Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.

vid rätt tidpunkt, när ”folkhemmet skulle möbleras”. Ingvar
Kamprad mötte betydande motstånd från etablerade handlare, bl. a.
genom att IKEA:s leverantörer bojkottades av andra möbelföretag.
Det är en öppen fråga om effektiviseringen av möbelbranschen gått
snabbare om konkurrenssituationen i ingångsläget varit en annan.
En del av IKEA:s framgång berodde dock på att övriga företag var
ineffektiva. E-handeln uttnyttjar, liksom IKEA, att ny teknik sänkt
vissa transaktionskostnader. Det är möjligt att e-handel kan ge öppningar
för nya företag liknande de IKEA såg. Eventuellt kan de s.k.
nischbankerna ses som exempel på detta. Många av nischbankerna
hade haft svårt att etableras om inte informationstekniken gjort det
möjligt för banker att fungera utan tillgång till stora kontorsnätverk.
Vilken betydelse detta kommer att få återstår dock att se.
4.3.2 Hur påverkar e-handeln konkurrensintensiteten?
Hittills har fokus legat på hur konkurrensintensiteten i en bransch
påverkar innovationstakten och den hastighet med vilken ny teknik
införs. Införandet av ny teknik kan även påverka hur konkurrensintensiteten
i en bransch utvecklas. Denna fråga har rönt mycket
uppmärksamhet i litteraturen om nätverkseffekter. Man har hävdat
att det finns stor risk för monopoltendenser i branscher där nätverkseffekter
är viktiga. (Se dock Liebowitz och Margolis, 1999,
för en kritisk diskussion.)
Hur kommer då konkurrensintensiteten i ekonomin att påverkas av
e-handeln? På denna punkt, liksom så många andra i debatten om ehandeln,
går åsikterna kraftigt isär mellan olika bedömare. Medan
vissa talar lyriskt om den friktionslösa ekonomin som ger låga
priser och starka konsumenter, menar andra att näthandeln kommer
att medföra att ett fåtal företag helt dominerar vissa marknader, med
negativa följder för konkurrenter och kunder. 26
Det som talar för den första ståndpunkten är att Internet kan leda till
ökad pristransparens. Det blir helt enkelt lättare att jämföra priserna
mellan olika företag. Brown och Goolsbee (1999) jämför olika
typer av livförsäkringar – en grupp för vilken prisjämförelseagenter
på Internet finns och en grupp för vilken sådana agenter inte finns.
De visar att ökad Internetpenetration hade en signifikant prissänkande
effekt den första gruppen av försäkringar men inte för den
andra. Internet kan alltså ha en prissänkande effekt även i praktiken.
26 Se t. ex. ”Wired – Encyclopedia of the new economy”,
http://hotwired.lycos.com/special/ene/, för några roliga citat. Titta på artiklarna om “frictionfree”
och “one price, the law of”. Se också OECD (1999) för en diskussion om e-handelns
effekter på konkurrensen.
75