Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.
Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.
Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
76<br />
Clemons, Hann <strong>och</strong> Hitt (1999) visar dock att produktdifferentiering<br />
kan vara av betydelse <strong>och</strong> leda till prisskillnader även på elektroniska<br />
<strong>marknader</strong>. De studerar on-line-resebyråer <strong>och</strong> finner att<br />
prisuppgifterna varierar betydligt <strong>och</strong> systematiskt mellan olika<br />
företag även för likartade resespecifikationer. Deras förklaring är att<br />
on-line-resebyråerna tycks inrikta sig mot olika kundsegment.<br />
Konkurrensen kan också öka beroende på att <strong>marknader</strong> som idag<br />
är geografiskt separerade integreras. När sökkostnaderna sjunker<br />
blir det lättare att köpa från butiker i andra delar av landet eller<br />
utomlands. Geografisk marknadssegmentering blir då svårare att<br />
upprätthålla. Även om ryktet om ”the death of distance” är betydligt<br />
överdrivet, så kommer vi sannolikt att få se sådana effekter. Att<br />
innovationer på kommunikationsområdet leder till ökad integrering<br />
av olika geografiska <strong>marknader</strong> är inget nytt. Telefonen <strong>och</strong> andra<br />
förbättringar i kommunikationsteknik under förra seklets början<br />
innebar t.ex. helt nya möjligheter att bedriva grossistföretag med<br />
hela landet som marknad. Även om koncentrationsgraden ökade,<br />
om man ser till antalet företag i hela landet, är det troligt att konkurrensen<br />
ökade, eftersom Sverige först då i egentlig mening blev en<br />
marknad, istället för ett stort antal lokala eller regionala <strong>marknader</strong>.<br />
(Gerentz <strong>och</strong> Ottosson, 1999.)<br />
För den motsatta ståndpunkten talar bl.a. förekomsten av olika typer<br />
av nätverkseffekter. Inte minst finns en oro för att själva marknadsplatserna<br />
kan komma att kontrolleras av en eller ett fåtal aktörer.<br />
Bakgrunden är inte svår att förstå. Begagnade bilar är ett exempel:<br />
För köparen är självfallet en annons- eller auktionsplats för bilar<br />
bättre ju fler bilar som bjuds ut, <strong>och</strong> för säljaren är platsen bättre ju<br />
fler kunder som besöker den. För såväl köpare som säljare är det,<br />
allt annat lika, bättre med en enda marknadsplats än med flera –<br />
pristransparensen <strong>och</strong> konkurrensen ökar. Problemet är att risken<br />
finns att det inte blir ”allt annat lika” eftersom den som kontrollerar<br />
denna enda marknadsplats får en betydande maktställning. Denna<br />
makt kan missbrukas i konkurrenshämmande syfte, t.ex. genom att<br />
stänga ute bilhandlare som håller låga priser. Fördelen med ökad<br />
transparens motverkas av risken för att en dominerande aktör kontrollerar<br />
marknadsplatsen. <strong>Om</strong> slutresultatet blir positivt eller negativt<br />
ur en konkurrenssynpunkt är inte självklart. Av vikt är hur<br />
marknadsplatsen kontrolleras <strong>och</strong> vilken institutionell struktur som i<br />
övrigt råder. (Tidskriften the Economist, 17 juni 2000, diskuterar<br />
bl.a. utvecklingen inom bilindustrin.)<br />
De sänkta kostnaderna för informationshantering <strong>och</strong> kommunikation<br />
kan också få genomgripande effekter på marknadsstrukturen<br />
inom många sektorer. Nobelpristagaren Ronald Coase (1992) lär<br />
oss att gränsdragningen mellan transaktioner som sker inom ett
Change language