

måste vara bra och att vi behöver bli 

bättre på att implementera dessa, säger 

Ann Fust. 

Viktigt jobba tillsammans 

Hon anser att ett långsiktigt tänkande 

är mycket viktigt i sammanhanget. Vilka 

är kraven idag, vad vet vi om framtiden 

och vad önskar vi, är frågor som 

behöver ställas. 

– Alla delar av universitetet måste 

vara delaktiga i arbetet. Vi måste tillsammans 

kartlägga arbetsflöden och 

uppgifter. Ett sådant gemensamt arbete 

kan leda till förbättringar, förenklingar 

och bättre stöd. 

Hela 84 procent av prefekterna har i 

enkäten uppgett att mängden administrativa 

uppgifter ökat. 58 procent beskriver 

arbetssituationen som psykiskt ansträngande, 

något som enligt prefekternas 

kommentarer beror på personal- och arbetsledningsfrågor, 

dåliga stödsystem och 

ökade krav på uppgiftslämnande. 

– Det är ingen hemlighet att vissa 

IT-system som införts inneburit stora 

påfrestningar på alla nivåer. Självklart 

är det en viktig orsak till frustration och 

minskat förtroende. Lägg till det hög 

förändringstakt initierat externt, säger 

Ann Fust. 

Universitetsförvaltningen har vidtagit 

åtgärder för att styra upp planeringsprocesser 

och styrdokument för att öka förutsägbarhet, 

transparens och tydlighet. 

– Och för att få ett helhetsperspektiv 

på administrationen är prefektrådet 

oerhört centralt. Arbetet med att fortsätta 

utveckla ett bra och effektivt stöd 

till kärnverksamheten i vår komplexa 

organisation är en utmaning. Vi är 

många som brinner för det! Det är en 

spännande och viktig utmaning och målet 

är att riva murar, säger Ann Fust. 



Några resultat… 

Prefekternas uppfattning om stödet från 

olika områden och avdelningar 2011 

och 2002. 

Universitetsförvaltningen i stort 

i stort sett/mycket bra 

56 % (2011) 75% (2002) 

ganska/mycket dåligt 

17 % (2011) 6 % (2002) 

Ekonomiavdelningen 


43% (2011) 81% (2002) 


35 % (2011) 4% (2002) 

Institutionsadministratörer 


88 % (2011) 92% (2002) 


5 % (2011) 4 % (2002) 

l 84 procent av prefekterna anser 

2011 att mängden administrativa uppgifter 

ökat. 2002 var andelen 58 procent. 

l 58 procent av prefekterna anser 2011 

att arbetssituationen är psykiskt ansträngande. 

2002 var andelen 64 procent. 

Läs rapporten 

Prefekternas administrativa stöd, UFV 

2011/1953, finns på internrevisionens 

webbsida: www.irev.uu.se 

”Ökad administration 

tar tid från forskningen” 

Bristande förståelse för verkligheten ute på institutionerna 

är en del av problemet. Så kommenterar två av 

universitetets prefekter internrevisionens rapport. 

40 NYA mAIL KAN vänta när Torsten 

Svensson, prefekt vid statsvetenskapliga 

institutionen, startar sin dator på 

morgonen. Det handlar om personalärenden, 

bokningar av möten, räkningar 

som väntar på hans attest, flyttärenden 

och utvärderingar eller utredningar 

som behöver institutionens medverkan. 

Universen träffar honom i arbetsrummet 

i Skytteanum där takbjälkar, robust 

trägolv, mjuka mattor och välfyllda bokhyllor 

bidrar till ett varmt och ombonat 

intryck. En bra plats för institutionens 

chef att hitta lugn, ro och fokus? 

– Det kan behövas, prefektuppdraget 

är en tämligen splittrad tillvaro, säger 

Torsten Svensson och skrattar. 

Han är sedan två år tillbaka chef för 

de runt 100 anställda på institutionen. 

Prefektuppdraget sträcker sig över ansvarsområden 

som personal, arbetsmiljö, 

ekonomi, och förstås institutionens 

utbildning och forskning. Och så blir 

det en hel del administration. 

– Att de administrativa uppgifterna 

på institutionen ökar är tydligt. Det be- 

Jag erbjuder 40 anställda 

medarbetarsamtal varje år och 

beviljar semester åt personer 

jag knappt vet vilka de är. Så 

ser min verklighet ut. 

Eva Tiensuu Janson prefekt vid institutionen 

för medicinska vetenskaper. 

ror på att nya dataprogram möjliggör 

att allt mer av den administration som 

tidigare låg på högre nivåer inom universitetsförvaltningen 

trycks ut till institutionerna. 

Då är det stötande att 

kostnaderna för den centrala administrationen 

samtidigt verkar öka, säger 

Torsten Svensson. 

Han är inte ensam om uppfattningen 

att administrationen på institutionerna 

ökar. Enligt internrevisionens rapport 

anser 84 procent av prefekterna 



>>>

2 

12 

>>> 

BEKYMRAD. Att institutionerna lägger allt mer tid på administration är problematiskt, anser prefekt Torsten Svensson. 

att den administrativa bördan ökat. Prefekterna 

upplever också att stödet från 

universitetsförvaltningen är sämre idag 

jämfört med för tio år sedan. Störst är 

missnöjet med stödet i ekonomifrågor, 

där 35 procent anser att stödet är ganska 

eller mycket dåligt. 

Fem trappor upp i hus 40 på sjukhusområdet 

sitter Eva Tiensuu Janson, 

prefekt vid institutionen för medicinska 

vetenskaper. När jag frågar henne om 

hennes syn på det ekonomiska stödet 

från förvaltningen suckar hon och ler. 

Med förra årets budgetarbete i färskt 

minne anser hon att det finns två huvudanledningar 

bakom missnöjet: budgetverktyget 

UUplus och ekonomiavdelningens 

bristande förmåga att svara 

på frågor om det. 

– Det är ett oerhört trögt system som 

är anpassat efter enkla, linjära budgetar. 

Det klarade inte av institutionernas 

komplicerade verklighet. På min institution 

har vi ett 30-tal forskargrupper med 

undergrupper och medel från flera olika 

finansiärer. Budgetarbetet slukade massor 

av tid och energi ifjol, konstaterar 

Eva Tiensuu Janson som haft prefektuppdraget 

i drygt två år. 

Bristande förståelse 

Leverantören av UUplus och ekonomiavdelningen 

har jobbat hårt för att få 

rätsida på problemen med verktyget det 

UNIVERSEN # 1 -12 

senaste året och Eva Tiensuu Janson 

hoppas att årets budgetarbete ska gå mer 

smärtfritt. Hon varnar ändå för vad hon 

ser som ett problem inom förvaltningen, 

Nya dataprogram 

möjliggör att allt 

mer av den administration 

som tidigare låg på 

högre nivåer inom förvaltningen 

trycks ut till 

institutionerna. 

Torsten Svensson, prefekt 

vid statsvetenskapliga institutionen 

Vad är en prefekt? 

En prefekt är chef för en institution och 

har huvudansvaret för institutionens 

verksamhet. Ansvaret sträcker sig över 

en rad områden som forskning och 

utbildning, ekonomi, personal och arbetsmiljö. 

