Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.

132
övertag. Låt oss för att förstå varför betrakta en asymmetrisk auktion
med två köpare där den ene är ”stark” i meningen att denne
sannolikt – men inte säkert – värderar objektet högre än den andre,
”svage”, budgivaren och där objektet är föremål för gemensam
värdering: Om den svage budgivaren bjuder lite mindre aggressivt
kommer den starke att i genomsnitt vinna oftare – även då denne
inte överskattar objektets värde – vilket gör vinnarens förbannelse
mindre för den starke budgivaren och gör det optimalt att bjuda mer
aggressivt. Detta, i sin tur, förvärrar vinnarens förbannelse för den
svage budgivaren som därför finner det optimalt att bjuda än
mindre aggressivt… Denna logik gör att små asymmetrier förstärks
i auktioner med gemensam värdering. 45 Det är står dessutom klart
att detta problem är speciellt stort för engelska auktioner och att
förstaprisauktioner är mindre känsliga än andraprisauktioner
(Klemperer, 1998).
Korrelation. Så fort det finns ett inslag av gemensam värdering är
köparnas värderingar av ett objekt (positivt) korrelerade. Denna
korrelation har emellertid inga konsekvenser för t.ex. satsen om
intäktsekvivalens så länge inte köparnas privata information är
”korrelerad”. Det är naturligt, men inte nödvändigt, att köparnas
privata information är (positivt) ”korrelerad” vid gemensam värdering.
46 När köparnas privata information är positivt ”korrelerade” så
faller ekvivalensen mellan auktionstyperna och en engelsk auktion
ger större förväntade intäkter än en sluten andraprisauktion som i
sin tur ger större förväntade intäkter än en förstaprisauktion
(Milgrom och Weber, 1982). 47
Riskaversion. När objekt av stort värde handlas i auktioner är antagandet
om riskneutralitet sannolikt inte uppfyllt. Om budgivarna
45 Klemperer (1998). I ett fall med gemensam värdering men där en köpare alltid värderar
objektet lite högre kommer den starke köparen alltid att vinna i jämvikt medan den svage
köparen kommer att bjuda mycket försiktigt (i jämvikt kommer alltså den starke köparen att
kunna köpa objektet billigt). Med precis detta argument förbjöds Rupert Murdochs
kabeltevebolag, BSkyB, att köpa fotbollslaget Manchester United. I kampen om
teverättigheter skulle i så fall BSkyB betala en del till sig själv vilket skulle innebära en
fördel relativt andra tevebolag i just denna mening (Klemperer 2001, s. 9).
46 För att klargöra den antydda distinktionen skulle det vara nödvändigt att i tekniska termer
precisera den modellram inom vilken auktioner analyseras, något som vi avstår ifrån.
Milgrom och Weber (1982) behandlar problemet. För fullständighets skull bör påpekas att
den “korrelation” som krävs är det lattice-baserade associationsmåttet affiliering
(”affiliation”) som är en något mer krävande egenskap än korrelation; affiliering är en
egenskap hos den simultana fördelningen av en familj av stokastiska variabler som är i
huvudsak ekvivalent med egenskapen att den betingade fördelningen för var och en av de
stokastiska variablerna i familjen har en monoton likelihoodkvot i de andra stokastiska
variablerna – dvs. att den optimala skattningen av en variabel är en växande funktion av
realiseringar av andra variabler i familjen. Observera att denna obskyra egenskap har en
naturlig tolkning här: Var och en av budgivarna skulle bjuda mer om de visste att andra
budgivare värderade objektet högt.
47 Anledningen är att det vinnande budet “länkas” till de andra budgivarnas signaler i den
successiva budgivningen och att affilieringsegenskapen gör att denna interaktion i genomsnitt
är värdefull för säljaren.