Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.

168
När detta skett så höjs priset och frukterna av att ha blivit ett dominerande
företag skördas. I realiteten, säger Ahlborn et al, så är det
svårt att skilja underprissättning från ett hälsosamt strategiskt agerande.
Eftersom konkurrensen i ”den nya ekonomin” är om marknader
(till skillnad från på) kan det bli fel att prata om underprissättning
i samband med dessa marknader. Författarna tänker sig ett
fall med två konkurrerande företag som både investerar stora belopp
i produktutveckling och som inledningsvis prissätter under
totala genomsnittskostnaden för att vinna marknaden och i framtiden
ta hem vinsterna.
Ett tredje problem med rådande lagstiftning och dess tillämpning är
att företag kan bli anklagade för att ha för höga priser, hävdar
Ahlborn et al. Dynamiken på dessa marknader består ofta av en
intensiv konkurrens om marknaden, vilket sedan följs av en period
då företagen skall ta hem vinster för att täcka kostnader för innovationer
och teknologiutveckling samt en rimlig avkastning med tanke
på den risk som finns att investera i dessa marknader. Att då jämföra
det nuvarande priset med den nuvarande kostnaden, ex post en
innovationsutveckling/tävlan kommer, enligt författarna, oundvikligen
att leda till en felaktig slutsats.
Slutligen diskuterar Ahlborn et al doktrinen om nödvändiga faciliteter
och dess eventuella effekter på ”dynamiska” företag. I korthet
säger doktrinen att en nödvändig facilitet är sådan att den behövs
för att nå kunder eller göra det möjligt för konkurrenter att verka.
Faciliteten ifråga kan inte skapas/tillverkas av konkurrenter inom
rimliga gränser. Givetvis kommer kommissionens praxis att vara
avgörande på detta område, säger Ahlborn et al. Vad är en facilitet
och när är den nödvändig? Vidare, vilka skyldigheter följer av
detta? Det finns en uppenbar risk skriver Ahlborn et al, att denna
doktrin kan missbrukas i de fall nätverkseffekter har lett till ett ledande
företag i en bransch. 89
Posner (2001) slutligen anser att ekonomisk teori och nuvarande
lagstiftning (i hans fall den amerikanska) är väl rustat att hantera
problem även i ”den nya ekonomin”. De problem som kan uppstå är
snarare kopplat till kompetensen hos de som skall hantera ärendena.
Posner menar att det är svårt för domare och andra myndighetspersoner
att förstå marknader och problem där det ofta förekommer
komplexa teknologier och komplexa teknologiska samband. 90
89 För en diskussion om när och hur denna doktrin bör användas se Bergman (2001).
90 Jämför med Boudreaux och Folsom (1999). Till skillnad från dem så anger dock Posner
att det finns en arbetsuppgift för myndigheten.