Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.
Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.
Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
naden pekar Konkurrensverket också på flera olika konkurrensbegränsande<br />
regelsystem: bruksvärdessystemet för hyressättningen,<br />
som sätter konkurrensen på hyresmarknaden ur spel; subventioner<br />
av byggande, som minskar kostnadskontrollen; kommunernas<br />
planmonopol, som kan hindra nya prispressande koncept <strong>och</strong> slutligen<br />
nationella normer för byggandet, som förhindrar effektiv konkurrens<br />
från utländska leverantörer. Slutligen betonas i studien att<br />
det även finns ”naturliga” konkurrensbegränsningar inom byggbranschen:<br />
In- <strong>och</strong> utträdeskostnaderna kan ibland vara betydande,<br />
beroende på de stora investeringar som krävs för företag inom t.ex.<br />
cement- <strong>och</strong> asfaltstillverkning. Ofta har dessa investeringar dessutom<br />
karaktären av ”sunk costs”, dvs. investeringar som när de väl<br />
är gjorda inte kan omsättas i andra tillgångar. En cementfabrik har<br />
inget annat användningsområde än cementtillverkning.<br />
Byggkostnadsdelegationen (SOU 2000:44) gör en mer detaljerad<br />
genomgång av konkurrensproblemen inom byggsektorns olika del<strong>marknader</strong>.<br />
Man beskriver konkurrensproblemen för 18 produktgrupper<br />
inom byggmaterialsektorn, tre del<strong>marknader</strong> i distributionsledet,<br />
tre i underleverantörsledet <strong>och</strong> tre i byggentreprenörsledet.<br />
Inom alla dessa sektorer utom två menar Byggkostnadsdelegationen<br />
att koncentrationen är så hög att den utgör ett konkurrensproblem.<br />
I flera branscher, framför allt på byggmaterialsidan<br />
pekas vertikal integration ut som ett konkurrenshinder. ”Naturliga”<br />
konkurrenshinder, enkelt uttryckt stora fasta kostnader, anser man<br />
begränsar konkurrensen på <strong>marknader</strong>na för cement, ballast,<br />
fabriksbetong <strong>och</strong> asfalt. På flera del<strong>marknader</strong> har också rena konkurrensöverträdelser<br />
skett. På cementmarknaden har den europeiska<br />
första instansrätten utdömt skadestånd till ett antal företag som anses<br />
ha deltagit i en kartell med syfte att dela upp marknaden.<br />
Domen är överklagad. I vissa fall anser Byggkostnadsdelegationen<br />
att konkurrensbegränsande samarbete funnits tidigare, men upphört<br />
i <strong>och</strong> med att konkurrenslagstiftningen skärpts <strong>och</strong> detta beteende<br />
blivit olagligt.<br />
Olika statliga regelsystem, såväl fortfarande gällande system som<br />
numera avskaffade, är av avgörande betydelse för konkurrensbristerna<br />
inom byggsektorn. En viktig slutkonsument för byggsektorn<br />
är de boende. Politiska beslut som påverkar bostadssektorn påverkar<br />
därigenom även byggsektorn. Det gamla systemet med subventioner<br />
till byggandet <strong>och</strong> boendet som baserades på produktionskostnaden<br />
har fostrat en kultur där kostnadsjakt inte lönar sig. Det<br />
krävs ingen djupare analys för att inse att ett system där intäkterna<br />
blir större ju större kostnaderna är leder till högre kostnader <strong>och</strong><br />
bristande prispress. Bostadsbidragssystemet har också bidragit till<br />
en minskad priskänslighet inom byggsektorn. Det kommunala<br />
planmonopolet, byggnormer, liksom bruksvärdessystemet för<br />
81
Change language