Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.

72
Sambandet mellan marknadsstruktur och drivkrafter för att införa
ny teknik i branscher där nätverkseffekter är viktiga blir dock med
nödvändighet komplicerade. Samtidigt som konkurrens kan driva
fram ny teknik kan ett visst samarbete mellan företag vara nödvändigt
för att etablera en standard. Välfärdseffekterna blir också komplexa.
Vinsten av kompatibilitet måste vägas mot kostnader för
bristande konkurrens.
4.2.4 För långsam eller för snabb teknikutveckling?
Är införande av ny teknik alltid positivt? I den allmänna debatten
framställs det ofta som ett problem att ny teknik införs för långsamt.
Denna slutsats finner dock inte generellt stöd i teori. Istället
finns det många situationer där företagen har incitament att införa
ny teknik snabbare än vad som är önskvärt från samhällsekonomisk
synpunkt. I flera av de modeller som berörs ovan kan detta vara
fallet, under vissa omständigheter. Införandet av ny teknik kan vara
ett sätt för ett företag att skaffa sig konkurrensfördelar, i förhållande
till andra företag. Detta kan leda till att ett företag har starkare incitament
att driva fram sådan utveckling än vad som skulle motiveras
av den samhällsekonomiska nyttan. Riordan (1992) diskuterar detta
fenomen i en analys av regleringen av de amerikanska kabel-TV
och telefonmarknaderna. Även andra mekanismer kan leda till ineffektivt
hög innovationstakt, t.ex. s.k. ”planned obsolescence”,
dvs. fenomenet att företag introducerar en ny version av en produkt
för att göra gamla versioner omoderna. (Se t.ex. Bulow, 1986, Choi,
1991, Rust, 1986 och Waldman, 1993.)
Ibland leder teknisk utveckling till produktdifferentiering, t.ex. att
företag utvecklar olika modeller av samma produkt. Det är väl känt
att produktdifferentieringen kan vara större än vad som vore samhällsekonomiskt
optimalt. (Se t.ex. Tirole, 1997, för en sammanfattning.)
En fråga som diskuterats mycket i samband med IT och ehandeln
är möjligheten till s.k. ”mass-customization”, dvs. produktion
av produkter som är massproducerade, men ändå anpassas efter
varje konsuments önskemål. (Se Fölster, Lund och Sandström,
2001, för en diskussion.) Norman och Thisse (1999) konstruerar en
modell för flexibel tillverkning, som kan möjliggöra ”mass-customization”
och visar att den kan ge upphov till överdriven produktdifferentiering
och dessutom till ”för snabb” teknisk utveckling. De
går t.o.m. så långt att de hävdar att detta kan vara en förklaring till
den s.k. produktivitetsparadoxen. Denna paradox, som associeras
med nobelpristagaren Robert Solow, bygger på iakttagelsen att
”datorer syns överallt, utom i produktivitetsstatistiken”. Norman
och Thisse menar att en förklaring till detta kan vara att företagens
strategiska beteende gör att de tvingas införa ny avancerad teknik