Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.

164
produktion). I den nya ekonomi råder det motsatta förhållandet,
dvs. tilltagande skalavkastning hävdar t.ex. Katz och Shapiro
(1998), Ahlborn et al (2001), Teece och Coleman (1998) och
Posner (2001). Ofta så är den initiala investeringen stor, t.ex. i
forskning och utveckling. Kostnaden för att tillverka ytterligare en
produkt när väl den första är framtagen, är dock låg. Det kostar inte
mycket att göra ytterligare en kopia av ett datorprogram som utvecklats.
I dessa fall är monopol en naturlig följd. 78 Posner (2001)
vill vidare att det i definitionen av företag som karaktäriseras av att
verka i ”den nya ekonomin” ingår att företagens slutprodukter är
intellectual property, ofta programvara. 79 För vårt syfte är detta mer
begränsande än nödvändigt. 80
Ahlborn, Evans och Padilla (2001) anger även att den ekonomiska
livslängden på de varor som handlas i den nya ekonomin tvingar
ner priserna. Till exempel hävdar de att mycket av den mjukvara
som produceras skall betraktas på samma sätt som t.ex. en tvättmaskin.
Låt oss anta att en kund som handlar en produkt idag inte
kommer att handla samma produkt imorgon, då hon fortfarande kan
bruka den redan inköpta produkten. På marknaden för, låt oss säga
ett specifikt dataspel finns 10 potentiella konsumenter. Kostnaden
att tillverka spelen kan delas upp i en fast kostnad, i vårt fall 50
kronor, för t.ex. FoU. Hälften av de potentiella konsumenterna är
beredda att betala 100 kronor per spel. Den andra hälften är beredd
att betala 20 kronor per spel. Företaget kan identifiera de två kundgrupperna
men kan inte förhindra att en andrahandsmarknad uppstår,
dvs. prisdiskriminering i samma tidsperiod är inte möjlig. Det
är uppenbart att företaget kommer att sälja 5 spel för 100 kronor per
spel i tidsperiod 1. Det är dock troligt att företaget i tidsperiod 2
skulle erbjuda de resterande 5 konsumenterna att köpa ett spel för
20 kronor var. Detta innebär att företaget får ytterligare 100 kronor i
intäkt, vilket är mer än de 25 kronor det kostar att tillverka de 5
extra spelen. 81 Om nu konsumenterna kan förutse denna utveckling
så kommer ingen att handla den första tidsperioden till priset
78 Liebowitz och Margolis (1999) hävdar att hypotesen om att dessa branscher kännetecknas
av fallande styckkostnader kan vara felaktigt. Många branscher som idag anses ha en
avtagande skalavkastning, såsom tillverkning av kylskåp och bilar, hade också fallande
styckkostnader kombinerat med stora utbudsökningar, då de var nya branscher.
79 Han anger communication equipment som ett undantag.
80 Just behandlingen av Intellectual property (motsvarar närmast immaterialrätt) eller
programvara har behandlats av bl.a. Menell (1998) som diskuterar skydd av copyright och
hur ett för stort skydd av immateriella varor kan leda till problem, Carstensen (1999) som
behandlar Microsoft vs US ur ett sådant perspektiv och finner att den konkurrensvårdande
myndigheterna kan kommat att behöva motverka de skadliga effekterna av ett för starkt
81 Exemplet och resonemanget är delvis inspirerat av Coase (1972) och det kallas ofta i
litteraturen för ”the Coase conjecture”.