Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.

146
“Bid Siphoning”
Låt oss kalla budgivaren för X. Anta att X konkurrerar med andra
budgivare om ett visst objekt. För att få bort övriga budgivare från
auktionen skickar X ett meddelande till övriga budgivare vari X
berättar att objektet finns att få billigare på något annat specificerat
ställe, alternativt lägger upp en falsk auktion eller annan annons där
objektet går att fås till ett lägre pris. Detta måste naturligtvis göras
på ett sätt som gör att de konkurrerande budgivarna inte anar att X
är med och bjuder på objektet. När X har vunnit auktionen drar
han/hon tillbaks den falska auktion/annons som lagts upp.
I det här fallet är det troligt att auktionsförrättaren helt lämnas utanför
eventuella utredningar. Antagligen så är den enda risk X löper i
detta fall en polisanmälning för bedrägeri från övriga budgivare. En
sådan anmälning kräver förmodligen att budgivarna inser att X
handlat systematiskt.
”Snålskjutshandel”
Förekomsten av reservationspriser – i synnerhet hemliga reservationspriser
– kan göra det attraktivt för säljare att sätta ett högt reservationspris,
samla in bud i auktionen och sedan ta kontakt med
den högstbjudande och erbjuda objektet till privatförsäljning. Ett
sådant handlande innebär att man åker ”snålskjuts” på handelsplatsens
bekostnad. Som påpekats blir detta än mer attraktivt p.g.a.
frånvaron av fasta avgifter. Roth och Ockenfels (2000) finner indikationer
på att detta är ett problem även för eBay (trots vissa fasta
avgifter) och dokumenterar också hur eBay i sina instruktioner betonar
att försäkringar och betalningssäkring inte är tillgängligt för
dem som gör så. Det kan inte uteslutas att detta fenomen är utbrett i
samband med Internetauktioner i Sverige. Samtidigt är det klart att
handelsplatserna har tillgång till motmedel i form av dels
möjligheten att införa fasta avgifter, dels de trygghetsskapande
instrument som nämnts.
6.4.2 Resultat om budgivning, handel och jämvikter
De former av missbruk och spel mot reglerna som nämnts ovan har
lett till att budbeteendet i Internetauktioner studerats relativt intensivt.
Vid sådana studier har t.ex. Roth och Ockenfels (2000) funnit
att en stor del av de bud som läggs, läggs nära slutet av auktioner;
Wilcox (2000) har funnit att erfarna budgivare är mer benägna att
bjuda sent i en auktion.