Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.
Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.
Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
För att skaffa oss en bild av huruvida dessa observationer gäller<br />
också på den svenska <strong>Internet</strong>auktionsmarknaden har vi gjort en<br />
mycket explorativ genomgång av ett litet delstickprov bland de<br />
auktioner som valts ut för studium på QXL. Vi har närmare bestämt<br />
slumpmässigt valt ut tio auktioner från vardera kategorierna Dataprodukter<br />
samt Samlarobjekt & Hobby; urvalet har skett bland auktioner<br />
som fått mer än ett bud.<br />
I figur 8.3.1 i appendix redovisar vi antal bud, budgivare <strong>och</strong> bud<br />
per budgivare för de utvalda auktionerna. Det är svårt att se några<br />
tydliga mönster, men det förefaller klart att antalet inblandade budgivare<br />
<strong>och</strong> möjligen också antalet bud per budgivare är större i auktioner<br />
avseende Dataprodukter. Dessa skillnader ligger väl i linje<br />
med det faktum att kategorin Samlarobjekt & Hobby torde ha ett<br />
större inslag av gemensam värdering; i en auktion med gemensam<br />
värdering löper oinformerade köpare – som påpekats i avsnitt 2 –<br />
risken att drabbas av vinnarens förbannelse om de bjuder någorlunda<br />
aggressivt, vilket kan vara en förklaring till att färre budgivare<br />
deltar. Vidare kan tidig budgivning ge andra köpare värdefull<br />
information vid gemensam värdering varför åtminstone erfarna<br />
köpare kan väntas bjuda endast en gång; denna hypotes formuleras<br />
<strong>och</strong> får stöd hos Wilcox (2000).<br />
Vad gäller “sista minuten-budgivning” – som Roth <strong>och</strong> Ockenfels<br />
(2000) t.ex. pekar ut som viktigt både i auktioner med privat <strong>och</strong><br />
med gemensam värdering – så ger vårt stickprov inte stöd åt hypotesen<br />
att det är ett dominerande inslag i svenska <strong>Internet</strong>auktioner.<br />
Vi tror att detta kan ses som ett uttryck för att marknaden fortfarande<br />
är ganska begränsad i Sverige.<br />
6.4.3 Jämförelser med annan forskning<br />
Då Sverige är ett av de länder där <strong>Internet</strong>användningen är mest<br />
utbredd bland befolkningen är det naturligt att ställa frågan om det<br />
samma gäller för deltagandet i auktioner på <strong>Internet</strong>. Svaret på<br />
denna fråga förefaller vara att så inte är fallet. Vårt stickprov från<br />
QXL indikerar att den handelsplatsen har en månatlig omsättning<br />
på ca 3,2 miljoner kronor i september 2001; om man jämför denna<br />
siffra med de omsättningssiffror Lucking-Reiley (2000) uppskattade<br />
för USA i mätningar som gjordes i november 1999, finner man<br />
uppskattningen att den största handelsplatsen, eBay, hade en månatlig<br />
omsättning på 70 miljoner dollar redan då. <strong>Om</strong>sättningen per<br />
capita var alltså större för eBay 1999 än för en av de större handelsplatserna<br />
i Sverige 2001. I det här sammanhanget bör emellertid<br />
påpekas att ingen svensk handelsplats förefaller vara dominerande<br />
på det sätt som eBay då var – <strong>och</strong> sannolikt fortfarande är –<br />
147
Change language