En prefekt föreslås inom det vetenskapliga 

kollegiet och utses av vicerektor 

eller dekan. Prefektuppdraget löper 

vanligtvis tre år åt gången. 

nämligen en bristande förståelse för 

verkligheten ute på institutionerna. 

– Ibland får jag för mig att schablonbilden 

över en institution är att den omfattar 

en prefekt, en högskolesekreterare, 

två professorer, en lektor och två 

doktorander, och att alla är samlade i en 

korridor. På min institution är vi drygt 

180 anställda utspridda i lokaler över 

hela Uppsala. Jag erbjuder 40 anställda 

medarbetarsamtal varje år och beviljar 

semester åt personer jag knappt vet vilka 

de är. Så ser min verklighet ut, säger 

Eva Tiensuu Janson. 

Inte bara ris 

Internrevisionens rapport innehåller inte 

bara ris. Några av rosorna går till fakultets- 

och områdeskanslierna och, framförallt, 

institutionernas egna lokala administrationer. 

Enligt både Eva Tiensuu 

Janson och Torsten Svensson beror det 

på att ju närmare verksamheten administratören 

sitter, desto större förståelse 

för vilket stöd som behövs. Men båda är 

skeptiska till att utöka antalet administratörer 

lokalt. 

– Vårt huvuduppdrag är ju utbildning 

och forskning. Det verkar orimligt att vi 

ska använda våra budgetar till att utöka 

antalet administratörer, säger Torsten 

Svensson. 

Båda prefekterna är bekymrade över 

situationen och beskriver vad de ser som 

en utvärderingströtthet på institutionerna. 

Krav på uppgiftslämnande till olika 

redovisningar, rapporter, utredningar och 

uppföljningar ramlar i en strid ström in 

på institutionerna. Ett arbete som inte 

bara engagerar prefekten själv och institutionens 

administratörer, utan även lärarna 

och forskarna. 

ljusglimtar 

– Konsekvensen när även de fastnar i 

administration av exempelvis konferenser, 

resor och publiceringar är att administrationen 

börjar ta tid från forskningen. 

Det är ju enklast att ta tid därifrån, 

eftersom forskningen inte är schemalagd, 

säger Torsten Svensson. 

Ser prefekterna några ljusglimtar då? 

Ja båda ser försiktigt positivt på det prefektråd 

som startats och där prefekterna 

med jämna mellanrum ska kunna diskutera 

aktuella frågor med universitetsdirektör 

Ann Fust. 

– Där kommer det att finnas en chans 

för oss att framföra våra åsikter och synpunkter 

direkt till den person som har 

störst möjlighet att bidra till att saker 

förändras, nämligen universitetsdirektören. 

Även om vi inte alltid kommer att 

få allt precis som vi vill ha det kan vi få 

förståelse för det som är frustrerande, 

säger Eva Tiensuu Janson. 



Flyktingbarn i fokus för unik studie 

1999 berättade fjorton somaliska flickor 

som ensamma flytt till Sverige om sin tillvaro 

som asylsökande i främmande land. 

Nu söker magdalena Bjerneld upp flyktingbarnen 

igen för att se hur de lever i dag. 

Kort innan millennieskiftet anlände fjorton somaliska 

flickor till Sverige. Alla var ensamma flyktingbarn, den 

äldsta var sjutton år, den yngsta inte mer än tio. Så 

snart de passerat gränsen övergavs de av de människosmugglare 

som följt dem. De flesta helt utan aning om 

var de befann sig, lika lite visste de om det liv som 

väntade. 

– Då jag träffade flickorna hade de varit i Sverige 

några år. Några bodde i grupphem, andra hos släktingar 

och någon enstaka i egen lägenhet. Alla längtade de 

tillbaka hem och efter sina mammor, berättar Magdalena 

Bjerneld, lektor vid institutionen för kvinnors och 

barns hälsa. 

Nu, nästan tretton år senare, förbereder Magdalena 

Bjerneld sig för att än en gång träffa de somaliska flickorna. 

Hon vet att de bor kvar i Sverige och att det tycks 

ha gått bra för dem. Några har gift sig och skaffat barn, 

andra är mitt i yrkeskarriären. Men hur ser de på sina 

liv i Sverige? Hur har de bemötts av den svenska sjukvården? 

Och hur ser deras sociala nätverk ut i dag? 

– Jag har väntat länge på att få göra den här uppföljningsstudien. 

Nu har Migrationsverket beviljat de 

nödvändiga anslagen och jag är övertygad om att de 

här flickornas berättelser kan bidra till att ge nya flyktingbarn 

bättre mottagande och integration i vårt land. 

Migrationsverket finansierar även ett doktorand- 

Nya rutiner 

för trycksaker 

Vill du trycka en avhandling eller behöver 

du hjälp med formgivning av en trycksak? 

I så fall ska du kontakta produktionsenheten 

vid universitetsbiblioteket. Universitetstryckeriet 

är sedan mitten av januari 

ett renodlat tryckeri utan formgivning. 

Under januari flyttade universitetstryckeriets grafiker 

och formgivare över till produktionsenheten vid universitetsbiblioteket. 

Samtidigt övergick universitetstryckeriet 

till att bli ett renodlat tryckeri som alltså 

inte längre hanterar formgivning av trycksaker. 

– Anledningen bakom omorganiseringen är att vi 

vill förenkla för anställda som vill ha hjälp med trycksaker, 

säger Göran Wallby, chef vid produktionsenheten 

på universitetsbiblioteket. 

Produktionsenheten, som tidigare hette enheten 

för publicering och grafisk service, är uppdelad i två 

områden – avhandlingsproduktion och grafisk service. 

– De som vill ha hjälp med att trycka avhandlingar 

vänder sig till avhandlingsproduktion och de som behöver 

hjälp med grafisk formgivning och layout till andra 

typer av trycksaker, som broschyrer, affischer och 

roll-ups, kontaktar grafisk service, säger Göran Wallby. 

Om en anställd har tryckfärdiga filer, vill beställa 

visitkort, kuvert och brevpapper eller vill ha enklare 

A4-ark tryckta är det fortfarande universitetstryckeriet 

som gäller. 

Tryckkontakterbb 


l Avhandlingsproduktion: avhandling@ub.uu.se 

l Övrig grafisk produktion: grafiskservice@uu.se 

l Tryckfärdiga filer, visitkort, kuvert: 

tryckeriet@uadm.uu.se 

projekt om asylsökande flyktingars tillvaro i förvar. 

Enbart i Sverige lever närmare 3 000 människor från 

99 länder under fängelseliknande förhållanden. I små, 

enkelt inredda utrymmen trängs personer från olika 

kulturer i väntan på att deras framtid ska avgöras. 

– De kan tillbringa flera år i förvar utan besked, vilket 

självklart tär på ett mänskligt psyke. Vi vet att 

många upplever stress, har sömnsvårigheter och att 

självmordsförsök förekommer, men djupare kunskap 

saknas. Nu vill vi ge de boende, personalen och volontärerna 

en röst i Migrationsverkets strävan att förbättra 

det dagliga livet i dessa center, säger Magdalena 

Bjerneld. 

långsam process 

Doktoranden Soorej Jose har tidigare studerat förhållandena 

vid Migrationsverkets förvar i Märsta. I sitt 

nya projekt granskar han även landets övriga förvar 

och ställer Sveriges system för omhändertagande av 

asylsökande flyktingar mot franska och nederländska 

rutiner. 

