Entreprenörskap i industriella nätverk – En ... - Konkurrensverket

skapa en allt hårdare struktur. I nästa utvecklingsfas har strukturen cementerats. Nyckelord
som beskriver denna utveckling är specialisering, strukturering och hierarkisering, d v s
kombinationen av aktiviteter och resurser standardiseras gradvis samtidigt som kontrollen
över dessa resurser och aktiviteter tillfaller färre och färre aktörer. Företagen har därför
bestämda och väldefinierade roller i förhållande till varandra. Variationsskapande processer
fungerar dock som motkrafter och nätverket eller delar av det kommer att sträva mot en lösare
struktur. När färre och färre aktörer kontrollerar mer, samt när kopplingen mellan aktiviteter
och resurser blir mer och mer specifik, får vi en motreaktion från alla de aktörerna som slås ut
eller är på väg att slås ut. Tekniken anpassas till andra användningsområden och
utbytesrelationerna anpassas mer och mer till det omgivande nätverket. Konsekvenser av
utredningen blir bl a generalisering och heterogenisering, d v s man hittar nya sätt att
kombinera aktiviteter och resurser och aktörerna som tidigare hade makten får allt mindre att
säga till om. Att nätverket uppvisar perioder med olika struktureringsgrad innebär framförallt
två saker. För det första kommer strukturen att påverka impulserna till nyskapande och för det
andra får nyskapandet olika möjlighet att realiseras. Strukturen kommer även att påverka hur
företaget relaterar sig till nätverket. 79
Under den senare delen av 1990-talet började ett antal nya flygbolag att etablera sig på
marknaden och den främsta anledningen till denna utveckling var förstås liberaliseringen av
den reglerade flygmarknaden både i USA och i Europa. Genom avregleringen förväntade man
sig att fler flygbolag skulle etableras, att konkurrensen skulle öka mellan de befintliga
bolagen, och att det dominerande bolagets makt skulle minska vilket annars hämmade de
mindre bolagens ställning. Doganis (2001) har bl a förklarat varför man började samarbeta
internationellt i flygindustrin. Man ville bl a minska kostnaderna, utnyttja fördelarna med att
tillhandahålla marknadsföringen gemensamt, minska på konkurrensen mellan de allra största
bolagen samt minska på konkurrensen inom det egna hemlandet. Detta var en utveckling som
man tydligt kunde se innan avregleringen hade ägt rum, då de större aktörerna hindrade de
små bolagen från att utvidga sitt nätverk nationellt sett. De större bolagen kunde dra nytta av
de mindre bolagen låga operationella kostnader. De mindre flygbolagen skulle också tjäna på
ett samarbete bl a genom att de fick ökad marknadsmakt, högra trafikvolymer, högre
utnyttjande av fasta kostnader, större köpkraft etc.
79 Nordenlöw, L., (1999), work in progress.
56