Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.

är därför den samhällsekonomiska nyttan inte bara hennes egen
nytta, utan också nyttan av att alla övriga deltagare i nätverket
också får ökad nytta av sina telefoner, dvs. en slags positiv externalitet.
Andra exempel på nätverkseffekter rör datorprogram, där värdet
av t.ex. ett ordbehandlingsprogram blir större ju fler som använder
samma program och som det på så vis blir möjligt att enkelt
byta dokument med.
Under senare år har en flod av artiklar och böcker behandlat nätverkseffekter.
Mycket har handlat om olika typer av inlåsningseffekter
som kan uppkomma om en standard blir dominerande för
produkter som kännetecknas av nätverkseffekter. Eftersom nätverket
blir mer värt ju fler deltagare det har är kompatibilitet inom
nätverket avgörande. Därför tenderar en standard att bli dominerande.
När väl en standard etablerats kan det vara mycket kostsamt
att byta standard, även om det samhällsekonomiskt skulle vara lönsamt,
eftersom det skulle kräva koordinering mellan samtliga
producenter och konsumenter. 23 Det finns även andra tänkbara
”marknadsmisslyckanden” som kan uppkomma p.g.a. nätverkseffekter.
Bland annat finns en risk för att monopol etableras om ett
företag kontrollerar den standard som blir dominerande. 24
Avgörande för konkurrenseffekterna på marknader där nätverkseffekter
är betydelsefulla är om en standard ägs av ett företag eller
om öppna standarder eller kompatibla system blir dominerande. Ett
exempel på det förra är Microsofts olika operativsystem och program,
medan TCP/IP, http, ftp och andra standarder som möjliggjort
Internets framväxt är exempel på det senare. Frågan om huruvida
den ursprungliga marknadsstrukturen påverkar om standarden
blir öppen eller ej berörs implicit av Katz och Shapiro (1985,
1986a, 1986b) och sammanfattas av Tirole (1997). De visar att små
företag är mer benägna än stora att välja kompatibla lösningar.
Detta kan tolkas som att vi kan förvänta oss att ett redan dominerande
företag gärna väljer en standard som inte är kompatibel med
konkurrenternas, vilket också förefaller intuitivt rimligt.
23 Ett ofta refererat exempel på inlåsningseffekter är det vanliga s.k. QWERTYtangentbordet.
(Namngivet efter översta bokstavsradens första tangenter.) Det har hävdats att
alternativa tangentbord skulle vara överlägsna och att skälet till att vi inte byter är att detta
skulle kräva att alla samtidigt lär om och skaffar nya tangentbord. Skälet till att QWERTY är
standard skulle vara en historisk slump. I verkligheten är dock historien mer komplicerad än
så. Se Liebowitz och Margolis (1999) för en kritisk diskussion om det de kallar för ”the fable
of the keys”.
24 Se Katz och Shapiro (1985,1994) för en sammanfattning av diskussionen om
nätverksexternaliteter. Liebowitz och Margolis (1994) ifrågasätter att nätverksexternaliteter
skulle vara ett problem av större betydelser. Se också Gilbert och Katz (2001), Klein (2001)
och Whinston (2001) samt Liebowitz och Margolis (1999) för en diskussion om Microsoftmålet,
som delvis handlar om nätverkseffekter.
71