– Länderna har liknande lagstiftning, men den 

svenska beslutsprocessen är ofta avsevärt långsammare. 

I Frankrike avslutas varje ärende inom tre månader, 

här kan det dröja tre år. Där är personalen utbildad 

och uniformerad, i Sverige har de flesta temporära anställningar. 

Självklart är allt detta av betydelse och vi 

ser mycket positivt på att Migrationsverket nu närmar 

sig forskningen i syfte att utveckla sin verksamhet, 

konstaterar Magdalena Bjerneld. 

magnus alsne 

Missbruksutredare 

vill satsa på forskning 

Universitetets forum för beroendeforskning 

motsvarar mycket av det vi efterlyser 

i missbruksutredningen, konstaterade 

regeringens utredare Gerhard Larsson i 

samband ett besök i Uppsala. 

I december besökte regeringens utredare Gerhard 

Larsson Uppsala och U-FOLD, Uppsala universitets 

forum för forskning om läkemedels- och drogberoende, 

för att presentera Missbruksutredningen. Arbetet, 

som utförts på regeringens uppdrag, kommer att 

ha stor betydelse för alla forskare och praktiker som 

verkar inom svensk missbruks- och beroendevård. 

– Uppdraget omfattar bland annat att skapa vägar 

till en kunskapsbaserad vård utifrån individens behov, 

liksom att tydliggöra och ge förslag till utveckling av 

ansvarsfördelning mellan kommun och landsting. Det 

är därför självklart intressant att se hur U-FOLD motsvarar 

mycket av det slutbetänkandet efterlyser, konstaterade 

Gerhard Larsson i sitt anförande. 

Missbruksutredningen belyser åtta behov i utvecklingen 

av svensk missbruks- och beroendevård. En 

central punkt är stärkt kvalitet, kunskap och kompetens. 

Här rekommenderas bland annat en väl tilltagen 

satsning på forskning. I konkreta termer diskuteras ett 

nationellt institut med tvärvetenskaplig kompetens, 

två nationella forskarskolor samt två nationella kompetenscentra 

för särskilda bristområden. 

– Utredningens rekommendationer förutsätter investeringar, 

men vi presenterar också förslag till finansiering. 

Dessutom är vi av den bestämda uppfattningen 

att varje satsad krona på vård, behandling, 

utbildning och forskning genererar tre kronor tillbaka. 

magnus alsne 

UNIVERSEllT 

StEg mot SAmgåENdE 

mEd gotLANd 

• Uppsala universitets styrelse, konsistoriet, är positiva 

till ett eventuellt samgående med Högskolan 

på Gotland. En avsiktsförklaring har undertecknats 

av rektorerna för de båda lärosätena. Det övergripande 

syftet med ett samgående är att skapa en 

unik profilering inom Uppsala universitet och en 

långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig verksamhet 

på Gotland. Ett eventuellt beslut ska presenteras för 

regeringen under våren 2012. Bedömningen är att 

ett samgående kan ske tidigast den 1 januari 2013. 

StrAtEgiEr kLArA 

• Uppsala universitet vill bidra till att lösa samhällets 

framtida utmaningar genom strategiska satsningar 

på grundläggande och tillämpad forskning inom en 

rad områden. Universitetets styrelse, konsistoriet, 

har beslutat om de forskningsstrategier för åren 

2013–2016 som presenteras för regeringen. 

I de nya forskningsstrategierna lyfts de stora möjligheterna 

till vetenskapliga möten mellan discipliner 

fram som en särskilt styrka. Forskningsstrategierna 

är universitetets inspel inför den forsknings- och 

innovationsproposition som planeras till hösten. Läs 

forskningsstrategierna: www.uu.se/forskning 

Leymah Gbowee och Tawakkol Karman på varsin 

sida om Peter Wallensteen 

FuLLSAtt När FrEdS- 

PriStAgArE FörELäStE 

• Spontana jubel och applåder mötte 2011 års 

mottagare av Nobels fredspris, fredsaktivisterna 

Leymah Gbowee och Tawakkol Karman, när de klev 

upp på scenen i universitetshusets aula i december. 

Bänkraderna var i stort sett fullsatta av åskådare som 

lyssnade andäktigt när pristagarna berättade om sitt 

freds- och demokratiarbete i hemländerna Liberia 

och Jemen. 

Det fanns extra stor chans att sätta Nobelglans på 

tillvaron i Uppsala i december. Förutom två av fredpristagarna 

kom ytterligare fem Nobelpristagare på 

besök till universitetet. I besöksprogrammet ingick 

en mottagning hos rektor och lunch på Uppsala slott 

samt uppskattade och välbesökta öppna föreläsningar 

på olika campus. 

hANdPLoCkAd ForSkArE 

• Uppsala universitet har valt att för första gången 

använda möjligheten att handplocka en världsledande 

forskare till den strategiskt viktiga forskningen om 

cancer. Kraven för att få använda detta förfarande är 

att det är fråga om en internationell auktoritet inom 

ett av universitetens profilområden och att det är 

angeläget att bibehålla kompetensen i landet. 

Uppsala universitet har valt att kalla professor 

Christer Betsholtz till professor i tumörbiologi vid 

institutionen för immunologi, genetik och patologi. 

I högskoleförordningen finns sedan januari 2011 

möjligheten att använda detta kallelseförfarande vid 

landets lärosäten. 

Christer Betsholtz nuvarande anställning är vid Karolinska 

Institutet i Stockholm. 

FOTO: JIM ELFSTRÖM 

UNIVERSEN # 1 -12 13

4 

AkTUEllT 

På turné 

för att nå 

gymnasister 

från malmö i söder till Piteå i norr - universitetets 

landsomfattande turné omfattar utbildningsmässor, 

gymnasiebesök och möten med tusentals gymnasister. 

målet? Att få dem att välja Uppsala den 15 april. 

Se oss på nätet 

l Gilla studentavdelningens Facebooksida:www.facebook.com/studentavdelningen 

l Besök Plugga nu-bloggen: 

http://blogg.student.uu.se/ 

l Utbildningswebben: 

www.uu.se/utbildning 

Intresserad av att studentavdelningens 

universitetsövergripande studentrekryteringsmaterial? 

Välkommen till Green room (rum 265) 

på S:t Olofsgatan 10 B. 

mED KONCEPTET Gränslösa kunskaper 

– tar dig dit du vill hoppas Uppsala universitet 

att fler ska fatta tycke för och 

söka till universitetet innan sista antagningsdatum 

den 15 april respektive 15 

oktober. 

Mässorna, som SACO-mässorna och 

Noliamässorna, och gymnasiebesöken, 

då universitetet besöker gymnasieskolor, 

har visat sig ha ett stort värde nationellt. 

