Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.

substitution i mogna industrier som t.ex. stålindustrin. Det är lätt att
se att olika sorter/kvalitéer av stål kan vara substitut men att aluminium,
järn och titanium inte är bra substitut. När det gäller högteknologiska
produkter blir denna jämförelse svårare. Pleatsikas och
Teece skriver ”After all, auto makers needs for mature products,
such as rolled steel from a specific source may be relatively simple
to understand (even by economists). However, their ability to utilize
the electronic components produced by a specific manufacturer
may not at all be obvious to non-technical analysts. Since, to a
great extent, economic substitutability will depend on such assessments,
this information is obviously relevant to an antitrust analysis.”
(fotnot 11, sidan 670).
Boudreaux and Folsom (1999) visar med ett flertal exempel att
konkurrensvårdande myndigheters ingripande i nätverksindustrier
är både onödigt och i värsta fall skadligt. 88 I sina slutsatser skriver
de: ”We argue that the very source of a modern market economy’s
immense productivity – deep specialization of tasks and of knowledge,
along with entrepreneurial creativity - itself prevents administrators
from gaining access to enough information and insight
to permit them to intervene productively into industries.”
Ahlborn et al. (2001) inleder sin kritik av den nuvarande policyn att
analysera begreppet dominant marknad ur ett ”dynamiskt” perspektiv.
Den Europeiska kommissionen följer en tvåstegsprocedur; först
definieras den relevanta marknaden, sedan görs en uppskattning av
marknadsmakten på denna marknad. Vid avgränsningen av den
relevanta marknaden läggs för stor vikt vid kortsiktig substituerbarhet
på efterfrågesidan. De menar att denna procedur förringar hotet
från nya innovationer. Kommissionens uppskattning av marknadsmakten
vilar alltför tungt på hur stora marknadsandelar företagen
har. Återigen poängteras att nätverkseffekter och tilltagande skalavkastning
leder till en dominerande ställning och dessa kan inte tas
som en intäkt för ett missbruk.
Vidare diskuterar Ahlborn et al (2001) underprissättningsbeteenden.
I ett fall av underprissättning har vi ett dominerande företag som
sätter ett så lågt pris att alla konkurrenter fördrivs från marknaden.
användning i ett aktuellt rättsfall i en högteknologisk bransch, vilket diskuteras ingående i
Pleatsikas och Teece. För syftet med denna uppsats verkar dock denna diskussionen perifer
och lämnas därför.
88 Deras inställning till antitrustpolicy och ”nya ekonomin-” branscher finner sitt teoretiska
stöd Chicago-skolan. Denna skolbildning karakteriseras av en misstro mot statsmaktens
ingrepp på marknader. En extrem beskrivning av denna teoretiska skola är att rena karteller
skall förbjudas men i övrigt skall staten inte blanda sig i det som sker på marknader. Se
Martin (1992) för en kort beskrivning.
167