Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.

160
Målet med denna uppsats är att länka samman två så intressanta
områden som marknader i snabb förändring med tillämpningen av
konkurrenslagstiftningen. I första hand berörs problem som kan
tänkas ha uppstått vid tillämpningen av konkurrenslagen på marknader
som i vissa avseenden kännetecknas av snabba förändringar.
I den mån förslag på lösningar finns kommer de att kvalitativt diskuteras.
Internet och e-handel har haft ett stort genomslag, om än inte i ekonomiska
termer, på hur vi ser på framtiden, möjligheter och hot. För
konkurrensvårdande myndigheter runt om i världen ställs kraven på
fördjupade branschkunskaper och ibland efterfrågas det som kommit
att kallas ”en dynamisk tillämpning av konkurrenslagen”. Vad
är det som får oss att tro att tillämpning av konkurrenslagen skulle
vara svårare på marknader ”i den nya ekonomin” än på andra marknader?
Kravet på den konkurrensvårdande myndigheten att förstå teknologin
som används inom en bransch är å andra sidan inget nytt. En
adekvat analys av välfärdseffekterna av en bransch struktur och
beteende tarvar detta. Kanske är det dock så att möjligheterna att
förstå samband mellan utbud och efterfrågan, struktur och beteende
ökat med de teoretiska framsteg som gjorts inom ekonomisk teori
de senaste decennierna. Är tiden mogen att ta större hänsyn till detaljerna
i stället för att som tidigare behandla branscher som svarta
lådor med råmaterial in och färdiga produkter ut? I den nuvarande,
statiska världen är monopolet något som skall uppstå endast då
skalfördelar föreligger. Detta blir alldeles uppenbart ett för snävt
synsätt då vi ser på marknader som kännetecknas av nätverkseffekter.
71 En nätverkseffekt då produktens värde för den enskilde konsumenten
ökar när antalet användare ökar. Det kan med andra ord
vara fallet att det är efterfrågan på en produkt som i detta fall skapar
en monopolställning!
När det gäller konkurrenslagen berör vi här framförallt tre områden
– förbud mot konkurrensbegränsande samarbete, förbud mot missbruk
av dominerande ställning samt företagskoncentrationer. 72 Då
den svenska konkurrenslagstiftningen i allt väsentligt liknar EU:s så
gäller eventuella slutsatser för hela EU-området. Den svenska
konkurrenslagen är en förbudsparagraf vars syfte det är att hindra
samarbete som snedvrider, hindrar eller begränsar konkurrensen på
71 Nätverk kan definieras som en företeelse där det råder skalfördelar i konsumtionen
(definitionen tagen från Posner 2001). Ett bra exempel på detta är telefonnätet vars värde
ökar för konsumenterna ju fler som kopplas in.
72 Se Carlsson et al (1999) för en mer utförlig genomgång av konkurrensreglerna. En
sammanfattande skrift som ges ut av Konkurrensverket är Konkurrensreglerna.