Att få ett ansikte på och ett samtal med 

någon från sitt framtida lärosäte kan 

vara avgörande när utbildningsvalet ska 

göras. Under två dagar i mars öppnar 

universitetets campusområden dessutom 

upp dörrarna för gymnasister från 

närområdet. I samband med Universitetsdagarna 

bussas de till Uppsala och 


får möjlighet att stifta bekantskap med 

både Uppsala universitet och SLU. 

I universitetets mässmonter finns alltid 

de egna studenterna, med spridning 

över utbildningsområdena, redo att svara 

på frågor om studier och studentliv. 

Några av dem håller dessutom seminarier 

med hjälp av ett bildspel för intresserade 

gymnasister. Vid sin sida har studentinformatörerna 

en eller flera 

studie- och karriärvägledare. 

Studenterna bästa reklamen 

– Jag kan inte se att vi kan göra bättre 

reklam för oss än att låta besökarna träffa 

och lyssna till våra studenter, men det 

är också viktigt att studie- och karriärvägledare 

finns på plats. Vår uppgift blir 

då att reda ut mer formella saker kring 

till exempel behörighet samt hjälpa 

de besökare som är lite mer vilsna att 

hitta olika alternativ, säger Martin 

Holmberg vid enheten för studie- och 

karriärvägledning. 

Uppskattat magasin 

Under mässorna används inte den stora 

utbildningskatalogen utan en mindre 

trycksak som heter Plugga nu och liknar 

ett magasin. Plugga nu har ett tilltal och 

uttryck anpassat efter målgruppen gymnasister. 

För den som vill ha matigare 

information om en viss utbildning kan 

läsa i programblad eller på webben, där 

informationen finns uppdaterad för 

kommande läsår. Det är också en av stu- 

dentinformatörernas uppgifter – att kunna 

hänvisa vidare till och gå igenom informationen 

med nyfika gymnasister. 

– Magasinet Plugga nu har funnits i 

två år i sin nya tappning och har fått 

mycket god respons av målgruppen, säger 

Elin Lörelius utbildningsinformatör 

på studentavdelningen. 

Ständigt närvarande i den nationella 

rekryteringen är webben – dels universitetets 

egen webb och dels de integrerade 

sociala mediekanalerna såsom blogg 

och Facebook. I samband med årets välkomstmottagning 

i universitetsaulan 

twittrades det, i samarbete med kommunikationsenheten, 

intensivt både före, 

under och efter arrangemanget med 

hashtag ”recce”. 

– Vi har märkt hur viktigt det är med 

närvaro. Genom att finnas där målgruppen 

är, så ger vi dem flera vägar in till 

universitetet, något dagens unga människor 

faktiskt förväntar sig. Vi driver 

hela tiden ett utvecklingsarbete som ska 

få det vi gör på webben att integreras 

med våra trycksaker, säger Elin Lörelius. 

Alla välkomnas 

Både inför vår- och hösttermin skickas 

ett välkomstkort till samtliga som antagits 

till någon av universitetets utbildningar 

med en uppmaning att tacka ja 

till sin studieplats. Den som sedan tackar 

ja får ett välkomstpaket med information, 

Studentguiden och inbjudan till 

välkomstmottagningen, som är ett första 

TuSENTALS. Under höstens utbildningsmässor 

träffade universitetet 4000 gymnasister. Några av 

dem på SACO-mässan i Stockholm i december. 

steg att ta hand om och behålla de nya 

studenterna. 

Glada tillrop 

– Det är efter de här utskicken det börjar 

hända grejer inför terminsstart. Vi 

märker det dels på att kontakten med 

oss, som har olika funktioner vid studentavdelningen, 

ökar. Det kommer in 

frågor och glada tillrop på Facebook. Vi 

lägger extra krut på att lyfta välkomstmottagningen, 

som äger rum i universitetsaulan 

för alla nya studenter. 

När rekryteringscykeln sluts och de 

nya studenterna är här, börjar den om 

igen direkt med arbete inför kommande 

terminsstart. 

Högstadieelever 

får prova 

på att forska 

Hur forskar man? Och vad 

kan forskning användas 

till? 600 av landets högstadieelever 

är inbjudna 

att delta i Nobelmuseets 

forskningsprojekt forskarhjälpen, 

som i år med 

guldkant organiseras från 

ångströmlaboratoriet. 

I årets Forskarhjälpen, Nobelmuseets 

forskningsprojekt för skolelever 

i årskurs 7-9, samarbetar Nobelmuseet 

alltså med Uppsala 

universitet, närmare bestämt avdelningen 

för nanoteknologi och 

funktionella material vid institutionen 

för teknikvetenskaper. Professor 

Maria Strømme och nanoforskaren 

Johan Forsgren leder 

projekt Guldjakten där eleverna 

får prova på att forska och framställa 

nanopartiklar av guld. 

– Det roliga med guldnanopartiklar 

är att de går att identifiera 

med blotta ögat i en vätska eftersom 

vätskan ändrar färg beroende 

storlek och form hos partiklarna. 

Det är en egenskap som går att 

utnyttja i olika sammanhang, till 

exempel för att upptäcka makromolekyler 

och göra effektiva solceller. 

Tanken är att det här är något 

som kan ha en nytta även för 

oss forskare eller för samhället i 

stort, säger projektledare Johan 

Forsgren. 

Sänder in experiment 

Eleverna gör laborationerna på 

sina skolor och sänder in sina experiment 

till avdelningen för nanoteknologi 

och funktionella material. 

Under projektets gång får 

de också kunskap om hur man för 

forskningsprotokoll och tillverkar 

forskningsposters. Projektet avslutas 

med en tävling om bästa poster 

och rapportering om forskningsresultat. 

Vinnarna presenteras på 

Nobelmuseet den 7 december och 

belönas med biljetter till Nobelprisutdelningen. 

Starten för Guldjakten går efter 

sommarlovet med en uppstartskonferens 

för högstadielärare 

i maj på Nobelmuseet. 

mer info fås på Nobelmuseets 

webbsida www.forskarhjalpen.se. 


mia hellström 

anneli BjörKman

6 

FRISkVåRd 

På ALERTEN. Nils Mårtensson och Bengt 

Sandblad har varit med på träningarna ända 

sedan starten för 36 år sedan. 

Bandy för morgonpigga 

Bandystaden Uppsala är mer än bara 

Sirius och SM-helger. Sedan 36 år samlas 

några av universitetets medarbetare en 

gång i veckan för en timme svettig rinkbandy. 

GRäNBY ISHALLAR en tidig morgon i januari. Vintermörkret 

utanför B-ladan är kompakt och en frusen 

vind drar genom märgen just när klockan slår sju. Öde? 

Inte alls. 

– Det här är en av få saker som fortfarande får mig 

att studsa ur sängen innan soluppgången, konstaterar 

professor Nils Mårtensson medan han torkar bort en 

svettdroppe som letar sig ner mot nästippen. 

I knappt fyra decennier har medarbetare vid universitetet 

samlats en gång i veckan för att spela rinkbandy. 

Två har hängt med sedan starten, Nils själv och 

professor Bengt Sandblad. En tredje jobbar sedan länge 

vid KTH, men fortfarande händer det att han dyker 

upp med trunken över axeln. 

