Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.

lämnar bilden av perfekt konkurrens som riktmärke för det som är
samhällsekonomiskt lönsamt. Om branscher kännetecknas av nätverkseffekter
och tilltagande avkastning stämmer denna bild dåligt.
I denna antologi och i Konkurrensverkets rapport E-handel – en
explorativ studie (2001:1) har vi skrapat på ytan på alla de problem
och möjligheter som finns i den "nya ekonomin”. Fortfarande återstår
det att utforska och utreda ett stort antal fenomen. Låt oss avsluta
denna inledning med att kort diskutera några sådana.
En av svårigheterna är att förutse vad som kommer att hända med
konkurrensen i framtiden. Innebär detta att konkurrenslagen inte
skall tillämpas på dessa marknader? Marknader med tilltagande
skalavkastning och med nätverkseffekter hamnar lätt i en situation
med ett dominerande företag. Det kan vara lättare att agera tidigt på
en sådan marknad. Låt oss jämföra med de prövningar av koncentrationer
som skall göras enligt konkurrenslagen, s.k. förvärvsärenden.
Istället för att tillåta alla förvärv och se vilken effekt de får på
konkurrensen så stoppas dem som av troliga skäl kan förväntas ha
negativa effekter på konkurrensen.
Internet antas öka möjligheterna för säljaren att kunna prisdiskriminera
mer precist genom registrering av en enskild konsuments köpbeteende.
Litteraturen saknar empiri som kan vederlägga detta faktum.
Det vore därför intressant att belysa om detta fenomen finns i
Sverige idag eller kan väntas förekomma ”imorgon”. Är det nödvändigt
med en mer dynamisk användning av konkurrenslagen i
industrier som kännetecknas av snabba förändringar? Vad kan detta
innebära för de instanser som behandlar dessa frågor? Vilka möjligheter
ger svenska lagens intentioner och kommissionens agerande
i dessa frågor, upphov till? Dessa frågor är viktiga att penetrera
och de svar som erhålls är av stor vikt för Konkurrensverkets
framtida hållning när det gäller policyfrågor. Internet har också
gjort att utbytet av digitala varor och tjänster direkt mellan konsumenter
tycks ha ökat. Företeelser såsom ”shareware” men också
rena ”digitala loppmarknader” där utbyte av t.ex. musiksnuttar,
grafik, textmaterial etc. är vanligen förekommande.
Ur ett företagsekonomiskt perspektiv är detta ett intressant fenomen
att studera då det i viss mån ökar det direkta utbytet. Vilken effekt
har denna interaktion på utvecklingen av e-handel? Detta har också
samhällsekonomiska implikationer. Hur stor kan denna informella
sektor bli och vilka effekter får det i så fall på den formella sektorn?
Vidare är det intressant att undersöka vilka aspekter som gör att
vissa företag överlever i denna miljö och andra inte. Finns det skäl
att tro att denna teknik/detta sätt att handla på leder till ökad effektivitet?
Om så är fallet, vilka hot och möjligheter ger B2B e-handel
15