Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.
Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.
Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
tekniska <strong>förändring</strong>ar <strong>och</strong> branscher där monopol kan tänkas uppstå<br />
just p.g.a. teknisk utveckling, eller nätverkseffekter skall behandlas,<br />
ur en konkurrensvårdande synpunkt.<br />
Nationalekonomisk analys har fått en allt större roll i antitrustärenden.<br />
Den idealbild som används som måttstock är en marknad som<br />
kännetecknas av fullständig konkurrens, vilket bl.a. innebär homogena<br />
varor, inga ekonomiska vinster <strong>och</strong> företag som konkurrerar<br />
enbart med priset. Håller denna bild på att förändras av en verklighet<br />
kännetecknad av snabb produktutveckling <strong>och</strong> stora <strong>förändring</strong>ar<br />
i produktionsteknologier? Kräver detta en ny tillämpning av<br />
konkurrenslagen? Hur skiljer sig informationsekonomin från traditionella<br />
<strong>marknader</strong>? Nilsson pekar på tre egenskaper. En viktig<br />
egenskap tycks vara att företagen till en stor del konkurrerar med<br />
hjälp av innovationer istället för priser. Den andra viktiga egenskapen<br />
som kännetecknar branscher som kommit att klassas inom<br />
”den nya ekonomin” är nätverkseffekter. Nätverkseffekter är ett<br />
efterfrågefenomen. En nätverkseffekt är den faktiska effekten av<br />
den förväntade storleken på det slutliga nätverket. Den tredje egenskapen<br />
hos ett ”typiskt” informationsekonomiföretag är tilltagande<br />
skalavkastning. Ett mycket vanligt antagande är att det finns avtagande<br />
avkastning av ökande produktion. I den "nya ekonomin"<br />
påstås ibland det motsatta förhållandet råda, dvs. tilltagande skalavkastning<br />
<strong>Om</strong> en bransch kännetecknas av ständiga paradigmskiften tarvar<br />
detta avhållsamhet från konkurrensvårdande myndigheter. Marknadsdominans<br />
kan ofta vara övergående <strong>och</strong> där så inte är fallet kan<br />
det bero på att det dominerande företaget genom uppfinningsrikedom<br />
<strong>och</strong> produktutveckling lyckas behålla sin dominans. Ett skäl<br />
till avhållsamhet från myndighetsingripanden som anges i litteraturen<br />
är att det företag som lyckats uppnå övervinster måste få ta<br />
del av dessa för att framtida entreprenörer skall ha incitament att<br />
agera på denna marknad. Eftersom förekomsten av tilltagande skalavkastning<br />
oundvikligen leder till monopol inom vissa högteknologibranscher<br />
är det endast i de fall myndigheterna anser att de kan<br />
välja rätt framtida monopolist berättigat att agera för att förhindra<br />
ett sådant monopol. Det vill säga, myndigheter som söker hindra att<br />
monopol uppstår p.g.a. nätverkseffekter, måste först ha identifierat<br />
att det monopol som är på väg att uppstå, av någon anledning inte<br />
är det över tiden bästa för välfärden.<br />
Europeiska kommissionen följer en tvåstegsprocedur; först definieras<br />
den relevanta marknaden, sedan görs en uppskattning av marknadsmakten<br />
på denna marknad. Vid avgränsningen av den relevanta<br />
marknaden läggs, enligt vissa forskare, för stor vikt vid kortsiktig<br />
substituerbarhet på efterfrågesidan. De menar att denna procedur<br />
13
Change language