– Vi har haft exakt samma tid bokad varje vecka, 

från augusti till juni i alla år. En gång bröt jag benet 

men var tillbaka igen efter ett par månader, det här är 

helt enkelt så jäkla roligt, säger Bengt Sandblad innan 

han skrinnar tillbaka ut på isen. 

Tempot på isen är högt och spelet böljar. Tacklingar 

är bannlysta, prestige är valfritt. Det är uppenbart 

att de flesta åkt en del skridsko i livet. 

– Jag lirade division II-hockey i Sundsvall till jag 

fyllde 26, när jag började vid universitetet bytte jag 

till rinkbandy och det här blir mitt åttonde år, säger 

forskningsingenjör Jonny Eriksson medan han sjunker 

ner på avbytarbänken. 

En gång i tiden matchade man ett lag i korpserien. 

I dag nöjer man sig med att ta på sig röda och gröna 

tröjor, men fortfarande räknas varje mål noggrant. 

– Det är på helt lagom nivå. Vi kör för att det är 

kul, och så är det ju alltid trevligt med den efterföljande 

frukosten på Café Savoy, säger professor Olle 

Eriksson som nyligen gjorde comeback på isen efter 

ett 18 år långt uppehåll. 

Några minuter i åtta 

Klockan går. En bit bort inleder en vaktmästare morgonpasset. 

Svetten börjar fläcka tröjorna och avbytarna 

får freda båset för att hinna hämta andan. 

– Jag spelar i GHBandy till vardags men blir lika 

trött för det, säger ST-läkare Anders Öberg då han till 

synes något motvilligt lämnar bänken för isen. 

I samma ögonblick sätter Lag Röd mål nummer 

tio. Matchen är avgjord, vinnarskallarna blottas och 

för en sekund är klubborna i luften. Paus, ropar målskytten, 

men icke. Fortfarande återstår några minuter 

till slaget åtta och en grönklädd spelare för snabbt bollen 

över mittzon. Rast och frukost på Savoy får anstå. 

I Gränby ishall är nästa match redan i full gång. 

Vill du träna? bbb 

magnus alsne 

l Vill du också spela rinkbandy eller kanske badminton, 

bowling, innebandy, volleyboll eller tennis? Universitetspersonalens 

idrottsklubb erbjuder gratis träningstider 

inom många sporter. Kolla in träningstiderna på webben: 

www.persorg.uu.se/uik/ 


Kom igång med träningsprogram 

för anställda 

Vill du komma igång med att träna 

eller träna förebyggande eller rehabiliteringsinriktat? 

Då kan du ta del 

av Uppsala universitets träningsprogram 

för anställda. Nu är vårens 

nya träningsprogram igång. 

AKTIVITETERNA i träningsprogrammet är förlagda på 

Campus 1477 Blåsenhus, Campus 1477 Science Park 

och i Fyrishovs undervisningsbassäng. Passen hålls av 

erfarna och välutbildade ledare och är förlagda så att 

det tidsmässigt är lätt att använda sig av den friskvårdstimme 

per vecka som alla anställda har rätt till. Programmet 

drar igång vecka fem och fortsätter 15 veckor 

framåt, med uppehåll för vissa lov och röda dagar. 

Frågor? Kontakta simon.andersson@campus1477.se 

Inte alla orkar kliva upp i ottan och 

spela rinkbandy. framförallt inte när 

det är den mörkaste tiden på året. 

Universen frågade några anställda på 

universitetsförvaltningen hur de gör för 

att ge sig själva ny energi när det är som 

motigast. 

TExT: Helena Edström 

fOTO: Mikael Wallerstedt 

Anna Theorell, webbredaktör 

vid avdelningen 

för IT och inköp 

– Jag får kraft av kreativt 

skapande med händerna. Just 

nu målar jag mycket akvarell 

för att få avkoppling och 

släppa in lite färg i tillvaron. 

Jag är väldigt färgberoende! 

Jag gillar inte mörker så det 

gav också massor av energi 

häromdagen när snön kom 

och lyste upp utomhus. 

Pernille Husberg, utbildningshandläggare 

vid 

kansliet för medicin och 

farmaci 

– Jag tycker ändå att det här 

är en positiv tid – ett nytt år 

med nya mål. Jag har bland 

annat börjat simma! Det är 

viktigt att tänka positivt, hålla 

sig pigg och äta mycket frukt. 

Ett mål jag har i år är att 

jobba normal arbetstid, alltså 

gå hem klockan fem och inte 

jobba kvällar och helger. 

Här kan du tränabb 

l Campus 1477, Science Park, Lilla salen 

Funktionell träning 

Dag/tid: måndag 11:00–11:45 

Anmälan: drop in och kostnadsfritt 

yoga – mindfullness 

Dag/tid: onsdag 11.20–12.10 

Kostnad: 600 kr 

Anmälan: anmalan@campus1477.se 

l fyrishov, undervisningsbassängen 

Bassängträning 

Dag/tid: torsdag 15.00–16.00 


Anmälan: anmalan@campus1477.se 

Hur får du motivation? 

Annika Edlund, miljökemist 

vid byggnadsavdelningen 

– Ett bra sätt är att lyxa till 

vardagen. Det kan vara små 

saker som en chokladbit på 

fredagen och att gå utomhus 

på lunchen för att få lite 

ljus. Men också att hitta på 

roliga saker med barnen och 

förbeställda middagskassar 

så att jag slipper fundera 

över maten. Sedan sätter jag av tid i almanackan för träning, 

det ska aldrig bortprioriteras. 

Björn Sundquist, forskningssekreterare 

vid kansliet för naturvetenskap 

och teknik 

– Min inställning är oftast att 

det bara är att ta itu med 

det som ska göras. Motivationen 

kommer många 

gånger med jobbet. Som när 

jag häromdagen satte upp 

ett gäng tavlor som alltför 

länge stått på golvet hemma. 

Jag har nog ingen trollformel att ta till. En promenad, eller 

att gå och klippa mig, kan inspirera! 

Johannes Jonsson, 

systemutvecklare vid 

planeringsavdelningen 

– Musik är ett väldigt bra 

sätt att koppla av, tänka 

på annat än jobbet och få 

energi och inspiration. Själv 

sysslar jag mycket med musik 

och sjunger i kören Orphei 

Drängar. 

l Campus 1477 

Blåsenhus, Lilla salen 

Pilates 

Dag/Tid: torsdag 

11.10–12.10 


Anmälan: anmalan@ 

campus1477.se 

Funktionell träning 

Dag/tid: fredagar 

08.30–09.15 

Anmälan: drop in och 

kostnadsfri 

BMC lyser upp i vintermörkret med ny skylt 

3 frågor… 

till Gustavo Gonzáles-Wall, intendent 

på Biomedicinskt centrum, BMC. 

BmC har fått en ny skylt, hur känns det? 

– Vi behöver en skylt som tydligt märker ut BMC och 

samtidigt indikerar universitetets stora verksamhet. Personligen 

anser jag att skylten fyller sin funktion på ett bra 

sätt. 

Kommer du att sakna den blå gamla BmCskylten? 

