Entreprenörskap i industriella nätverk – En ... - Konkurrensverket
Entreprenörskap i industriella nätverk – En ... - Konkurrensverket
Entreprenörskap i industriella nätverk – En ... - Konkurrensverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2.2.3 Utvecklingen av avregleringen på flygmarknaden<br />
Innan avregleringen av den svenska inrikesflygmarknaden dominerades marknaden av en<br />
stark dominans av SAS tillsammans med dotterbolaget Linjeflyg. SAS trafikerade i huvudsak<br />
de största linjerna mellan Stockholm, Göteborg, Malmö, Luleå, Kiruna medan det var<br />
Linjeflyg som trafikerade de linjer som SAS inte var intresserad av. Det fanns vid den tiden<br />
en lag som innebar att man måste ha tillstånd för att få bedriva linjeflyg i Sverige. Det fanns<br />
också ett förbud mot cabotage, vilket innebar att endast svenska företag hade rätt att bedriva<br />
trafik inom Sverige och att det var SAS som hade företräde till att bedriva trafik till<br />
utrikesflyget. Det fanns även en prisregleringsklausul som innebar att SAS:s och Linjeflygs<br />
priser måste vara godkända av LFV och att företagen hade en skyldighet att bedriva en<br />
regelbunden inrikestrafik en regeringens bestämmelser. Konkurrenskommittén som tillsattes<br />
1989 för att utreda vilka regeringsförändringar som kunde bidra till ökad konkurrens föreslog<br />
1990 att de största linjerna, 8-10 stycken skulle öppnas för fri konkurrens som ett första steg i<br />
avregleringsprocessen. I ett första skede beslutades att konkurrens endast skulle tillåtas mellan<br />
Linjeflyg och SAS, vilket började gälla from 1 januari, 1992. Efter att SAS hade köpt upp<br />
aktiemajoriteten hos Linjeflyg påskyndade man processen att genomföra en mer fullständig<br />
avreglering.<br />
Den 1 juli 1992 avreglerades den svenska inrikesflygmarknaden efter att man upptäckt att<br />
SAS och Linjeflyg haft monopol på primärlinjerna <strong>–</strong> på de linjer som ingick i dessa bolags<br />
inrikesnät. Deras monopolställning grundade sig i huvudsak på praxis och man hade aldrig<br />
innan lagfäst att de hade en monopolställning. Man hade däremot fastslagit att det krävdes ett<br />
tillstånd för att bedriva linjetrafik och att det endast var svenska medborgare som fick bedriva<br />
trafik. Även det så kallade ”cabotageförbudet” hade införts.<br />
Själva avregleringen 1992 innebar i praktiken att flygbolagen själva skulle fastställa sina<br />
priser, men fortfarande kvarstod det ett krav på tillstånd för varje enskild linje. De förväntade<br />
konsekvenserna av avregleringen var att skapa en miljö där de olika trafikslagen skulle<br />
behandlas likvärdigt, vilket skulle gynna konsumenterna genom en ökad kundanpassning, en<br />
ökad effektivitet och sammantaget förbättrade utvecklingsmöjligheter för hela branschen. Ett<br />
av de viktigaste motiven till avregleringen var även att man ville bygga upp konkurrensen på<br />
den svenska marknaden. Man räknade med att nya företag skulle byggas upp, att trafikutbudet<br />
skulle ökas, att nya direktlinjer och nya nav skulle utvecklas samt att nya avtal skulle tecknas<br />
23