Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.

174
monopolsituationer. Det skulle innebära att det finns mindre tid att
göra de nödvändiga vinsterna för att täcka sunk costs. Detta kan på
sikt komma att minska incitamentet för nya innovationer. Detta
argument framstår som ett cirkelresonemang och är inget problem
för en konkurrensvårdande myndighet. Om argumentet från början
är att marknaden har en så hög innovationstakt att monopol inte är
ett bekymmer eftersom monopolet ändå bara kommer att vara tillfälligt.
Som Scherer och Ross uttrycker det (1990, s. 660): ”A bit of
monopoly power in the form of structural concentration is
conducive to innovation, particularly when advances in the relevant
knowledge base occur slowly. But very high concentration has a
positive effect only in rare cases, and more often it is apt to retard
progress by restricting the number of independent sources of initiative
and by dampening firms’ incentive to gain market position
through accelerated R&D. Likewise, given the important role that
technically audacious newcomers play in making radical innovations,
it seems important that barriers to new entry be kept at
modest levels. [...] What is needed for rapid technical progress is a
subtle blend of competition and monopoly, with more emphasis in
general on the former than the latter, and with the role of monopolistic
elements diminishing when rich technological opportunities
exist.”
Finns det skäl att prisdiskriminera i de fall då investeringar i FoU
är stora? Då investeringar i produktutveckling och nya produkter
involverar ständiga investeringar kan inte dessa ses som irrelevanta
sunk costs. Företagen måste ges en möjlighet att få en rimlig avkastning
på investerade medel. Detta kan inte ske genom ett pris
som är lika med marginalkostnaden. Hur skall konkurrensvårdande
myndigheter ställa sig till dessa problem? I vilka fall av prisdiskriminering
skall myndigheterna välja att avstå från åtgärder? Under
vilka omständigheter har företagen möjlighet att använda sig av
prisdiskriminering för att göra vinster på investeringarna? Dessa
frågor låter sig inte besvaras på ett enkelt sätt. Vägledande för konkurrensvårdande
myndigheter torde dock vara om prisdiskrimineringen
lett till att fler kunder får tillgång till produkten med prisdiskriminering
än fallet hade varit utan prisdiskriminering.
7.4 Sammanfattning
Omvärlden förändras ständigt. Detta ställer krav på beslutsfattare
både inom den privata och offentliga sektorn. Ekonomisk teori kan
dock ge vägledning åt berörda parter. Måhända har vi en ”ny ekonomi”
såtillvida att nätverkseffekter och tilltagande skalavkastning
oftare förekommer än för 20 år sedan. Den konkurrensvårdande
myndigheten behöver dock förtydliga att målet med övervakningen