– Den hade ett historiskt värde så det är klart att jag kan 

känna en viss saknad. Men det är nya tider nu – universitetet 

profilerar sig som en del i den omgivande stadsmiljön 

och även BMC är inne i en förnyelseprocess. Den nya skylten 

är även en del i processen att förnya samtliga skyltar 

vid BMC. 

Vad säger kollegorna och studenterna om skylten? 

– De första dagarna pratades det mest om att skylten var 

släckt. När vi nu fått igång belysningen har jag bara hört 

några få kommentarer om att skylten fyller sin funktion på 

ett positivt sätt. 



UNIVERSEN # 1 -12 17

FOTO: SJULIO GONZALEZ, SLU 

TIll SIST 

Många ville återse Lars Rask 

Lagom till 65-årsdagen 

överraskades professor 

Lars Rask av ett 

symposium, där många 

av hans tidigare doktorander 

och forskarkollegor 

slöt upp. 

– Det kom som en 

total överraskning och 

var samtidigt väldigt 

roligt, säger Lars Rask. 

Ett femtiotal personer från 

hela landet dök upp på BMC 

för att återse varandra och sin 

forne handledare Lars Rask. 

Många av dem är själva professorer 

idag, andra har startat bolag 

eller gett sig in i politiken. 

På programmet stod föreläsningar 

av cancerforskaren 

professor Lena Classon Welsh 

och Dan Larhammar, professor 

i neurologi – båda vid 

Uppsala universitet. Andra 

föreläsare kom från SLU, Karolinska 

Institutet och KTH. 

Riksdagsmannen Per Bill, 

även han en tidigare doktorand, 

deltog i den avslutande 

paneldebatten om forskningsinvesteringar 

och innovationer. 

– Jag har ju följt dem på 

avstånd, flera av dem träffar 

jag då och då i olika samman- 

NAMN SoM NäMNS 

Siv Andersson, professor i molekylär 

evolution vid institutionen 

för organismbiologi och 

Svante Janson, professor i matematik 

vid matematiska institutionen 

är två av tio forskare vid 

svenska universitet som blivit utsedda 

till Wallenberg Scholars av 

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. 

De får var och en ett femårigt, 

fritt disponerbart, stöd om 

3 miljoner kronor per år till sin 

forskning. Stödet ger dem möjlighet 

att få ett ännu bättre internationellt 

genomslag för sin 

forskning och en möjlighet att 

satsa på djärvare och mer långsiktiga 

projekt. 

Örjan Carlborg, gästprofessor 

vid institutionen 

för cellochmolekylärbiologi 

har av 

Brittiska Genetics 

Society 

utnämnts till 

2012 års Bal- 

GLAD ÖVERRASKNING. Festskriften ”Lars Rask. A visionary Pioneer” delades ut vid symposiet. 

hang, men jag har inte hört 

dem föreläsa om sin forskning. 

Det gläder mig att det har gått 

bra för så många. De fick en 

acceptabel start vid ett bra laboratorium, 

säger Lars Rask. 

Senaste tekniken 

Som ung forskare på 70-talet 

byggde han upp institutionen 

four lecturer. The Balfour Lecture, 

är en föreläsning som är 

namngiven efter the Genetics 

Society’s första rektor. Utmärkelsen 

belönar framstående yngre 

forskare som lämnat betydande 

bidrag till genetiken. Årets 

Balfourföreläsning kommer att 

hållas i Edinburgh, i slutet av 

juni. 

Niklas Ottosson, doktorand vid 

institutionen för fysik och astronomi, 

har fått Ernst Eckart Koch 

priset i Berlin. Priset utdelas av 

en kommitté som består av framträdande 

tyska synkrotronljusfysiker. 

Niklas Ottosson är den förste 

och hittills ende svensk som 

erhållit priset. Hans avhandling 

rör studier av vätskeytor med 

synkrotronljusbaserad elektronspektroskopi. 

Fredrik Swartling vid institutionen 

för immunologi, genetik och 

patologi har tilldelats 2011 års 

Marvin Barker Award i neuroki- 

för cellforskning tillsammans 

med kollegan Per Peterson. De 

flyttade in på Wallenberglaboratoriet 

där de fick tillgång till 

den senaste tekniken inom 

dna-forskning. 

På 80-talet blev han professor 

i växtmolekylärbiologi 

vid Genetikcentrum på SLU 

men återvände till Uppsala 

rurgi. Priset delas ut av Brain Tumor 

Research Center (BTRC) 

vid University of California, San 

Francisco till den bästa forskningsartikeln 

om hjärntumörer 

skriven av en postdok vid centret 

under perioden juli 2010 till juni 

2011. Priset innebär förutom 

äran och 500 dollar i prispengar 

att Fredrik Swartling inbjuds att 

föreläsa vid BTRC. 

Andreas Eriksson har fått utmärkelsen 

Årets Exjobb 2011 i 

kategorin teknik/naturvetenskap 

av Svensk Fjärrvärme. Innan sitt 

examensarbete hos Vattenfall 

Heat Nordic läste Andreas Eriksson 

civilingenjörsprogrammet i 

energisystem vid Uppsala universitet. 

Med vinsten följer ett 

stipendium om 20 000 kronor. 

Jakob Johansson, överläkare vid 

Akademiska sjukhusets anestesiklinik 

och programstudierektor 

vid Uppsala universitets läkarprogram, 

har tilldelats Mats 

universitet 1996, som professor 

i medicinsk biokemi. 

I dag är han verkställande 

direktör för Stiftelsen för strategisk 

forskning, ett uppdrag 

som fortsätter två år framåt i 

tiden. 

annica hulth 

Halldins pris 2011. Priset, som 

inrättades 1993 av föreningen 

Opscula Medica vid Södersjukhuset, 

går vartannat år till forskning 

och vartannat till stimulerande 

och idérika insatser inom 

undervisningen i praktisk klinisk 

sjukvård. 

Uppsalastudenten Carole Ginman 

har fått det första stipendiet 

”Swedish American Chamber 

of Commerce in New York 

– Uppsala University Scholarship” 

som delades ut vid SACC- 

NY Lucia Trade Award i New 

York i december. Stipendiet har 

tillkommit på initiativ av American 

Friends of Uppsala University 

(AFUU). 

FOTO: LASSE MODIN 

FOTO: MAGNUS ALSNE 

Nominera din 

favoritlärare! 

Vilka lärare ska prisas 

för sina insatser i utbildningen? 

Nu kan studenter 

och anställda nominera 

till pedagogiska 

priset 2012 vid Uppsala 

universitet. 

Varje år får fem lärare vid 

universitetet ta emot ett 

pris för sina pedagogiska 

insatser inom utbildningen 

på grundnivå och avancerad 

nivå. Fyra av priserna är 

ämnesorienterade och går 

till lärare inom områdena 

teologi, humaniora och 

lärarutbildning/juridik och 

samhällsvetenskap/medicin 

och farmaci/matematik, 

naturvetenskap och teknik. 

Det femte priset kallas för 

det fria priset och är i år inriktat 

på kollegial samverkan 

och idéutbyte. 

Sista dagen att nominera 

är den 30 mars. Pristagarna 

utses den 29 maj. Priserna, 

på vardera 20 000 kronor, 

delas ut vid professorsinstallationen 

i november. 


