Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.

74
svaga. Om tekniken sänker kostnaderna för hela branschen, så kan
de totala vinsterna ändå vara stora. Vi har då ett klassiskt fångarnas
dilemma-problem, där alla vinner på att den nya tekniken införs,
men alla vill att någon annan ska gå först. I en sådan situation är det
naturligt att tekniken införs snabbare, ju färre företag som delar på
marknaden.
Bankomater, kontant- och kreditkort och en del andra innovationer
på betalningsområdet kan vara av denna typ. Införandet av automatiska
kreditkortsterminaler kan ses som ett exempel på denna typ av
ny teknik. Kostnaderna för kreditkortsbetalningar har kunnat sänkas
tack vare att man använder elektroniska terminaler, istället för de
gamla ”slipparna”, men initialt krävdes en investering. Det är inte
troligt att denna typ av teknik är ett försäljningsargument, varken
för den bank som driver på ett sådant system, eller för butiker som
inför det. Vinsten för en bank att på egen hand ”gå först” blir därför
liten. Möjligen bidrog koncentrationen på den svenska bankmarknaden
till att systemet infördes ganska tidigt i Sverige.
I många situationer bör dock hårdare konkurrens leda till att ny
teknik implementeras snabbare. Konkurrensutsatta företag måste
ständigt försöka vara bättre än konkurrenterna. Att införa ny teknik
som kan sänka kostnaderna eller förbättra produkten för konsumenterna
är en sådan möjlighet till förbättringar.
Nya företag som utnyttjar ny teknik eller nya produktions- eller
distributionsmetoder kan också ha en möjlighet att ta sig in på
marknader som kännetecknas av dålig konkurrens. Marknader där
konkurrenstrycket är svagt kännetecknas ofta av bristande dynamik
och förändringsbenägenhet. Man talar om s.k. x-inefficiency, som
innebär att en organisation inte utnyttjar sina resurser på bästa
sätt. 25 En effektiv entreprenör, som kan erbjuda produkter till lägre
priser på en sådan marknad, kan bli mycket framgångsrik. Ett intressant
exempel på ett sådant företag är IKEA. (Björk, 1998.) Före
IKEA:s entré kännetecknades den svenska möbelmarknaden av
”konkurrensbegränsningar, ineffektivitet och höga marginaler”.
(Björk, s. 91.)
IKEA:s grundare Ingvar Kamprad lyckades, bl. a. genom att utnyttja
de sänkta kommunikationskostnaderna och den ökade integrationen
av världshandeln, att skapa ett företag med en inköps- och
distributionsprocess som var överlägsen konkurrenterna. Transportkostnaderna
kunde sänkas avsevärt tack vare de ”platta paketen”.
Självfallet är en annan viktig förklaringsfaktor att IKEA startades
25 Se till exempel Leibenstein (1966) och Tirole (1997) för en vidare diskussion om
x-inefficiency.