Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.
Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.
Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
170<br />
Pleatsikas <strong>och</strong> Teece (2001) betonar vikten av att produktens egenskaper<br />
tas med i analysen. Stora prisskillnader mellan differentierade<br />
produkter kan vara orsakat av stora skillnader i produkternas<br />
egenskaper. Vidare säger de att det är viktigt att ta hänsyn till företagens<br />
FoU, produktinnovationer <strong>och</strong> produktförbättringar. Förändringen<br />
av marknadsandelar <strong>och</strong> kundernas köpbeteenden samt effekten<br />
av en potentiell konkurrent bör beaktas.<br />
Pleatsikas <strong>och</strong> Teece noterar vidare att om stora vinster används<br />
som ett tecken på monopolmakt så är det upp till myndigheten/<br />
domstolen att visa att dessa vinster inte är skäliga med tanke på den<br />
risk som tas vid innovativ verksamhet. 94 Att inte låta sådan verksamhet<br />
ge en god avkastning kan verka hämmande på framtida<br />
innovationstakt, hävdar författarna. När vinstmarginalen används<br />
för att undersöka marknadsmakt bör en rimlig avkastning på företagets<br />
FoU-portfölj inkluderas. Vidare bör monopolets potentiella<br />
livslängd tas i beaktande.<br />
Katz <strong>och</strong> Shapiro (1998) kommenterar flyktigt kritiken att överhuvudtaget<br />
använda marknadsandelar som ett tecken på marknadsmakt<br />
i högteknologibranscher. De håller med om att historiska<br />
marknadsandelar skall ges mindre vikt vid analysen av sådan branscher.<br />
<strong>Om</strong> det är så att vi kan förutse inträde eller att existerande<br />
företag på något sätt kan neutralisera det dominerande företaget<br />
diskvalificerar det givetvis en marknadsandelsanalys. Katz <strong>och</strong><br />
Shapiro skriver att det som är viktigt när konkurrensen på dynamiska<br />
<strong>marknader</strong> analyseras är de tillgångar som företagen för med<br />
sig. Det vill säga: ”[...] Market shares ’matter’ only to the extent<br />
that they reflect control over such assets” (Katz <strong>och</strong> Shapiro, 1998,<br />
sidan 43).<br />
Ahlborn et al (2001) vill att domstolarna lägger en större vikt vid<br />
potentiell konkurrens än vad som tidigare har varit fallet. <strong>Om</strong> det<br />
finns potentiella konkurrenter som lätt kan träda in på en marknad<br />
har företaget bara skenbart en stark ställning. Detta gäller för många<br />
företag inom ”den nya ekonomin” hävdar de. Det är också viktigt<br />
att domstolarna när det gäller doktrinen om nödvändiga faciliteter<br />
tar i beaktande de långsiktiga effekterna på innovationsviljan om<br />
man väljer att tvinga företag att dela med sig av en teknologi eller<br />
t.ex. programkod till en mjukvara. Viktigast av allt betonar dessa<br />
som mängden produkter eller service som produceras. Marknadsandelar kan därför komma<br />
att skattas t.ex. som beloppen investerat i FoU, andelar producerat i relaterade produkter<br />
(Eizner sidan 322-323). Men det framgår också klart i ”guidelines” att det ofta inte är möjligt<br />
att skatta marknadsandelar av FoU.<br />
94 Teece <strong>och</strong> Coleman (1998) <strong>och</strong> Pleatsikas <strong>och</strong> Teece (2001) skiljer på tre typer av<br />
ekonomisk ränta: Monopoly (Porterian) rents, scarcity (Ricardian) rents <strong>och</strong> entrepreneurial<br />
(Schumpeterian) rents.
Change language