Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.

70
ha på hur konkurrensintensiteten påverkar innovationstakt och teknikdiffusion.
En uppenbar sådan faktor är om det finns skalfördelar
i forskning och utveckling, eller i införandet av den nya tekniken.
Om det finns betydelsefulla skalfördelar i FoU bör rimligen stora
företag, allt annat lika, vara mer benägna att ägna sig åt sådan verksamhet.
De kan ju sedan sprida utvecklingskostnaderna på fler sålda
produkter. Detta bör vara en faktor som talar för att hög koncentrationsgrad
leder till högre innovationstakt, givet marknadens storlek,
eftersom företagen då är större. Omvänt bör stora fasta kostnader
inom FoU även leda till en hög koncentrationsgrad. Det är inte
egendomligt att det endast finns ett fåtal tillverkare av trafikflygplan
i världen, eftersom utvecklingskostnaderna för nya modeller är
så stora.
Även då det finns skalfördelar vid införandet av ny teknik kan vi
tänka oss att stora företag, allt annat lika, är snabbare med införandet
än små företag. Götz (1999) får just det resultatet när han antar
att införandekostnaden är oberoende av företagets storlek. Det är
dock viktigt att notera att denna analys säger att det är de stora
företagen i en given bransch som inför en given teknik snabbare än
de små företagen i samma bransch. Det handlar om ordningen i
vilken företagen inför ny teknik i en given införandeprocess. Hur
storleksförhållandena påverkar när processen startar och hur snabbt
den går är en annan och mer komplicerad fråga. Storleken på de
fasta kostnaderna för att introducera ny teknik, liksom hur dessa
kostnader förändras över tiden, eller genom att några företag inför
den nya tekniken, påverkar då diffusionshastigheten på ett komplext
vis. I allmänhet är inte heller införandet av ny teknik en engångsföreteelse,
även om många ekonomiska modeller utgår från detta förenklande
antagande. I verkligheten sker ständiga tekniska förändringar
som företag måste anpassa sig till. Nyttan för företagen av
den nya tekniken kan då också vara kortlivad. (Se Riordan och
Salant (1994) för en modell som tar hänsyn till detta.)
Frågan om s.k. nätverkseffekter, eller nätverksexternaliteter, är
delvis relaterad till diskussionen om skalfördelar. Medan skalfördelar
traditionellt betraktas som något som uppstår på produktionssidan
– styckekostnaden faller med ökande volymer – så kan nätverkseffekter
sägas vara en skalfördel som uppstår på konsumtionssidan,
på så vis att nyttan av en produkt eller tjänst stiger med antalet
användare.
Ett klassiskt exempel på en nätverkseffekt är telefonen. Värdet av
en telefon är noll. När två personer har telefon blir det lite roligare,
men värdet för varje person med telefon stiger kraftigt när antalet
personer med telefon ökar. När en ytterligare person skaffar telefon