Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.
Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.
Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
företag respektive mellan företag på en marknad bl.a. bestäms av<br />
vilket alternativ som ger de lägsta transaktionskostnaderna. Informations-<br />
<strong>och</strong> kommunikationstekniken förändrar olika transaktionskostnader<br />
på olika sätt <strong>och</strong> olika mycket. Det kommer att få<br />
konsekvenser för hur företag är organiserade <strong>och</strong> för vilken grad av<br />
horisontell <strong>och</strong> vertikal integration som är optimal. Vi kommer<br />
sannolikt att få se exempel både på minskad <strong>och</strong> ökad integration.<br />
<strong>Om</strong> detta leder till ökad eller minskad konkurrens kommer att variera<br />
från fall till fall. E-handelslösningar kan tjäna till att knyta kunder<br />
till en leverantör <strong>och</strong> därigenom minska kundernas möjligheter<br />
att välja mellan olika säljare. (Se Fölster, Lund <strong>och</strong> Sandström,<br />
2001, för en diskussion.)<br />
4.4 E-handel i praktiken<br />
Teorin ger oss dålig vägledning om sambandet mellan konkurrensintensitet<br />
<strong>och</strong> hur snabbt den tekniska utvecklingen sker <strong>och</strong> hur<br />
snabbt ny teknik implementeras, i olika branscher. Dessutom är det<br />
svårt att bedöma vilken effekt konkurrensintensiteten har på förekomsten<br />
av e-handel eftersom det finns många andra faktorer som<br />
påverkar hur snabbt e-handeln utvecklas. Jag börjar med en kort<br />
diskussion om hur e-handeln ser ut i Sverige idag, <strong>och</strong> vilka faktorer<br />
som kan förklara skillnader mellan olika branscher. Därefter<br />
tittar jag närmare på två sektorer, byggbranschen (avsnitt 4.4.1) <strong>och</strong><br />
hemelektronikbranschen (avsnitt 4.4.2).<br />
Diskussionen om e-handeln har präglats av överdrifter åt båda<br />
hållen. Vid den ena polen har vi funnit debattörer <strong>och</strong> e-handelsentreprenörer<br />
som målat upp scenarion med en snabbt expanderande<br />
e-handel, som inom kort skulle utgöra en betydande del av<br />
handeln <strong>och</strong> helt förändra förutsättningarna på många <strong>marknader</strong>.<br />
Motpolen har varit de som hävdat att e-handen är en fluga som på<br />
sin höjd kommer att ta en marknadsandel i samma storleksordning<br />
som postorderhandeln idag står för. Många som hävdat den senare<br />
linjen har pekat på de kraftigt fallande börskurserna för <strong>Internet</strong>bolagen<br />
som ett kvitto på att de haft rätt i denna skeptiska syn på ehandeln.<br />
Sanningen är mer komplex. Låt mig börja med en titt på e-handeln<br />
från företag till konsumenter, den s.k. B2C-handeln. Enligt Svensk<br />
Handels <strong>Internet</strong>indikator (2001) utgjorde e-handeln 1,1 procent av<br />
detaljhandeln i början av år 2000, då IT-undrets stjärna stod i zenit.<br />
Haussen för e-handelsbolag <strong>och</strong> andra <strong>Internet</strong>relaterade företag<br />
under 1999 <strong>och</strong> början av år 2000 har inte haft någon motsvarighet i<br />
statistiken för e-handelsförsäljningen. Å andra sidan har e-handeln<br />
inte heller kraschat. Under andra kvartalet 2001 var motsvarande<br />
77
Change language