Nominera 

senast 30 mars 

Läs mer om nomineringskategorierna 

och nominera via 

webben: 

http://uadm.uu.se/pu/Pedagogiska_priset/ 

På GåNG 

13/2: Blue Monday – Jazz Surprise. 

Uppsala University Jazz 

Orchestra Big Band och ensembler 

under ledning av Ulf Johansson 

Werre medverkar i denna 

konsert som arrangeras av 

kollegiet för utövande musik vid 

Uppsala universitet. Universitetsaulan 

kl. 16:45. 

16/2-17/2: Rudbeck Life Science 

Symposium. Hålls med anledning 

av ett avtal mellan Uppsala 

universitet och Chiba 

University Graduate School of 

Medicine i Japan om att stärka 

forskningsinteraktionerna. Ämnena 

som tas upp är åldrande, 

autoimmuna sjukdomar, allergi, 

inflammation och cancer. Symposiet 

är avgiftsfritt och öppet 

för alla intresserade. Programstart 

9:00 båda dagarna i Rudbecksalen 

på Rudbecklaboratoriet. 

17/2: Cognitive Control and 

Psychiatric Disorders. Allmänt 

seminarium vid institutionen för 

Dags för brandskyddsutbildning 

Nu är det dags att 

anmäla sig till vårens 

utbildningar i brandskydd. 

Nytt för i år är 

att anställda vid en hel 

institution eller avdelning 

har chans att gå utbildningen 

tillsammans. 

först till kvarn gäller 

alla utbildningsplatser. 

Universitetet erbjuder genom 

byggnadsavdelningen alla anställda 

att gå brandskyddsutbildning 

var 4:e år. Platsen är 

Uppsala Brandförsvar Viktoria. 

Brandorsaker, åtgärder vid 

brand och förebyggande arbete 

är lite av det teoretiska 

innehållet. Den praktiska delen 

omfattar brand- och rökspridning 

samt släckövningar. 

Anställda kan nu anmäla sig 

till utbildningen som ges på 

både svenska och engelska. För 

första gången testar också 

byggnadsavdelningen ett koncept 

med en heldagsutbildning 

för en institution eller avdelning. 

– Vi har fått förfrågningar 

om en sådan dag så nu testar 

vi ett sådant tillfälle. Det är 

alltså bara en institution eller 

avdelning som kan testa. Om 

det faller väl ut så kommer vi 

att utöka möjligheten nästa år, 

säger Maria Aveskogh vid 

byggnadsavdelningen. 

psykologi. Föreläser gör Kenneth 

Hugdahl, professor vid 

universitetet i Bergen. Blåsenhus, 

Betty Pettersson-salen, kl. 

13:15. 

29/2: AIMday(R) Åldrande. 

Ett forum för kunskapsutbyte 

mellan forskare och representanter 

från privata, offentliga och 

ideella verksamheter (praktiker) 

med intresse inom åldrandeområdet. 

Dagen arrangeras av UU 

BoSTAd 

Önskar hyra: 

l Två gästforskare vid institutionen 

för läkemedelskemi söker 

varsin bostad fr.o.m. 1 februari 

respektive 1 mars, i minst ett år 

framåt. Vänligen kontakta gunilla.eriksson@orgfarm.uu.seeller 

tel 018-4714374. 

l Rök- och djurfri samhällsvetenskaplig 

postdoktor utan 

Innovation på Blåsenhus med 

start 8:00. Evenemanget är öppet 

för allmänheten. 

2/3: Om kroniskt obstruktiv 

lungsjukdom, KOL. Föredraget 

arrangeras av Centrum för 

forskning om funktionshinder 

och berör KOL- patienternas 

verklighet generellt, men även 

de ytterligare problem som följer 

med undervikt. Föreläser 

gör Runa Hallin, distriktsskö- 

barn önskar hyra lägenhet med 

1-3 rum och kök under minst 

ett år. Inflyttningsdatum enligt 

överenskommelse. V.g. kontakta 

via mail: par.gustafsson@ 

ucrs.uu.se 

l Skotsk forskare som fått arbete 

vid universitetet söker boende 

för två år framåt för fa- 

terska och forskare vid Uppsala 

universitet. Museum Gustavianum, 

kl. 14:00. 

Evenemanget är öppet för allmänheten. 

4/3: Zebragrupper – stöd för 

barn och ungdomar i sorg. Diakon 

Tove Gullstrand berättar 

om Zebragrupper. Medicinhistoriska 

museet, Eva Lagerwalls 

väg 8, kl. 13:30. Evenemanget 

är öppet för allmänheten. 

milj på två vuxna och en 

tioårig dotter. Söker 3-5 rok i 

eller omkring Uppsala (max 

3-4 mil eller 30 min. pendlingsavstånd) 

fr.o.m. maj/juni/ 

juli. Vi röker inte och har inga 

husdjur. Tycker om trädgårdsarbete. 

Kontaktperson: Claes 

Levinsson: claes.levinsson@ 

ucrs.uu.se 

FEStivE FiNALE For rESEArCh toiL 

IN THE DEPTHS Of winter it 

was time to adorn the Grand 

Auditorium and open its doors 

to a long line of festively dressed 

visitors. At the Winter Conferment 

Ceremony 63 new PhDs, 

17 honorary doctors, and nine 

prizewinners were celebrated. 

Many familiar faces were spotted 

in the procession: TV weatherman 

Pär Holmgren, opera 

director Wilhelm Carlsson, and 

author Maja Hagerman. Among 

the prizewinners, mention can 

be made of Professor Ulf Landegren, 

who was awarded the 

Björkén Prize for his discovery 

of new tools for biotechnology. 

NEw rEPort About AdmiNiStrAtivE 

SuPPort For dEPArtmENt hEAdS 

TO GET AN OVERVIEw of 

the work situation for heads 

of departments and their perception 

of their administrative 

support, the Internal Audit 

carried out a survey among the 

University’s department heads. 

Fifty-three heads of departments 

received the survey, and 

50 responded, a response rate 

of 94 per cent. 

In mid December the Internal 

Audit presented its report ‘Ad- 

mAgNiFiCENt 

wELComE 

For NEw viCE- 

ChANCELLor 

UNIVERSITy NEwS 

FuNdiNg For tEAChiNg 

ministrative Support for Heads 

of Departments’, which shows 

that department heads feel that 

the support from the University 

Administration is functioning 

less well today compared with 

2002, when a similar survey 

was undertaken. 

The decline is explained 

primarily by greater dissatisfaction 

with the support from the 

Financial Affairs Division. 




