Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.
Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.
Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
66<br />
4.2 Teoretisk bakgrund 21<br />
Tirole (1997) delar in den nationalekonomiska litteraturen om<br />
teknisk utveckling i två grupper, där den ena behandlar frågan om<br />
incitament för forskning <strong>och</strong> utveckling, <strong>och</strong> den andra handlar om<br />
hur en redan existerade teknik implementeras i en bransch. Jag behandlar<br />
dessa i avsnitten 4.2.1 <strong>och</strong> 4.2.2 nedan. Därefter diskuteras<br />
skalfördelar i teknisk utveckling <strong>och</strong> s.k. nätverkseffekter, eller<br />
nätverksexternaliteter. I avsnitt 4.2.4 tar jag upp frågan om det finns<br />
anledning att tro att införandet av ny teknik går för långsamt, eller<br />
kanske rentav för snabbt.<br />
4.2.1 Konkurrensintensitet <strong>och</strong> innovationstakt<br />
Diskussionen om incitament för forskning <strong>och</strong> utveckling handlar<br />
mycket om frågan om patentskydd för uppfinningar. Bakgrunden<br />
till denna litteratur är observationen att ett företag kan vara ovilligt<br />
att investera i forskning <strong>och</strong> utveckling om andra företag kan kopiera<br />
eventuella upptäckter. Många innovationer är av den karaktären<br />
att ett konkurrerande företag lätt kan imitera dem. Det finns externaliteter<br />
i forskning <strong>och</strong> utveckling – en upptäckt av ett företag kan<br />
generera vinster även för andra företag. Annorlunda uttryckt är<br />
”kunskap” en kollektiv nyttighet. Vi har ett klassiskt s.k.<br />
”marknadsmisslyckande”, där incitamenten att satsa på forskning<br />
<strong>och</strong> utveckling blir för svaga, i jämförelse med vad som vore samhällsekonomiskt<br />
optimalt.<br />
Det finns flera olika lösningar på detta problem. En möjlighet är att<br />
staten subventionerar forskning <strong>och</strong> utveckling, för att på så vis<br />
komma närmare den samhällsekonomiskt optimala nivån. En annan<br />
lösning är att garantera företag som gör innovationer ett patent, dvs.<br />
i praktiken ett lagstött monopol för en viss tid. Den samhällsekonomiska<br />
kostnaden för detta är att konkurrensen kommer att vara<br />
försvagad under den tid patentet är giltigt, men under vissa omständigheter<br />
kommer vinsten av att man på så vis stimulerar forskning<br />
<strong>och</strong> utveckling att vara större än denna kostnad. I denna typ av modeller<br />
ses konkurrensbegränsningar som ett sätt att stimulera<br />
teknisk utveckling. För innovationer som inte kan skyddas med<br />
patent torde dessutom externalitetsproblemet vara mindre ju lägre<br />
konkurrensgraden är. Extremfallet, ett monopol, behöver inte oroa<br />
sig för att något annat företag ska ta efter dess innovationer. Ju fler<br />
företag som verkar på marknaden, desto allvarligare blir externalitetsproblematiken.<br />
Detta resonemang är bl. a. bakgrunden till att<br />
21 Hela detta avsnitt bygger till stor del på Tirole (1997).
Change language