Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.

30
utöver den bästa alternativa användningen. Om företagets ersättning
för sin verksamhet är lika med den bästa alternativa användningen
av resurserna sägs företaget göra så kallad nollvinst. Den ena sidan
av detta, avkastningen på investerat kapital, är relativt enkel att
beräkna med hjälp av företagens årsredovisningar. Detta mått
(APIK) ger en indikation på vad företaget får för ersättning för det
kapital som är investerat. Men enbart detta mått ger ingen indikation
på vinstnivån relativt den bästa alternativa användningen. För
att kunna jämföra olika företag med varandra måste APIK
”normeras” med hjälp av någon kostnad för kapital som företaget
har. Olika företag i samma eller i olika branscher har olika kapitalbehov
så att jämföra enbart APIK i olika företag skulle ge en skev
bild.
Om vi kan beräkna ett företags kapitalkostnad har vi en möjlig
”ribba”. Om företagets APIK är större än denna ribba drar vi slutsatsen
att företaget tjänar över normal vinst, om APIK är i nivå med
ribban har företaget nollvinst osv.
Om APIK är lätt att beräkna är kostnaden för kapitalet desto besvärligare
att beräkna. Denna studie kommer inte att söka entydigt
svar på denna fråga, dock skall vissa tankar redovisas 10. Om det
studerade företaget är börsnoterat finns vägar att beräkna kostnaden
för kapitalet. Med hjälp av CAPM beräknas då det ”viktade medelvärdet
av kapitalkostnaden” (WACC) relativt enkelt. Om företaget
inte är börsnoterat uppstår problem. Vi kan då inte på ett standardmässigt
sätt beräkna kostnaden för kapitalet. Finns ”liknande”
företag etablerade på börsen kan denna information användas
(främst med avseende på ”beta-värdet” i CAPM-modellen). I andra
fall måste varje företags årsredovisning ligga till grund för beräkning
av kostnaden för företagets kapital. Rimligtvis bör då också en
viss riskpremie påföras denna kostnad.
Med dessa mått kan vi sedan beräkna APIK – WACC eller
AIPK/WACC. Om differensen är positiv (kvoten större än 1) har
företaget en övernormal vinst. Om differensen är noll (kvoten är 1)
har företaget normalvinst och om differensen är negativ (kvoten
mindre än 1) går företaget med förlust. Inte bara kan vi jämföra
företagen mot ribban, vi kan även i detta fall jämföra företagen med
varandra. Det företag med den största differensen anses då ha den
största konkurrensmässiga fördelen mot sina konkurrenter etc.
Vi har nu definierat modellen samt operationaliserat vissa av de
ingående variablerna. Studien skall nu göra ett visst försök till att
10 Den intresserade läsaren hänvisas till exempel till Barney [2001], kapitel 2.