Kursdatum bbb 

Sista anmälningsdag inom 

parentes 

l 26 mars kl. 08:00-12:00 

(9 mars) 

l 3 april kl. 13:00-17:00 

(16 mars) 

l 11 april kl. 13:00-17:00 

(23 mars) 

l 12 april kl. 08:00-12-00 

(26 mars) 

l 16 april kl. 13:00-17:00 

(30 mars) 

l 17 april kl. 08:00-12:00, 

på engelska 

l 19 april kl. 08:00-12:00 

(2 april) 

DIMMA. Den som går utbildningen 

får träna sig på att ta 

sig igenom ett rökfyllt hus. 

l 24 april kl. 13:00-17:00 

(5 april) 

l 25 april kl. 13:00-17:00 

på engelska 

l 2 maj kl. 08:00-12:00 

(13 april) 

Heldagsutbildning för en 

institution/avdelning, max 30 

personer: 10 april 

Information och enskilda anmälningar: 

http://uadm.uu.se/ 

Byggnadsavdelningen 

Anmälan av hel institution/ 

avdelning: 

maria.aveskogh@uadm.uu.se 


THE GRAND AUDITORIUm 

was well filled for the traditional 

festive ceremony in December 

when retiring Vice-Chancellor 

Anders Hallberg passed on the 

prerogatives and responsibilities 

of the office to his successor 

Eva Åkesson. The academic procession 

comprised representatives 

from Uppsala’s two student 

unions and the nations, the 

current and coming University 

leaders and guests of honour. – 

I have three lodestars to show 

the way forward in our work. 

These lodestars are continuous 

quality development, unceasing 

ANYONE SITTING AND 

brooding about an educational 

development project can now 

apply for project funding from 

the Division for Development 

of Teaching and Learning, PU. 

SEK 500 000 is to be allocated 

in financial 2013 among several 

projects of up to SEK 100 000 

kronor each. These projects 

must be co-financed by the relevant 

departments, and if they 

are to be counted as part of a 

larger educational development 

Emma Jørum now is a fullfledged 

researcher. 

efforts to develop our internationalization 

work, and a humble 

awareness that it is our students 

who are our future, said 

Vice-Chancellor Eva Åkesson in 

her programme address. 

project with funding from other 

sources, this must be stated in 

the application. The purpose of 

making project funding available 

is to stimulate and facilitate 

efforts by teachers, teams of 

teachers, and departments to 

pursue educational development 

work in accordance with 

the goals and intentions laid 

down in ‘Teaching and Learning 

at Uppsala University’. Apply by 

18 March via the PU website: 

http://uadm.uu.se/pu 


FOTO: STAFFAN CLAESSON


PRoFIlEN 

Kirsi Höglund 

REFLEKTION. 

Genom den japanska 

kampsporten Naginata 

ger Kirsi Höglund sig 

själv tid att reflektera. 

Balthazar väckte hennes intresse 

Att Kirsi Höglund skulle bli forskare var allt annat än självklart när hon växte 

upp i Stockholmsförorten Rinkeby. Föräldrarna arbetade inom industrin och det fanns 

inga akademiska traditioner eller förebilder i familjen. Däremot fanns barnprogrammet 

professor Balthazar. 

– Jag tror faktiskt det var där mitt vetenskapliga intresse väcktes, säger hon. 

EDAN SOm TONåRING visste Kirsi Höglund att 

hon ville forska, gärna i kärnfysik. Men eftersom 

hon har ett finskt ursprung ville hon också läsa 

finsk-ugriska språk, vilket så småning- 

om ledde till en doktorsexamen. Nu 

arbetar hon halvtid som projektsamordnare 

på UU Innovation och halvtid 

som facklig samordnare för Saco- 

S-rådet vid Uppsala universitet. 

– För mig är det perfekt med en 

varierande tillvaro. Jag får aldrig tråkigt 

och det händer saker hela tiden. 

Det ger energi, säger hon. 

Som en röd tråd genom livet går 

en vilja att bidra till ett bättre och rättvisare samhälle. 

Därför är det ingen slump att båda hennes jobb bidrar 

till samhällsnyttan, menar hon. 

På UU Innovation arbetar Kirsi främst med humaniora 

och samhällsvetenskap. Kirsis arbete är framförallt 

inriktat på frågor som rör åldrande. 

Uppdraget är bland annat att hitta former för sam- 

Forskning ska 

vara avlönat, 

eftersom det är ett samhällsrelevant 

arbete. Jag 

förstår inte varför det ska 

behöva ske på fritiden. 

arbete mellan det omgivande samhället och forskare 

på universitetet. Tanken är att praktikerna ska få hjälp 

av forskarna att lösa problem eller få svar på frågor. 

Det är med andra ord lösningen som 

blir själva innovationen. 

Men med två jobb, som båda engagerar, 

kan det vara svårt att få tid 

till reflektion. Men det löser Kirsi 

genom att träna den japanska 

kampsporten Naginata. På träningen 

stänger hon av allt och har totalt fokus 

på det som är där och då. 

– Jag tror att hjärnan behöver 

stänga av från jobbet ibland och det 

gör jag verkligen när jag tränar. 

Men så fort hon lämnar träningslokalen är det fullt 

ös på hjärnverksamheten igen. Kirsi inte bara tränar 

själv, hon tränar även andra. Dessutom är hon engagerad 

i Svenska Kendoförbundet och därmed aktiv både 

nationellt och i Europa. För att inte tala om alla tävlingar 

och läger hon åker på. Förra året kom hon fyra 

Kirsi Höglund 

Ålder: 40 år i år. 

Titel: Projektkoordinator vid UU 

Innovation och facklig samordnare 

för Saco-S-rådet. 

Familj: Barnen Maximilian 16 år 

och Eleonora 10 år. 

På fritiden: Kampsporten Naginata, 

rollspel, lajv, skönlitteratur, sy och 

umgås med familj och vänner. 

Favoritgenre i rollspel: Historiska 

äventyr med en twist, som när jag 

spelade en teknomagiker som levde 

under hela 1900-talet och drev på 

datorutveckligen i Sverige. 

Dold talang: Diplomerad friskvårdsmassör 

med egen massagebänk. 

i VM. Dessutom är hon en passionerad lajvare och 

rollspelare. Lajvspel åker hon på några gånger om året 

och sedan snart femton år tillbaka har hon en grupp 

som hon träffar varannan vecka och rollspelar med. 

Rollspel ger bra träning 

– I rollspelen får jag träna på min förmåga att hantera 

olika situationer. Att interagera, argumentera och inte 

minst att förhandla, berättar hon. 

Det är färdigheter hon har nytta av inte minst i sitt 

fackliga arbete. Det fackliga engagemanget har kommit 

naturligt och redan i gymnasiet gick hon med i sitt 

första fackförbund. I grundskolan och gymnasiet satt 

hon med i elevrådet och sedan har det rullat på med 

student- och doktorandfackligt engagemang även på 

universitetet. 

Som ung och oetablerad forskare fick hon själv erfara 

hur svårt det är att få bra villkor, därför tvekade 

hon inte att tacka ja när hon erbjöds möjligheten att 

jobba fackligt för Saco-S-rådet. 

– Det är viktigt att arbeta för att forskare får arbeta 

under schyssta och rättvisa villkor. Forskning ska vara 

avlönat, eftersom det är ett samhällsrelevant arbete. 

Jag förstår inte varför det ska behöva ske på fritiden, 

säger hon. 

Och hon är inte främmande för tanken att plocka 

upp sin egen forskning någon gång i framtiden. För någonstans 

finns den fortfarande där – drömmen om att 

bli som professor Balthazar. 

annette ulvenholm wallqvist

Tusentals gymnasister träffar universitetet Entusiaster spelar ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?