Entreprenörskap i industriella nätverk – En ... - Konkurrensverket

är fler än före avregleringen. De biljettpriser som har ökat mest är de linjer som trafikerar på
korta avstånd med litet passagerarunderlag. Man har även kunnat se att de biljettyper som har
haft den bästa utvecklingen är privatpriser framför affärspriser. De linjer som har en särskilt
stor prisökning är linjerna till Borlänge, Visby, Jönköping och Karlstad. Den lägsta
prisutveckling har Norrlands flygplatser haft. Man har även kunnat se att prisdifferentieringen
har ökat efter avregleringen men ännu är det oklart huruvida tåg, bil och buss har påverkat
flygets utveckling.
Om man jämför de svenska biljettpriserna med andra europeiska länder har det visat sig att
affärspriserna i Sverige ligger högt över ett genomsnitt. Undersökningen har visat att de
svenska priserna ligger högre än Tyskland och Storbritannien men lägre än t ex Finland.
Däremot är svenskarnas privatresor relativt låga och det som framförallt har drivit fram dessa
priser är framväxten av lågkostnadsbolag. Fortfarande kan det konstateras att det inte finns så
stor konkurrens på den svenska inrikesmarknaden. Den största konkurrensen finns på de
större linjerna med ett ordentligt passagerarunderlag. Lågprisbolagen blir alltmer etablerat i
Sverige, men de är fortfarande mest etablerade på utrikeslinjer. 12
Internationellt sett har utvecklingen gått mot att den större delen av flygtrafiken bedrivs i navekersystem.
Fördelarna med ett nav-ekersystem är att det har fördelar utifrån ett
kostnadsperspektiv. En nackdel med detta är dock att resande utifrån ett sådant system
innebär längre restider. Man har även kunnat se en tendens till att de dominerande bolagen
blir alltmer dominerande vid hemmanaven, vilket gör att priset på resorna till och från naven
har en tendens att höjas. Vad man har kunnat se av allianser på inrikesmarkanden är att dessa
framförallt ökar komplementariteten mellan två eller flera flygbolags nätverk.
Alliansbildningen har visat sig att flygresor generellt sett blir billigare, men att man samtidigt
har kunnat se att inrikesresor och kortare resor har blivit dyrare.
Lågkostnadsbolagen har en kostnadsnivå som är upp till 40 % lägre än vad de traditionella
europeiska flygbolagen har. SAS:s kostnader anses vara höga i ett internationellt perspektiv,
vilket kan ha sin förklaring i att de flyger relativt korta sträckor, samtidigt som att man
erbjuder en relativt hög servicenivå med relativt små flygplan. Den trenden som man kan har
kunnat se under den senaste tiden är att det på längre sikt är lågkostnadsbolagen som skulle
12 Luftfart & Samhälle, (2003).
16